Hoppa till innehållet

Euxenit: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
tillägg av text
Rättade felstavning
Märken: Mobilredigering Redigering via mobilapp Redigering i iOS-app
 
(12 mellanliggande sidversioner av 11 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Infobox mineral
{{Infobox mineral
|bild= [[File:Euxenite - Vegusdal, Norvegia 01.jpg|thumb]]
|bild= [[File:Euxenite - Vegusdal, Norvegia 01.jpg|260px]]
|bildtext= Euxenit från Norge
|bildtext= Euxenit från Norge
|kategori= oxidmineraler
|kategori= Oxidmineral
|grupp= Columbit-euxenit-gruppen, undergrupp euxenit
|grupp=
|danaklass=
|danaklass=
|strunzklass= 04.DG.05
|strunzklass= 04.DG.05
Rad 11: Rad 11:
|förekomstsätt= Massiv, kristaller i matris
|förekomstsätt= Massiv, kristaller i matris
|assoc=
|assoc=
|kristallsystem= Ortorombiskt
|kristallsystem= Ortorombiska
|tvilling=
|tvilling=
|spaltning=
|spaltning=
|brott=
|brott=
|hållbarhet= Skör
|hållbarhet= Skör
|mohs= 5,5 – 6,5
|mohs= 5½–6½
|glans= Glänsande submetallisk, vaxartad till hartsartad på brottytor
|glans= Glänsande submetallisk, vaxartad till hartsartad på brottytor
|polish=
|polish=
|Refraktion=
|refraktion=
|ljusbrytning=
|ljusbrytning=
|dubbelbrytning=
|dubbelbrytning=
|optisk karaktär=
|dispersion=
|dispersion=
|pleokroism=
|pleokroism=
|transparens= Ogenomskinlig, genomskinlig på tunna kanter
|transparens= Ogenomskinlig, genomskinlig på tunna kanter
|fluorescens=
|fluorescens=
|streckfärg= Gulaktig,gråaktig eller rödbrun
|streckfärg= Gulaktig, gråaktig eller rödbrun
|specifik vikt= 4,7 – 5,0
|specifik vikt= 4,7–5,0
|densitet=
|densitet=
|smältpunkt=
|smältpunkt=
Rad 35: Rad 36:
|löslighet=
|löslighet=
|typlokal=
|typlokal=
|övrigt=
|övrigt= Isotropisk
|ref=
|ref=
}}
}}


'''Euxenit''' är ett mineral som består av [[niobat]] och [[titanat]] av [[uran]], [[yttrium]], [[cerium]] och [[erbium]] och är viktigt på grund av dessa ämnens sällsynthet. Mineralet förekommer i kompakta massor och har brunaktig färg och metallartad glans.
'''Euxenit''' är ett mineral som innehåller bland annat grundämnena [[skandium]], [[titan]], [[yttrium]], [[niob]], [[cerium]], [[erbium]], [[tantal]], [[torium]] och [[uran]] och är viktigt på grund av flera av dessa ämnens sällsynthet. Mineralet förekommer i kompakta massor och har brunaktig färg och metallartad glans.


==Förekomst==
== Historia ==
Euxenit beskrevs första gången 1840 av [[Theodor Scheerer]]<ref>M. E. Weeks and H. M. Leicester: ''Discovery of the Elements'', 7th Edition, Journal of Chemical Education, Easton, Pa., 1968</ref> och uppkallades efter grekiskans ord för gästfri och vänlig mot främlingar, med anspelning på de många sällsynta beståndsdelar som den innehåller.
Euxenit förekommer i [[Norge]] på [[pegmatit]]gångar, t ex vid [[Arendal]], [[Tvedestrand]] och på [[Hitterö]] i [[Finland]]. Större fyndigheter är kända på [[Madagaskar]] och i [[Brasilien]].


