Blindering: Skillnad mellan sidversioner
Tyke (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
m →top |
||
| (15 mellanliggande sidversioner av 9 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Bild:Sankt Laurentii kyrka2.jpg|thumb|stående|Blinderingarna är de vita partierna här på [[Sankt Laurentii kyrka, Söderköping|Sankt Laurentii kyrka]]s västra mur i [[Söderköping]]]] |
|||
[[Bild:Blindering.jpg|300px|thumb|]] |
|||
'''Blindering''' är en fingerad öppning i en [[vägg]] för att minska väggens massiva intryck eller för att ge en [[Estetik|estetisk]] effekt på [[fasad]]erna. |
|||
'''Blindering''' är en fingerad öppning i en vägg för att minska väggens massiva intryck eller för att ge en [[Estetik|estetisk]] effekt på [[fasad]]erna. Blinderingen har ofta formen av [[fönster]], fönsterglugg eller [[Arkad|arkadöppning]]; dess yta är gärna slätputsad i en färg som avviker från den omgivande [[Fasad|fasaden]].<ref>{{Bokref|upplaga=3. rev. uppl|titel=Stockholms byggnader : en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm|url=https://www.worldcat.org/oclc/63570852|utgivare=Prisma|datum=1977|hämtdatum=2023-01-13|isbn=91-518-1125-1|oclc=63570852|förnamn=Henrik O.|efternamn=Andersson|sid=359}}</ref> |
|||
==Exempel på blinderingar hos olika arkitekturstilar== |
|||
Blinderingar förekommer bland annat i medeltida tegelarkitektur,<ref>Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: ''Nya kyrkokalendern'', Verbum Förlag AB, [[Litteraturåret 1983|1983]], {{ISBN|9152602974}}</ref> till exempel inom [[tegelgotik]]en (ibland kallad ''baltisk tegelgotik''), i form av vitmålade partier och finns idag att beskåda på bland annat [[Västerås domkyrka]] (särskilt tornet), [[Sankt Laurentii kyrka, Söderköping|Sankt Laurentii kyrka]] i [[Söderköping]], på [[Åbo domkyrka]] i [[Finland]], på vissa kyrkor i tyska städer som [[Lübeck]] med mera. Blinderingar finns också på [[Strängnäs domkyrka]]s murar, såsom på tornet och på vissa delar av långhusets väggar. |
|||
Före [[restaurering]]en i slutet av 1800-talet fanns många vitmålade blinderingar på [[Uppsala domkyrka]], men de ersattes då med större omålade blinderingar eller med nya [[Galleri (arkitektur)|galleri]]er. |
|||
Även senare arkitekturstilar, som till exempel [[klassicism]]en, har använt blinderingar som förskönande element i de byggnader som stilarna producerade. |
|||
== Bilder == |
|||
<gallery> |
|||
Bild:Västerås-domkyrka2.jpg|Blinderingar på [[Västerås domkyrka]] |
|||
Bild:Porvoon Tuomiokirkko.jpg|Blinderingar på [[Borgå domkyrka]] i [[Finland]] |
|||
Bild:Turku cathedral 26-Dec-2004.jpg|Blinderingar på [[Åbo domkyrka]] |
|||
Bild:Strängnäs cathedral Sweden 008.JPG|På [[Strängnäs domkyrka]] syns blinderingar i olika former |
|||
Bild:Göteborgs domkyrka från norr.JPG|Klassicistisk blindering på norra [[tvärskepp]]et på [[Göteborgs domkyrka]] (det gulmålade partiet i den gula tegelmuren under [[fronton]]partiet) |
|||
</gallery> |
|||
==Referenser== |
|||
<references/> |
|||
[[Kategori:Begrepp inom arkitektur]] |
[[Kategori:Begrepp inom arkitektur]] |
||
Nuvarande version från 13 januari 2023 kl. 15.49
Blindering är en fingerad öppning i en vägg för att minska väggens massiva intryck eller för att ge en estetisk effekt på fasaderna. Blinderingen har ofta formen av fönster, fönsterglugg eller arkadöppning; dess yta är gärna slätputsad i en färg som avviker från den omgivande fasaden.[1]
Exempel på blinderingar hos olika arkitekturstilar
[redigera | redigera wikitext]Blinderingar förekommer bland annat i medeltida tegelarkitektur,[2] till exempel inom tegelgotiken (ibland kallad baltisk tegelgotik), i form av vitmålade partier och finns idag att beskåda på bland annat Västerås domkyrka (särskilt tornet), Sankt Laurentii kyrka i Söderköping, på Åbo domkyrka i Finland, på vissa kyrkor i tyska städer som Lübeck med mera. Blinderingar finns också på Strängnäs domkyrkas murar, såsom på tornet och på vissa delar av långhusets väggar.
Före restaureringen i slutet av 1800-talet fanns många vitmålade blinderingar på Uppsala domkyrka, men de ersattes då med större omålade blinderingar eller med nya gallerier.
Även senare arkitekturstilar, som till exempel klassicismen, har använt blinderingar som förskönande element i de byggnader som stilarna producerade.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Blinderingar på Västerås domkyrka -
Blinderingar på Borgå domkyrka i Finland -
Blinderingar på Åbo domkyrka -
På Strängnäs domkyrka syns blinderingar i olika former -
Klassicistisk blindering på norra tvärskeppet på Göteborgs domkyrka (det gulmålade partiet i den gula tegelmuren under frontonpartiet)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Andersson, Henrik O. (1977). Stockholms byggnader : en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3. rev. uppl). Prisma. sid. 359. ISBN 91-518-1125-1. OCLC 63570852. https://www.worldcat.org/oclc/63570852. Läst 13 januari 2023
- ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974