Hoppa till innehållet

Personalism: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
m -wikilänk rundgång
InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 322 889 redigeringar
Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5
 
(13 mellanliggande sidversioner av 10 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Personalism''' är en [[filosofi]]sk riktning som betraktar personen som en oreducerbar realitet och framhäver personens [[moral]]iska värde och det faktum att personen har en [[fri vilja]]. Personalismen har främst varit viktig inom den katolska filosofin samt inom den [[kristdemokrati|kristdemokratiska]] ideologin och filosofin.
'''Personalism''' är en [[filosofi]]sk riktning som betraktar personen som en oreducerbar realitet och framhäver personens [[moral]]iska värde och att personen har en [[fri vilja]]. Personalismen har främst varit viktig inom den katolska filosofin samt inom den [[kristdemokrati|kristdemokratiska]] ideologin och filosofin.


Personalismen framhäver till skillnad från [[individualism]]en de gemenskaper eller grupper som personen är en del av som en viktig del av personens vara och som den främsta källan till den personliga utvecklingen. Ett annat särskiljande område är personalismens fokusering på människans [[ontologi|ontologiska]] natur och det därav tillhörande försvaret för de [[naturrätt|naturliga rättigheterna]].
Personalismen framhäver till skillnad från [[individualism]]en de gemenskaper eller grupper som personen är en del av som en viktig del av personens vara och som den främsta källan till den personliga utvecklingen. Ett annat särskiljande område är personalismens fokusering på människans [[ontologi|ontologiska]] natur och det därav tillhörande försvaret för de [[naturrätt|naturliga rättigheterna]].


Ett enkelt sätt att beskriva personalismen är följande sammanfattande mening: Varje Individ (det genetiska) utvecklar sin Personlighet (den du upplever att du är) i relation till olika kollektiv (alla andra, familjen, skolan, jobbet, föreningen m.m.) Vår personlighet utvecklas således hela livet vilket inger hopp då ingen person hur misslyckad den en kan te sig vara för omgivningen är förlorad då man alltid kan (och av nödvändighet kommer att) utveckla en ny personlighet i relation till dem man lever och umgås med.
Ett enkelt sätt att beskriva personalismen är följande sammanfattande mening: Varje Individ (det genetiska) utvecklar sin Personlighet (den du upplever att du är) i relation till olika kollektiv (alla andra, familjen, skolan, jobbet, föreningen m.m.) Vår personlighet utvecklas således hela livet vilket inger hopp då ingen person hur misslyckad den än kan te sig vara för omgivningen är förlorad då man alltid kan (och av nödvändighet kommer att) utveckla en ny personlighet i relation till dem man lever och umgås med.


Personalismen har aldrig fått något större genomslag i den svenska politiska debatten och de flesta personalistiska klassikerna finns följaktligen inte heller översatta till svenska. Men inom den moderna förskoleteorin jobbar man idag utifrån en teoretiker som är präglad av den personalistiska idétraditonen (http://socialpsykologi.twice.se/lev_vygotsky.html).
Personalismen har aldrig fått något större genomslag i den svenska politiska debatten och de flesta personalistiska klassikerna finns följaktligen inte heller översatta till svenska; undantagen är två böcker av Jacques Maritain: Personligheten och det gemensamma bästa (övers. Hjalmar Sundén, 1949) och Människans rättigheter (övers. Gösta Andersson, 1947). Men inom den moderna förskoleteorin jobbar man idag utifrån en teoretiker som är präglad av den personalistiska idétraditionen.<ref>{{webbref|titel=Lev Vygotsky (1896-1934)|url=http://socialpsykologi.twice.se/lev_vygotsky.html|hämtdatum=19 mars 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160906151906/http://socialpsykologi.twice.se/lev_vygotsky.html|arkivdatum=6 september 2016}}</ref>


