Hoppa till innehållet

Burmesiska: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
MerlIwBot (Diskussion | Bidrag)
284 586 redigeringar
Kitayama (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
289 811 redigeringar
 
(33 mellanliggande sidversioner av 18 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Språkbox
{{Språk
|namn = burmesiska
| namn = Burmesiska
| altnamn =
|inhemskt namn = 'ဗမသ'
| inhemskt namn = မြန်မာဘာသာ
|familycolor = tomato
| uttal =
|stat = [[Burma]], [[Thailand]], [[Bangladesh]], [[Malaysia]], [[USA]], [[Storbritannien]], [[Laos]] och [[Singapore]]
|region = [[Asien]], [[Amerika]], [[Europa]]
| stat = [[Myanmar]], [[Bangladesh]], [[Malaysia]], [[Thailand]], [[USA]]
| region =
|talare = 22 miljoner
| talare = 32 319 700<ref name="Ethnologue"></ref>
|placering = 42
| status =
|språkfamilj = [[Sinotibetanska språk|Sino-tibetanska språk]]<br />
| utdött =
&nbsp;&nbsp;[[Tibetoburmanska språk|Tibeto-burmanska språk]]<br />
&nbsp;&nbsp;&nbsp;[[Yipho-burmanska språk]]<br />
| fam1 = [[Sinotibetanska språk]]
| fam2 = [[Tibetoburmanska språk]]
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[[Burmanska språk]]<br />
| fam3 = [[Lolo-burmanska språk]]
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;'''burmesiska'''
<ref name="Ethnologue"></ref>
|land = [[Burma]]
| dia1 =
|myndighet = Myanmar Language Commission
| skriftsystem = [[burmesiska alfabetet]]<ref name="Ethnologue"></ref>
|iso1 = my
| land =
|iso2 = bur (B) / mya (T)
|sil = MYA}}
| myndighet =
| iso1 = my
| iso2b = bur
| iso2t = mya
| iso3 = mya
| sk1 =
| sd1 =
| sil =
| karta =
| karttext =
}}


'''Burmesiska''' är ett [[Lolo-burmanska språk|lolo-burmanskt språk]] med 32&nbsp;319&nbsp;700 talare, varav majoriteten, 32 miljoner (1999), i [[Myanmar]] samt 300&nbsp;000 i [[Bangladesh]] och en del i [[Västmalaysia]], [[Thailand]] och [[USA]].<ref name="Ethnologue"></ref>
'''Burmesiska''' (''bama sa'') är ett [[Yipho-burmanska språk|yipho-burmanskt språk]] som talas av omkring 22 miljoner människor, främst i [[Burma]]. Burmesiska tillhör de [[Tibetoburmanska språk|tibeto-burmanska språken]], vilka i sin tur är en undergrupp till de [[Sinotibetanska språk|sino-tibetanska språken]]. Ungefär 22 miljoner har burmesiska som sitt modersmål, och det finns också många som talar burmesiska som andraspråk, däribland många minoriteter i Burma. Det är officiellt språk i [[Burma]]. Även om det officiellt erkända namnet på språket i landet är ''myanmar'', kallas det fortfarande vanligen burmesiska. Språket använder sig av den [[burmesiska skriften]], som har sitt ursprung i [[mon]]skriften, vilken i sin tur kan härledas från [[brahmi]]skriften. Bokstävernas form är huvudsakligen rund, så kallade ''sa-loun'' (runda bokstäver). Burmesiska är ett [[tonspråk]], med fyra huvudsakliga toner.


Burmesiska är ett [[subjekt–objekt–verb-språk]].<ref name="Ethnologue"></ref>
== Skriftsystem ==
[[Fil:Mranmacaka.svg|miniatyr|"Burmesiska språket" skrivet med burmesiska tecken]]
Den burmesiska skriften härstammar från mon-skriften, vilken var dominerande i [[Nedre Burma]]. Kännetecknande för den burmesiska skriften är:
# Det är en stavelseskrift, där varje [[konsonant]]tecken inkorporerar i sin grundform vokalen 'a'. För att uttrycka andra [[vokal]]er, [[ordton|toner]] eller avsaknad av vokal modifieras konsonanten med diakriter eller tilläggstecken.
# De runda formerna på bokstäverna beror på att man under skriftens utvecklande huvudsakligen använde palmblad som skrivmaterial.


