Devalvering: Skillnad mellan sidversioner
Daymark (Diskussion | Bidrag) m Tog bort kategorin "Valuta" (med HotCat) |
|||
| (39 mellanliggande sidversioner av 32 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Devalvering''' är en nedskrivning av värdet på en [[valuta]] med [[fast växelkurs]]. Motsatsen till devalvering är [[revalvering]]. Vid rörlig [[växelkurs]] kallas en minskning av valutans värde för [[depreciering]]. |
'''Devalvering''' är en form av [[valutareform]] som innebär nedskrivning av värdet på en [[valuta]] med [[fast växelkurs]]. Motsatsen till devalvering är [[revalvering]]. Vid rörlig [[växelkurs]] kallas en minskning av valutans värde för [[depreciering]] och det går inte att styra en depreciering. En devalvering görs vanligen i syfte att förbättra landets [[bytesbalans]], det vill säga nettot av ett lands affärer med utlandet. En devalvering gynnar [[export]]en och hämmar [[import]]en. Personer som lånat pengar i främmande valuta missgynnas. Eftersom en devalvering gör importerade varor dyrare i termer av inhemsk valuta riskerar inflationen att öka. |
||
== Exempel == |
|||
En devalvering görs vanligen i syfte att förbättra landets [[bytebalans]], det vill säga nettot av ett lands affärer med utlandet. En devalvering gynnar [[export]]en och hämmar [[import]]en. Personer som lånat pengar i främmande valuta missgynnas. Eftersom en devalvering gör importerade varor dyrare i termer av inhemsk valuta riskerar inflationen att öka. |
|||
=== Romarriket=== |
|||
Värdet av en [[denarius]] minskade gradvis med årens lopp när den [[Romarriket|romerska]] förvaltningen ändrade både myntets storlek och silverhalt. Ursprungligen var myntet nästan rent silver och vägde 4,5 gram. Under den [[julio-claudiska dynastin]] bestod denaren av ungefär 4 gram [[silver]]. Halten minskades till 3,8 gram under kejsar [[Nero]]. Denaren fortsatte att minska i storlek och silverhalt; i den andra halvan av 200-talet bestod den endast av 2 % silver, och ersattes då av [[argenteus]]. |
|||
=== Sverige === |
|||
[[Sverige]] devalverade sin valuta flera gånger under [[1970-talet]] och tidigt [[1980-talet|1980-tal]]. |
|||
[[Sverige]] devalverade sin valuta flera gånger under [[1970-talet]] och även [[1982]]<ref name="Riksbanken">{{webbref |url=http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=9139 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2007-02-16 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20061229082801/http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=9139 |arkivdatum=2006-12-29 }}</ref>. Detta bidrog till en stimulans av den svenska exporten på kort sikt, men enligt kritiker gav stora negativa konsekvenser för den svenska ekonomin på lång sikt. Dessa kritiker hävdar bland annat att lönebildningen försämrades och att industrin förlorade incitament till produktutveckling. [[monetarism|Monetaristerna]] menar då att det är bättre att låta värdet sköta sig själv, än att staten ska ingripa. [[1992]] övergick Sverige från [[fast växelkurs]] till [[rörlig växelkurs]].<ref name="Riksbanken"/> Den rörliga växelkursen öppnade upp för sänkta räntor och olika politiska reformer i syfte att åstadkomma stigande fastighets­priser, vilket skedde genom en kraftig kreditexpansion under åren 1998 till 2023, då bankernas utlåning till privatpersoner och företag steg från 1.500 miljarder kronor i slutet av 1998 till 8 miljarder kronor i maj 2023.<ref name="rb1998">{{webbref |url=http://archive.riksbank.se/Pagefolders/1264/finasmarknad98_1.pdf|titel=Sveriges riksbank – Finansmarknadsrapport 1998}}</ref><ref name="scb2023">{{webbref |url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-maj-2023/|titel=Tillväxttakten på utlåning till hushåll fortsätter att avta|datum=2023-06-28}}</ref> Under 2010-talet hade den svenska kronan dock börjat falla till följd av internationell oro för den svenska utlåningen till bostäder och fastigheter vilket i början av 2022 fick den rörliga växelkursen att nå problematiskt låga nivåer. Priset på en dollar hade stigit från 5,84 kronor 2008 till 11,37 kronor i oktober 2022. För att inte riskera att spräcka det som många menade var en fastighetsbubbla valde [[Riksbanken]] att inte höja räntan lika mycket som [[ECB]], [[Federal Reserve]] och andra stora centralbanker, vilket ytterligare försvagade den rörliga växelkursen och drev på den svenska inflationen.<ref name="bb">{{webbref |url=https://www.bloomberg.com/news/features/2023-03-27/swedish-housing-market-crash-exposes-economic-divisions?in_source=embedded-checkout-banner|titel=What Broke Sweden? Real Estate Bust Exposes Big Divide|arkivdatum=2023-03-28 }}</ref> Sveriges problem med den rörliga växelkursen var i augusti 2023 fortfarande pågående. En euro kostade då 12 kronor medan Riksbankens styrränta låg på 3,75 procent och landets KPI-inflation på 9,3 procent.<ref name="svt23">{{webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/darfor-star-svenska-kronan-sa-lagt-sverige-har-daligt-rykte|titel=Därför står svenska kronan så lågt: ”Sverige har dåligt rykte” |
|||
|datum=2023-08-22 }}</ref> |
|||
==Se även== |
|||