== Viktiga personalister ==
== Viktiga personalister ==
Rad 12: Rad 12:
* [[Aristoteles]]
* [[Aristoteles]]
* [[Thomas av Aquino]]
* [[Thomas av Aquino]]
* [[Willem Banning]]
* [[Jan Olof Bengtsson]]
* [[Jan Olof Bengtsson]]
* [[Nikolaj Berdjajev]]
* [[Nikolaj Berdjajev]]
Rad 21: Rad 22:
* [[Martin Heidegger]]
* [[Martin Heidegger]]
* [[Lev Karsavin]]
* [[Lev Karsavin]]
* [[Edvard Kocbek]]
* [[Gottfried Wilhelm von Leibniz]]
* [[Nikolaj Losskij]]
* [[Nikolaj Losskij]]
* [[Hermann Lotze]]
* [[Antanas Maceina]]
* [[Antanas Maceina]]
* [[Jacques Maritain]]
* [[Jacques Maritain]]
Rad 27: Rad 31:
* [[Vitalis Norström]]
* [[Vitalis Norström]]
* [[Max Scheler]]
* [[Max Scheler]]
* [[Friedrich Schleiermacher]]
* [[Edith Stein]]
* [[Edith Stein]]
* [[William Stern]]
* [[Gustav Teichmüller]]
* [[Gustav Teichmüller]]


Rad 38: Rad 44:
* [[Värdekonservatism]]
* [[Värdekonservatism]]


==Källor==
== Referenser ==
=== Noter ===
⚫
*Jan Olof Bengtsson: ''The worldview of personalism: origins and early development''. ISBN 0-19-929719-3; ISBN 978-0-19-929719-1
<references/>


=== Övriga källor ===
{{filosofi-stub}}
⚫
*Jan Olof Bengtsson: ''The worldview of personalism: origins and early development''. {{ISBN|0-19-929719-3}}; {{ISBN|978-0-19-929719-1}}

{{Kristdemokrati}}


[[Kategori:Rörelser inom etik]]
[[Kategori:Rörelser inom etik]]

Nuvarande version från 20 juli 2023 kl. 19.43

Personalism är en filosofisk riktning som betraktar personen som en oreducerbar realitet och framhäver personens moraliska värde och att personen har en fri vilja. Personalismen har främst varit viktig inom den katolska filosofin samt inom den kristdemokratiska ideologin och filosofin.

Personalismen framhäver till skillnad från individualismen de gemenskaper eller grupper som personen är en del av som en viktig del av personens vara och som den främsta källan till den personliga utvecklingen. Ett annat särskiljande område är personalismens fokusering på människans ontologiska natur och det därav tillhörande försvaret för de naturliga rättigheterna.

Ett enkelt sätt att beskriva personalismen är följande sammanfattande mening: Varje Individ (det genetiska) utvecklar sin Personlighet (den du upplever att du är) i relation till olika kollektiv (alla andra, familjen, skolan, jobbet, föreningen m.m.) Vår personlighet utvecklas således hela livet vilket inger hopp då ingen person hur misslyckad den än kan te sig vara för omgivningen är förlorad då man alltid kan (och av nödvändighet kommer att) utveckla en ny personlighet i relation till dem man lever och umgås med.

Personalismen har aldrig fått något större genomslag i den svenska politiska debatten och de flesta personalistiska klassikerna finns följaktligen inte heller översatta till svenska; undantagen är två böcker av Jacques Maritain: Personligheten och det gemensamma bästa (övers. Hjalmar Sundén, 1949) och Människans rättigheter (övers. Gösta Andersson, 1947). Men inom den moderna förskoleteorin jobbar man idag utifrån en teoretiker som är präglad av den personalistiska idétraditionen.[1]

Viktiga personalister

[redigera | redigera wikitext]

Viktiga personalistiska filosofer och författare i urval:

Aristoteles och Thomas av Aquino är inte direkt personalistiska filosofer, men deras filosofi har haft ett stort inflytande på det personalistiska tänkandet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Lev Vygotsky (1896-1934)”. Arkiverad från originalet den 6 september 2016. https://web.archive.org/web/20160906151906/http://socialpsykologi.twice.se/lev_vygotsky.html. Läst 19 mars 2016. 

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Kristdemokrati
Filosofi
Filosofer
Idéer
Skrifter
Jacques Maritain (1882–1973), kristdemokratisk filosof

Konrad Adenauer (1876–1967), kristdemokratisk politiker
Politik
Politiker
Partier
Organisationer
Se även
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Personalism&oldid=53645755”