== Förekomst ==
Det beskrevs första gången 1870 och uppkallades efter grekiskans ord för gästfri och vänlig mot främlingar, med anspelning på de många sällsynta beståndsdelar som den innehåller.
Euxenit förekommer i [[Norge]] på [[pegmatit]]gångar, t.ex. vid [[Arendals kommun|Arendal]], [[Tvedestrand]] och på [[Hitterö]] i [[Finland]]. Större fyndigheter är kända på [[Madagaskar]] och i [[Brasilien]].


Nära euxenit står mineralerna [[aeschynit]], [[polykras]] ( Slättåkra i Småland) och polymignit, vilken också förekommer norska pegmatitgångar.<ref>Meyers varulexikon, Form, 1952</ref>
Nära euxenit står mineralen [[aeschynit]], [[polykras]] (vid [[Slättåkra]] i [[Halland]]) och [[polymignit]]. Polymignit förekommer också vid norska [[pegmatit]]gångar.<ref>Meyers varulexikon, Form, 1952</ref>


==Användning==
== Användning ==
Euxenite används som en malm för utvinning av sällsynta jordartsmetaller som den innehåller. Sällsynta stora kristaller har också använts för tillverkning av smycken.
Euxenit används som en malm för utvinning av sällsynta jordartsmetaller som det innehåller. Sällsynta stora kristaller har också använts för tillverkning av smycken.


==Källor==
== Källor ==
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Euxenite}}
=== Noter ===
<references/>
<references/>
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Euxenite}}



{{mineralstub}}


[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Tantalföreningar]]
[[Kategori:Tantalföreningar]]
[[Kategori:Niobföreningar]]

[[el:Ευξενίτης]]
[[en:Euxenite]]
[[es:Euxenita]]
[[fa:اگزنیت]]
[[gl:Euxenita]]
[[it:Euxenite-(Y)]]
[[lt:Euksenitas]]
[[nl:Euxeniet]]
[[no:Euxenitt]]
[[pt:Euxenita]]
[[uk:Евксеніт]]

Nuvarande version från 3 mars 2023 kl. 19.20

Euxenit
Euxenit från Norge
KategoriOxidmineral
GruppColumbit-euxenit-gruppen, undergrupp euxenit
Strunz klassificering04.DG.05
Kemisk formel(Y, Ca, Ce, U, Th)(Nb, Ta, Ti)2O6
FärgSvart, brunsvart, grönsvart
FörekomstsättMassiv, kristaller i matris
KristallstrukturOrtorombiska
HållbarhetSkör
Hårdhet (Mohs)5½–6½
GlansGlänsande submetallisk, vaxartad till hartsartad på brottytor
TransparensOgenomskinlig, genomskinlig på tunna kanter
StreckfärgGulaktig, gråaktig eller rödbrun
Specifik vikt4,7–5,0
ÖvrigtIsotropisk

Euxenit är ett mineral som innehåller bland annat grundämnena skandium, titan, yttrium, niob, cerium, erbium, tantal, torium och uran och är viktigt på grund av flera av dessa ämnens sällsynthet. Mineralet förekommer i kompakta massor och har brunaktig färg och metallartad glans.

Euxenit beskrevs första gången 1840 av Theodor Scheerer[1] och uppkallades efter grekiskans ord för gästfri och vänlig mot främlingar, med anspelning på de många sällsynta beståndsdelar som den innehåller.

Euxenit förekommer i Norgepegmatitgångar, t.ex. vid Arendal, Tvedestrand och på Hitterö i Finland. Större fyndigheter är kända på Madagaskar och i Brasilien.

Nära euxenit står mineralen aeschynit, polykras (vid Slättåkra i Halland) och polymignit. Polymignit förekommer också vid norska pegmatitgångar.[2]

Euxenit används som en malm för utvinning av sällsynta jordartsmetaller som det innehåller. Sällsynta stora kristaller har också använts för tillverkning av smycken.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ M. E. Weeks and H. M. Leicester: Discovery of the Elements, 7th Edition, Journal of Chemical Education, Easton, Pa., 1968
  2. ^ Meyers varulexikon, Form, 1952