Hoppa till innehållet

Kugitangtaus naturreservat: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Tog bort en referens som är omöjlig att hitta och som följt med från engelska...
InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag)
Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5
 
(13 mellanliggande sidversioner av 8 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{coord|37|48|N|66|30|E|display=title}}
{{coord|37|48|N|66|30|E|display=title}}


'''Kugitangtaus naturreservat''', '''Kugitangs naturreservat''' eller '''Köýtendags naturreservat''' ([[ryska]]:Койтендагский заповедник, [[Turkmeniska]]:Köýtendag döwlet goraghanasy) är ett [[naturreservat]] (''[[zapovednik]]'') i bergskedjan [[Kugitangtau]] i provinsen [[Lebap]] i östligaste [[Turkmenistan]]. Det instiftades 1986 och täcker 271.4&nbsp;km<sup>2</sup>.
'''Kugitangtaus naturreservat''', '''Kugitangs naturreservat''' eller '''Köýtendags naturreservat''' ([[ryska]]:Койтендагский заповедник, [[Turkmeniska]]:Köýtendag döwlet goraghanasy) är ett [[naturreservat]] (''[[zapovednik]]'') i bergskedjan [[Kugitangtau]] i provinsen [[Lebap]] i östligaste [[Turkmenistan]]. Det instiftades 1986 och täcker 271,4&nbsp;km<sup>2</sup>.


I reservatet finns den [[akut hotad]]e underarten ''Capra falconeri heptneri'' av [[skruvhornsget]].<ref>Paul I. Weinberg, Raul Valdez, Alexander K. Fedosenko: [http://www.jstor.org/pss/1382940 ''Status of the Heptner's markhor (''Capra falconeri heptneri'') in Turkmenistan''] Journal of Mammalogy, Vol. 78, No. 3, Aug., 1997</ref><ref>300 individer av ''Capra falconeri heptneri'' registrerades och populationen uppskattades till 550–600 år 2000 enligt Viktor Lukarevsky, ''[http://www.biodiversity.ru/eng/publications/zpnp/archive/n42/xxi_century.html Protected Areas in Turkmenistan].''</ref><ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/3787/0 Capra falconeri]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> Bland däggdjuren kan i övrigt [[lodjur]]srasen (''Lynx lynx isabellinus'')<ref>Ansågs som [[nära hotad]] 2002, men [[livskraftig]] 2008: ''[http://www.iucnredlist.org/details/3787/0 Lynx lynx]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref>, [[brunbjörn]]srasen (''Ursus arctos isabellinus''), [[leopard|persisk leopard]] (''Panthera pardus saxicolor'', [[nära hotad|NT]]))<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/15954/0 Panthera pardus]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> och [[mufflonfår]] (''Ovis orientalis bocharensis'', [[sårbar|VU]])<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/15739/0 Ovis orientalis]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> nämnas och bland de 122 häckande fågelarterna (av 158 observerade)<ref>Enligt UNESCO 2009.</ref>, märks [[grågam]] (''Aegypius monachus'', [[nära hotad|NT]])<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/106003380/0 Aegypius monachus]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> [[lammgam]] (''Gypaetus barbatus'') och [[tatarfalk]] (''Falco cherrug'', [[starkt hotad|EN]])<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/106003619/0 Falco cherrug]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref>. Bland övriga djur kan den [[endem]]iska, grottlevande och blinda [[grönlingfiskar|grönlingfisken]] ''[[Nemacheilus]] [[Nemacheilus starostini|starostini]]'' ([[sårbar|VU]])<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/39461/0 Nemacheilus starostini]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> och som [[relikt]] förekommande [[kronsnäckor|kronsnäckan]] ''[[Melanoides]] [[Melanoides kainarensis|kainarensis]]'' nämnas. Floran omfattar 982 arter och [[juniperus|enskogar]] med snår av ''[[Astragalus]]'' är vitt utbredda mellan 1700 och 2800 m.ö.h.
I reservatet finns den [[akut hotad]]e underarten ''Capra falconeri heptneri'' av [[skruvhornsget]].<ref>Paul I. Weinberg, Raul Valdez, Alexander K. Fedosenko: [http://www.jstor.org/pss/1382940 ''Status of the Heptner's markhor (''Capra falconeri heptneri'') in Turkmenistan''] Journal of Mammalogy, Vol. 78, No. 3, Aug., 1997</ref><ref>300 individer av ''Capra falconeri heptneri'' registrerades och populationen uppskattades till 550–600 år 2000 enligt Viktor Lukarevsky, ''[http://www.biodiversity.ru/eng/publications/zpnp/archive/n42/xxi_century.html Protected Areas in Turkmenistan] {{Wayback|url=http://www.biodiversity.ru/eng/publications/zpnp/archive/n42/xxi_century.html |date=20170605051612 }}.''</ref><ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/3787/0 Capra falconeri]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> Bland däggdjuren kan i övrigt [[lodjur]]srasen (''Lynx lynx isabellinus'')<ref>Ansågs som [[nära hotad]] 2002, men [[livskraftig]] 2008: ''[http://www.iucnredlist.org/details/3787/0 Lynx lynx]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref>, [[brunbjörn]]srasen (''Ursus arctos isabellinus''), [[persisk leopard]] (''Panthera pardus saxicolor'', [[nära hotad|NT]]))<ref> Möjligen försvunnen. ''[http://www.iucnredlist.org/details/15954/0 Panthera pardus]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref>, [[strimmig hyena]] (''Hyaena hyaena'', [[nära hotad|NT]])<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/10274/0 Hyaena hyaena]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> och [[mufflonfår]] (''Ovis orientalis bocharensis'', [[sårbar|VU]])<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/15739/0 Ovis orientalis] {{Wayback|url=http://www.iucnredlist.org/details/15739/0 |date=20140408040335 }}'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> nämnas och bland de 122 häckande fågelarterna (av 158 observerade)<ref>Enligt UNESCO 2009.</ref>, märks [[grågam]] (''Aegypius monachus'', [[nära hotad|NT]])<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/106003380/0 Aegypius monachus] {{Wayback|url=http://www.iucnredlist.org/details/106003380/0 |date=20121114120642 }}'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> [[lammgam]] (''Gypaetus barbatus'') och [[tatarfalk]] (''Falco cherrug'', [[starkt hotad|EN]])<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/106003619/0 Falco cherrug] {{Wayback|url=http://www.iucnredlist.org/details/106003619/0 |date=20121113130212 }}'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref>. Bland övriga djur kan den [[endem]]iska, grottlevande och blinda [[grönlingfiskar|grönlingfisken]] ''[[Nemacheilus]] [[Nemacheilus starostini|starostini]]'' ([[sårbar|VU]])<ref>''[http://www.iucnredlist.org/details/39461/0 Nemacheilus starostini]'' på [[IUCN]]s [[Rödlista]].</ref> och som [[relikt]] förekommande [[kronsnäckor|kronsnäckan]] ''[[Melanoides]] [[Melanoides kainarensis|kainarensis]]'' nämnas. Floran omfattar 982 arter och [[juniperus|enskogar]] med buskar av ''[[Astragalus]]'' (69 arter) är vitt utbredda mellan 1700 och 2800 m ö.h.


