Taggtråd: Skillnad mellan sidversioner
m r2.7.1) (robot Lägger till: fy:Stikeltried |
Kyllo (Diskussion | Bidrag) rubriker +ändrar ordning |
||
(31 mellanliggande sidversioner av 22 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Stacheldraht 93.jpg|miniatyr| |
[[Fil:Stacheldraht 93.jpg|miniatyr|thumb|'''Taggtråd''' i närbild]] |
||
[[File:Razor Wire Bunch.JPG|thumb|[[Rakbladstråd]] (bilden) förväxlas ibland med taggtråd.]] |
|||
⚫ | |||
[[File:Anstalten Ystad - 2021.jpg|thumb|[[Stängsel]] med taggtråd och [[rakbladstråd]] runtom [[fångvård]]sanstalten i [[Ystad]] 2021.]] |
|||
⚫ | |||
⚫ | |||
⚫ | Taggtrådsstängsel är relativt underhållsfria. Man behöver i princip bara se till att stolparna som bär upp stängslet håller god kvalitet och är ordentligt förankrade. Taggtråd sätts numera upp maskinellt och den levereras i stora rullar. Stängsling sker ofta med hjälp av utrullare som körs på en traktor eller dras på marken. Monteringen sker genom att taggtråden antingen lindas runt stolparna eller så slås den fast i stolparna med hjälp av [[ |
||
Olika taggtrådsvarianter dök upp i den nordamerikanska västern under senare hälften av 1800-talet. 1873 lekte bonden Joseph F. Glidden med ståltråd i en [[kaffekvarn]] och insåg att de avkapade ståltrådsbitarna kunde bindas fast på en lång ståltråd.<ref>{{tidskriftsref|titel=Vem uppfann taggtråden?|tidskrift=Världens Historia|år=2009|nummer=2|sidor=10|url=http://varldenshistoria.se/vetenskap/uppfinningar/vem-uppfann-taggtraden|hämtdatum=7 maj 2012}}</ref> 1878 lyckades han få patent på en taggtråd som lämpade sig för massproducering. |
|||
== Första världskriget == |
|||
Till nackdelarna hör att djur som fastnar kan få otrevliga skador. Av den anledningen är det förbjudet att sätta upp ny taggtråd för djurinhägnad i Sverige, och från och med 1 januari 2010 får inte taggtråd förekomma för inhägnad av hästar och andra flyktdjur. |
|||
⚫ | |||
== Montering och underhåll == |
|||
En variant av taggtrådsstängsel är [[concertinatråd]]en, som består av rakbladsliknande "taggar" istället. Den är förbjuden att använda för djurinhägnader men är godkänd för att hålla obehöriga människor ute från fängelser och militära anläggningar. |
|||
⚫ | Taggtrådsstängsel är relativt underhållsfria. Man behöver i princip bara se till att stolparna som bär upp stängslet håller god kvalitet och är ordentligt förankrade. Taggtråd sätts numera upp maskinellt och den levereras i stora rullar. Stängsling sker ofta med hjälp av utrullare som körs på en [[traktor]] eller dras på marken. Monteringen sker genom att taggtråden antingen lindas runt stolparna eller så slås den fast i stolparna med hjälp av [[Märla (spiksorter)|märlor]]. |
||
== |
== Nackdelar och regler == |
||
Till nackdelarna hör att djur som fastnar kan få otrevliga skador. Från och med 1 januari 2010 får i Sverige inte taggtråd förekomma för inhägnad av [[häst]]ar och andra [[bytesdjur|flyktdjur]].<ref>{{Webbref |url=http://www.ekuriren.se/nyheter/forbjudet-ha-hastar-bakom-taggtrad/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2017-02-21 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170222053100/http://www.ekuriren.se/nyheter/forbjudet-ha-hastar-bakom-taggtrad/ |arkivdatum=2017-02-22 }}</ref> |
|||
== Varianter == |
|||
Olika taggtrådsvarianter dök upp upp i den nordamerikanska västern under senare hälften av 1800-talet. 1878 lyckades Joseph F. Glidden få patent på en ”''barbed wire''” som lämpade sig för massproducering. När uppfinningen började användas uppstod konflikter. Stängslen hindrade jordbrukarna från att ta sig till sina fält, och tusentals kofösare befann sig plötsligt arbetslösa. Traditionellt hade nämligen bevakningen av den betande nötboskapen skötts av beridna, beväpnade boskapsdrivare, s.k. ”[[cowboy]]s”. Kriminaliteten steg – bank och postrån blev för en del en sista desperat utväg för försörjning. Maffialiknande organisationer bestående av ”''gansters''” utvecklades till ett stort problem och områdena kom att kallas ”The Wild West”. Utvecklingen gick fort – innan seklet ändats var taggtrådens seger i Nordamerika så gott som total. |
|||
En variant av taggtrådsstängsel är [[concertinatråd]]en, en typ av taggtråd eller [[rakbladstråd]] som tillverkats i rullar. |
|||
== |
== Se även == |
||
* [[Concertinatråd]] |
|||
⚫ | |||
⚫ | |||
== Referenser == |
|||
* GÖSTA GILLBERG, DAST magazine (http://www.dast.nu/tidigare_nummer/nagra-rader-om-jbs-och-vemvar-ar-det-nu-da) |
|||
=== Noter === |
|||
* (http://hem.passagen.se/psof/Cowboy.htm) |
|||
<references/> |
|||
* (http://susning.nu/Taggtr%E5d) |
|||
=== Källor === |