Senast den svenska kronan devalverades var [[1982]]<ref name="Riksbanken">http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=9139</ref>, vilket bidrog till en stimulans av den svenska exporten på kort sikt, men enligt kritiker gav stora negativa konsekvenser för den svenska ekonomin på sikt. Dessa kritiker hävdar bland annat att lönebildningen försämrades och att industrin förlorade incitament till produktutveckling. Monetaristerna menar då att det är bättre att låta värdet sköta sig själv, än att staten ska ingripa. |
|||
* [[Interndevalvering]] |
|||
[[1992]] övergick Sverige från [[fast växelkurs]] till [[rörlig växelkurs]].<ref name="Riksbanken"/> |
|||
==Källor== |
==Källor== |
||
| Rad 13: | Rad 16: | ||
[[Kategori:Penningväsen]] |
|||
{{Ekonomistub}} |
|||
[[cs:Devalvace]] |
|||
[[da:Devaluering]] |
|||
[[de:Abwertung]] |
|||
[[en:Devaluation]] |
|||
[[es:Devaluación]] |
|||
[[et:Devalveerimine]] |
|||
[[fi:Devalvaatio]] |
|||
[[fr:Dévaluation]] |
|||
[[he:פיחות מטבע]] |
|||
[[id:Devaluasi]] |
|||
[[it:Svalutazione]] |
|||
[[lb:Ofwäertung]] |
|||
[[lt:Devalvacija]] |
|||
[[nl:Devaluatie]] |
|||
[[no:Devaluering]] |
|||
[[pl:Dewaluacja]] |
|||
[[ru:Девальвация]] |
|||
[[sk:Devalvácia]] |
|||
[[sr:Девалвација]] |
|||
[[tr:Devalüasyon]] |
|||
[[uk:Девальвація]] |
|||
Nuvarande version från 28 augusti 2023 kl. 16.23
Devalvering är en form av valutareform som innebär nedskrivning av värdet på en valuta med fast växelkurs. Motsatsen till devalvering är revalvering. Vid rörlig växelkurs kallas en minskning av valutans värde för depreciering och det går inte att styra en depreciering. En devalvering görs vanligen i syfte att förbättra landets bytesbalans, det vill säga nettot av ett lands affärer med utlandet. En devalvering gynnar exporten och hämmar importen. Personer som lånat pengar i främmande valuta missgynnas. Eftersom en devalvering gör importerade varor dyrare i termer av inhemsk valuta riskerar inflationen att öka.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]Romarriket
[redigera | redigera wikitext]Värdet av en denarius minskade gradvis med årens lopp när den romerska förvaltningen ändrade både myntets storlek och silverhalt. Ursprungligen var myntet nästan rent silver och vägde 4,5 gram. Under den julio-claudiska dynastin bestod denaren av ungefär 4 gram silver. Halten minskades till 3,8 gram under kejsar Nero. Denaren fortsatte att minska i storlek och silverhalt; i den andra halvan av 200-talet bestod den endast av 2 % silver, och ersattes då av argenteus.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Sverige devalverade sin valuta flera gånger under 1970-talet och även 1982[1]. Detta bidrog till en stimulans av den svenska exporten på kort sikt, men enligt kritiker gav stora negativa konsekvenser för den svenska ekonomin på lång sikt. Dessa kritiker hävdar bland annat att lönebildningen försämrades och att industrin förlorade incitament till produktutveckling. Monetaristerna menar då att det är bättre att låta värdet sköta sig själv, än att staten ska ingripa. 1992 övergick Sverige från fast växelkurs till rörlig växelkurs.[1] Den rörliga växelkursen öppnade upp för sänkta räntor och olika politiska reformer i syfte att åstadkomma stigande fastighetspriser, vilket skedde genom en kraftig kreditexpansion under åren 1998 till 2023, då bankernas utlåning till privatpersoner och företag steg från 1.500 miljarder kronor i slutet av 1998 till 8 miljarder kronor i maj 2023.[2][3] Under 2010-talet hade den svenska kronan dock börjat falla till följd av internationell oro för den svenska utlåningen till bostäder och fastigheter vilket i början av 2022 fick den rörliga växelkursen att nå problematiskt låga nivåer. Priset på en dollar hade stigit från 5,84 kronor 2008 till 11,37 kronor i oktober 2022. För att inte riskera att spräcka det som många menade var en fastighetsbubbla valde Riksbanken att inte höja räntan lika mycket som ECB, Federal Reserve och andra stora centralbanker, vilket ytterligare försvagade den rörliga växelkursen och drev på den svenska inflationen.[4] Sveriges problem med den rörliga växelkursen var i augusti 2023 fortfarande pågående. En euro kostade då 12 kronor medan Riksbankens styrränta låg på 3,75 procent och landets KPI-inflation på 9,3 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 december 2006. https://web.archive.org/web/20061229082801/http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=9139. Läst 16 februari 2007.
- ^ ”Sveriges riksbank – Finansmarknadsrapport 1998”. http://archive.riksbank.se/Pagefolders/1264/finasmarknad98_1.pdf.
- ^ ”Tillväxttakten på utlåning till hushåll fortsätter att avta”. 28 juni 2023. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-maj-2023/.
- ^ ”What Broke Sweden? Real Estate Bust Exposes Big Divide”. Arkiverad 28 mars 2023. https://www.bloomberg.com/news/features/2023-03-27/swedish-housing-market-crash-exposes-economic-divisions?in_source=embedded-checkout-banner.
- ^ ”Därför står svenska kronan så lågt: ”Sverige har dåligt rykte””. 22 augusti 2023. https://www.svt.se/nyheter/darfor-star-svenska-kronan-sa-lagt-sverige-har-daligt-rykte.