I reservatet finner man också [[fossil]] av [[mollusker]], [[brachiopoder]] och [[dinosaurier]] (inklusive över 400 fotavtryck), samt grottsystemen Karljuk och [[Kap-Kutan]].
I reservatet finner man också [[fossil]] av [[mollusker]], [[brachiopoder]] och [[dinosaurier]] (inklusive över 400 fotavtryck), samt grottsystemen Karljuk och [[Kap-Kutan]].


Det år 2009 föreslagna [[världsarv]]et (kategori ''vii'' och ''x'') på 1223,66&nbsp;km<sup>2</sup> består utöver ''Köýtendag döwlet goraghanasy'' av fyra reservat av typen (''[[zakaznik]]''):
Det år 2009 föreslagna [[världsarv]]et (kategori ''vii'' och ''x'') på 1223,66&nbsp;km<sup>2</sup> består utöver ''Köýtendag döwlet goraghanasy'' av fyra med detta sammanhängande reservat av typen (''[[zakaznik]]''):
* ''Garlyk çäkli goraghanasy'' (1986) – 40000 ha
* ''Garlyk çäkli goraghanasy'' (1986) – 40000 ha
* ''Hojapil çäkli goraghanasy'' (1986) – 31635 ha
* ''Hojapil çäkli goraghanasy'' (1986) – 31635 ha
* ''Hojaburjybelent çäkli goraghanasy'' (1986) – 17532 ha
* ''Hojaburjybelent çäkli goraghanasy'' (1986) – 17532 ha
* ''Hojagarawul çäkli goraghanasy'' (1999) – 6011 ha
* ''Hojagarawul çäkli goraghanasy'' (1999) – 6011 ha
På den uzbekiska sidan av berget ligger också Surhandarinskaya-reservatet i direkt anslutning till de turkmenska reservaten.