Burmesiska är ett [[tonspråk]], med fyra toner.<ref name="PSU"></ref>
=== Transkription ===
Det finns inte något officiellt transkriptionssystem för burmesiska. Det har gjorts försök att etablera ett sådant, men inte med någon framgång. Det finns ett burmesiskt ordspråk, ''yei ga ahman, pyou ga athan'', "stavningen är rätt, [men] uttalet är det tonade", som tydliggör det faktum att många burmesiska ord har en stavning som i hög grad skiljer sig från uttalet. Ordet för "Buddha", till exempel, uttalas ''pei-ya'', men stavas ''bu-ya''. Det är inte heller lätt att återge ljuden i burmesiska med det latinska alfabetet. Det finns ett transkriptionssystem baserat på [[pali]], men detta återger inte konsonantljuden i den moderna burmesiska särskilt bra.

=== Vokaler ===
==== Fristående ====
{| cellpadding="4" cellspacing="0" class="wikitable"
|- align="center"
! Tecken || [[MLCTS]] || [[IPA]]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | အ || a. || [a̰]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ဣ || i. || [ḭ]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ဤ || i: || [í]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ဥ || u. || [ṵ]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ဦ || u || [ù]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ဧ || e: || [é]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ဩ || au: || [ó]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ဪ || au. || [o̰]
|}

==== Med vokaldiakriter ====
{| cellpadding="4" cellspacing="0" class="wikitable"
|- align="center"
! Knarrig ton || [[MLCTS]] || [[IPA]]
! Låg ton || [[MLCTS]] || [[IPA]]
! Hög ton || [[MLCTS]] || [[IPA]]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | အ || a. || [a̰]
| style="font-size:14pt;" | အာ || a || [à]
| style="font-size:14pt;" | အား || a: || [á]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | အိ || i. || [ḭ]
| style="font-size:14pt;" | အီ || i || [ì]
| style="font-size:14pt;" | အီး || i: || [í]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | အု || u. || [ṵ]
| style="font-size:14pt;" | အူ || u || [ù]
| style="font-size:14pt;" | အူး || u: || [ú]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | အေ့ || e. || [ḛ]
| style="font-size:14pt;" | အေ || e || [è]
| style="font-size:14pt;" | အေး || e: || [é]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | အဲ့ || ai. || [ɛ̰]
| style="font-size:14pt;" | အယ် || ai || [ɛ̀]
| style="font-size:14pt;" | အဲ || ai: || [ɛ́]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | အုိ့ || ui. || [o̰]
| style="font-size:14pt;" | အုိ || ui || [ò]
| style="font-size:14pt;" | အုိး || ui: || [ó]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | အော့ || au. || [ɔ̰]
| style="font-size:14pt;" | အော် || au || [ɔ̀]
| style="font-size:14pt;" | အော || au: || [ɔ́]
|}

=== Konsonanter ===
{| cellpadding="4" cellspacing="0" class="wikitable"
|- align="center"
! Tecken || [[ALA-LC]] || [[IPA]]
! Tecken || [[ALA-LC]] || [[IPA]]
! Tecken || [[ALA-LC]] || [[IPA]]
! Tecken || [[ALA-LC]] || [[IPA]]
! Tecken || [[ALA-LC]] || [[IPA]]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | က || k || [k]
| style="font-size:14pt;" | ခ || kh || [kʰ]
| style="font-size:14pt;" | ဂ || g || [g]
| style="font-size:14pt;" | ဃ || gh || [g]
| style="font-size:14pt;" | င || ṅ || [ŋ]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | စ || c || [s]
| style="font-size:14pt;" | ဆ || ch || [sʰ]
| style="font-size:14pt;" | ဇ || j || [z]
| style="font-size:14pt;" | ဈ || jh || [z]
| style="font-size:14pt;" | ည || ñ || [ɲ]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ဋ || ṭ || [t]
| style="font-size:14pt;" | ဌ || ṭh || [tʰ]
| style="font-size:14pt;" | ဍ || ḍ || [d]
| style="font-size:14pt;" | ဎ || ḍh || [d]
| style="font-size:14pt;" | ဏ || ṇ || [n]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | တ || t || [t]
| style="font-size:14pt;" | ထ || ht || [tʰ]
| style="font-size:14pt;" | ဒ || d || [d]
| style="font-size:14pt;" | ဓ || dh || [d]
| style="font-size:14pt;" | န || n || [n]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ပ || p || [p]
| style="font-size:14pt;" | ဖ || hp || [pʰ]
| style="font-size:14pt;" | ဗ || b || [b]
| style="font-size:14pt;" | ဘ || bh || [b]
| style="font-size:14pt;" | မ || m || [m]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ယ || y || [j]
| style="font-size:14pt;" | ရ || r || [j]
| style="font-size:14pt;" | လ || l || [l]
| style="font-size:14pt;" | ဝ || w || [w]
| style="font-size:14pt;" | သ || s || [θ]
|- align="center"
| colspan=3 |
| style="font-size:14pt;" | ဟ || h || [h]
| style="font-size:14pt;" | ဠ || ḷ || [l]
| colspan=6 |
|}

==== Medialer ====
Medialer är halvvokaler som kommer innan en vokal. Flera kan kombineras och i vilken ordning de sen transkriberas beror på valet av system.