|||
* (Komvux Gotland http://www.historia.gotland.se/foerstavarlds.htm) |
|||
*{{tidskriftsref|författare=Gillberg, Gösta|titel=Några rader om JBS – och vem/var är det nu då?|tidskrift=DAST Magazine|url=http://www.dast.nu/artikel/nagra-rader-om-jbs-och-vemvar-ar-det-nu-da|hämtdatum=7 maj 2012}} |
|||
*{{webbref|titel=Cowboyliv|url=http://hem.passagen.se/psof/Cowboy.htm|hämtdatum=7 maj 2012|arkivurl=https://web.archive.org/web/20090510060240/http://hem.passagen.se/psof/Cowboy.htm|arkivdatum=10 maj 2009}} |
|||
*{{webbref|titel=Första världskriget|url=http://www.historia.gotland.se/foerstavarlds.htm|utgivare=Komvux Gotland|hämtdatum=7 maj 2012|arkivurl=https://archive.is/20130418062614/http://www.historia.gotland.se/foerstavarlds.htm|arkivdatum=2013-04-18}} |
|||
[[Kategori:Djurskötsel]] |
[[Kategori:Djurskötsel]] |
||
[[Kategori:Befästningskonst]] |
[[Kategori:Befästningskonst]] |
||
[[Kategori:Stängsel]] |
[[Kategori:Stängsel]] |
||
[[ca:Filferro d'arç]] |
|||
[[cs:Ostnatý drát]] |
|||
[[co:Filu spinatu]] |
|||
[[da:Pigtråd]] |
|||
[[de:Stacheldraht]] |
|||
[[et:Okastraat]] |
|||
[[en:Barbed wire]] |
|||
[[es:Alambre de púas]] |
|||
[[eo:Pikdrato]] |
|||
[[fa:سیم خاردار]] |
|||
[[fr:Fil de fer barbelé]] |
|||
[[fy:Stikeltried]] |
|||
[[gd:Uèir-bhiorach]] |
|||
[[hr:Bodljikava žica]] |
|||
[[id:Kawat berduri]] |
|||
[[is:Gaddavír]] |
|||
[[it:Filo spinato]] |
|||
[[he:גדר תיל]] |
|||
[[li:Tankeldraod]] |
|||
[[ms:Kawat berduri]] |
|||
[[nl:Prikkeldraad]] |
|||
[[ja:有刺鉄線]] |
|||
[[no:Piggtråd]] |
|||
[[pl:Drut kolczasty]] |
|||
[[pt:Arame farpado]] |
|||
[[ru:Колючая проволока]] |
|||
[[simple:Barbed wire]] |
|||
[[sk:Ostnatý drôt]] |
|||
[[sr:Бодљикава жица]] |
|||
[[sh:Bodljikava žica]] |
|||
[[fi:Piikkilanka]] |
|||
[[tr:Dikenli tel]] |
|||
[[uk:Колючий дріт]] |
|||
[[vi:Dây kẽm gai]] |
|||
[[zh:铁丝网]] |
Nuvarande version från 18 maj 2023 kl. 23.10
Taggtråd är en typ av stängsel, oftast gjord av galvaniserad ståltråd, beklädd med taggar som är tänkta att orsaka smärta vid kontakt. Smärtan gör att djur och människor undviker att komma i kontakt med taggtråden.
Ursprung
[redigera | redigera wikitext]Olika taggtrådsvarianter dök upp i den nordamerikanska västern under senare hälften av 1800-talet. 1873 lekte bonden Joseph F. Glidden med ståltråd i en kaffekvarn och insåg att de avkapade ståltrådsbitarna kunde bindas fast på en lång ståltråd.[1] 1878 lyckades han få patent på en taggtråd som lämpade sig för massproducering.
Första världskriget
[redigera | redigera wikitext]Taggtrådsrullar kom till stor användning på västfronten under första världskriget, som effektivt hinder framför skyttegravarna mot framstormande infanterister. När stridsvagnarna togs i bruk blev de taggtrådsklädda "spanska ryttarna" mindre betydelsefulla.
Montering och underhåll
[redigera | redigera wikitext]Taggtrådsstängsel är relativt underhållsfria. Man behöver i princip bara se till att stolparna som bär upp stängslet håller god kvalitet och är ordentligt förankrade. Taggtråd sätts numera upp maskinellt och den levereras i stora rullar. Stängsling sker ofta med hjälp av utrullare som körs på en traktor eller dras på marken. Monteringen sker genom att taggtråden antingen lindas runt stolparna eller så slås den fast i stolparna med hjälp av märlor.
Nackdelar och regler
[redigera | redigera wikitext]Till nackdelarna hör att djur som fastnar kan få otrevliga skador. Från och med 1 januari 2010 får i Sverige inte taggtråd förekomma för inhägnad av hästar och andra flyktdjur.[2]
Varianter
[redigera | redigera wikitext]En variant av taggtrådsstängsel är concertinatråden, en typ av taggtråd eller rakbladstråd som tillverkats i rullar.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Vem uppfann taggtråden?”. Världens Historia (2): sid. 10. 2009. http://varldenshistoria.se/vetenskap/uppfinningar/vem-uppfann-taggtraden. Läst 7 maj 2012.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170222053100/http://www.ekuriren.se/nyheter/forbjudet-ha-hastar-bakom-taggtrad/. Läst 21 februari 2017.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gillberg, Gösta. ”Några rader om JBS – och vem/var är det nu då?”. DAST Magazine. http://www.dast.nu/artikel/nagra-rader-om-jbs-och-vemvar-ar-det-nu-da. Läst 7 maj 2012.
- ”Cowboyliv”. Arkiverad från originalet den 10 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090510060240/http://hem.passagen.se/psof/Cowboy.htm. Läst 7 maj 2012.
- ”Första världskriget”. Komvux Gotland. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418062614/http://www.historia.gotland.se/foerstavarlds.htm. Läst 7 maj 2012.