==Referenser==
==Referenser==
===Noter===
*[http://whc.unesco.org/en/tentativelists/5434/ Dinosaurs and Caves of Koytendag], [[Världsarv|UNESCO World Heritage Centre]].
*[http://dic.academic.ru/dic.nsf/enc_geo/2660/%D0%9A%D1%83%D0%B3%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%BD%D0%B3%D1%81%D0%BA%D0%B8%D0%B9 Койтендагский заповедник] i [[Stora Sovjetencyklopedin]].
*[http://www.natureprotection.gov.tm/reserve_tm.html Türkmenistanyň Tebigaty goramak ministrligi hakynda]
<references/>
<references/>


==Externa länker==
===Källor===
*[http://whc.unesco.org/en/tentativelists/5434/ Dinosaurs and Caves of Koytendag], [[Världsarv|Unesco World Heritage Centre]].
*[http://wikitravel.org/en/Kugitang_Nature_Reserve Kugitang Nature Reserve] [[Wikitravel]].
*[http://dic.academic.ru/dic.nsf/enc_geo/2660/%D0%9A%D1%83%D0%B3%D0%B8%D1%82%D0%B0%D0%BD%D0%B3%D1%81%D0%BA%D0%B8%D0%B9 Койтендагский заповедник] i [[Stora Sovjetencyklopedin]].
*[https://web.archive.org/web/20090609072344/http://natureprotection.gov.tm/reserve_tm.html Türkmenistanyň Tebigaty goramak ministrligi hakynda]
*[http://www.birdlife.org/datazone/sitefactsheet.php?id=20586 Koytendag] på Birdlife International.


==Externa länkar==
[[Kategori:Natur i Turkmenistan]]
* [[voy:en:Kugitang_Nature_Reserve| Kugitang Nature Reserve - Wikivoyage {{en}}]]


[[Kategori:Natur i Turkmenistan]]
[[en:Köýtendag Nature Reserve]]
[[ru:Койтендагский заповедник]]
[[tk:Köýtendag goraghanasy]]

Nuvarande version från 14 juli 2023 kl. 19.00

Kugitangtaus naturreservat, Kugitangs naturreservat eller Köýtendags naturreservat (ryska:Койтендагский заповедник, Turkmeniska:Köýtendag döwlet goraghanasy) är ett naturreservat (zapovednik) i bergskedjan Kugitangtau i provinsen Lebap i östligaste Turkmenistan. Det instiftades 1986 och täcker 271,4 km2.

I reservatet finns den akut hotade underarten Capra falconeri heptneri av skruvhornsget.[1][2][3] Bland däggdjuren kan i övrigt lodjursrasen (Lynx lynx isabellinus)[4], brunbjörnsrasen (Ursus arctos isabellinus), persisk leopard (Panthera pardus saxicolor, NT))[5], strimmig hyena (Hyaena hyaena, NT)[6] och mufflonfår (Ovis orientalis bocharensis, VU)[7] nämnas och bland de 122 häckande fågelarterna (av 158 observerade)[8], märks grågam (Aegypius monachus, NT)[9] lammgam (Gypaetus barbatus) och tatarfalk (Falco cherrug, EN)[10]. Bland övriga djur kan den endemiska, grottlevande och blinda grönlingfisken Nemacheilus starostini (VU)[11] och som relikt förekommande kronsnäckan Melanoides kainarensis nämnas. Floran omfattar 982 arter och enskogar med buskar av Astragalus (69 arter) är vitt utbredda mellan 1700 och 2800 m ö.h.

I reservatet finner man också fossil av mollusker, brachiopoder och dinosaurier (inklusive över 400 fotavtryck), samt grottsystemen Karljuk och Kap-Kutan.

Det år 2009 föreslagna världsarvet (kategori vii och x) på 1223,66 km2 består utöver Köýtendag döwlet goraghanasy av fyra med detta sammanhängande reservat av typen (zakaznik):

  • Garlyk çäkli goraghanasy (1986) – 40000 ha
  • Hojapil çäkli goraghanasy (1986) – 31635 ha
  • Hojaburjybelent çäkli goraghanasy (1986) – 17532 ha
  • Hojagarawul çäkli goraghanasy (1999) – 6011 ha

På den uzbekiska sidan av berget ligger också Surhandarinskaya-reservatet i direkt anslutning till de turkmenska reservaten.

  1. ^ Paul I. Weinberg, Raul Valdez, Alexander K. Fedosenko: Status of the Heptner's markhor (Capra falconeri heptneri) in Turkmenistan Journal of Mammalogy, Vol. 78, No. 3, Aug., 1997
  2. ^ 300 individer av Capra falconeri heptneri registrerades och populationen uppskattades till 550–600 år 2000 enligt Viktor Lukarevsky, Protected Areas in Turkmenistan Arkiverad 5 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine..
  3. ^ Capra falconeriIUCNs Rödlista.
  4. ^ Ansågs som nära hotad 2002, men livskraftig 2008: Lynx lynxIUCNs Rödlista.
  5. ^ Möjligen försvunnen. Panthera pardusIUCNs Rödlista.
  6. ^ Hyaena hyaenaIUCNs Rödlista.
  7. ^ Ovis orientalis Arkiverad 8 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.IUCNs Rödlista.
  8. ^ Enligt UNESCO 2009.
  9. ^ Aegypius monachus Arkiverad 14 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.IUCNs Rödlista.
  10. ^ Falco cherrug Arkiverad 13 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.IUCNs Rödlista.
  11. ^ Nemacheilus starostiniIUCNs Rödlista.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]