{| cellpadding="4" cellspacing="0" class="wikitable"
|- align="center"
! Tecken || [[ALA-LC]] || [[IPA]]
! Tecken || [[ALA-LC]] || [[IPA]]
! Tecken || [[ALA-LC]] || [[IPA]]
! Tecken || [[ALA-LC]] || [[IPA]]
|- align="center"
| style="font-size:14pt;" | ျ || -y- || [j]
| style="font-size:14pt;" | ြ || -r- || [j]
| style="font-size:14pt;" | ွ || -w- || [w]
| style="font-size:14pt;" | ှ || -h- || [h]
|}

== Grammatik ==
Burmesiska är ett [[Analytiska språk|analytiskt språk]]. [[Ordföljd]]en i burmesiska är [[subjekt]]-[[objekt]]-[[verb]]. Det enda undantaget till denna regel är verbet ''ga'' (att vara), vilket placeras direkt efter subjektet. Pronomina i burmesiska visar genus och åhörarens status. Burmesiskan är [[monosyllabisk]], det vill säga varje ord är en ordstam till vilken en partikel, men inte något annat ord, kan prefigeras (Ko, 1924, p viii). Verb konjugeras ej, så är till exempel verbet "att äta", ''sa'', oböjligt.

=== Adjektiv ===
[[Adjektiv]] placeras vanligen före [[substantiv]]et, till exempel ''chuo de lu'', "vacker" + ''de'' + "person". [[Superlativ]] anges vanligen med hjälp av prefixet ''a'' + adjektiv + suffix ''zoun''. Numeriska adjektiv placeras efter substantivet.

=== Verb ===
[[Verb]] konjugeras inte i burmesiska, och verbroten kan inte självt ange [[tempus]] eller [[modus]]. Detta uttrycks i stället med prefix och suffix. Verbet ''ga'' (att vara) används enbart i passiva satser.

=== Substantiv ===
[[Substantiv]] kategoriseras ej efter genus, och deklineras ej för [[numerus]]. Plural uttrycks med hjälp av [[klassmärke]]n. Dessa placeras efter substantivet. De tre vanligaste klassmärkena är:
* ''ku'' - för föremål
* ''kaon'' - för djur
* ''yao'' - för människor

=== Pronomina ===
Ett [[pronomen]] som fungerar som subjekt inleder satsen. Subjektet utesluts i [[imperativ]]a satser. Vilket pronomen man använder beror på vem man talar med. När ett pronomen används som objekt måste det dock alltid omedelbart följas av ''go''. Man använder sig ofta av substantiv i stället för pronomen.
De grundläggande pronomina är:
* ''nga'' - jag/mig (gatuburmesiska)
* ''ka-nuo'' - jag/mig (lantlig; man)
* ''ka-mya'' - jag/mig (lantlig; kvinna)
* ''jia-nuo'' - jag/mig (lantlig; man)
* ''jia-ma'' - jag/mig (lantlig; man)
* ''da-ga'' - jag/mig (ordagrant "givare", används när man talar med munk)
* ''da-be-duo'' - jag/mig (ordagrant "student", används när man talar med munk)
* ''ah-shin'' - du (lantlig; kvinna)
* ''nei'' - du (gatuburmesiska)
* ''lu'' - du (lantlig)
* ''nga-duo'' - vi
* ''nei-duo'' - ni
* ''tu'' - han/hon
* ''tuduo'' - de
* ''(ai) ha'' - den/det


== Fonologi ==
== Fonologi ==
Transkriptionerna i detta avsnitt använder sig av [[IPA]].

=== Konsonanter ===
=== Konsonanter ===
Burmesiskan har följande konsonanter:
Burmesiskan har följande konsonanter:<ref name="PSU"></ref>
{| class="wikitable"
{|border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse;"
! &nbsp;

![[Bilabal konsonant|Bilabal]]
!
![[Dental konsonant|Dental]]
! [[Bilabial]]
![[Alveolar konsonant|Alveolar]]
! [[Dental]]
![[Postalveolar konsonant|Postalveolar]] och [[palatal konsonant|palatal]]
! [[Alveolar]]
![[Velar konsonant|Velar]] och [[labiovelar konsonant|labiovelar]]
! [[Postalveolar]]<br />och [[palatal]]
![[Glottal konsonant|Glottal]]
! [[Velar]] och<br />[[labiovelar]]
!Ospecificerad plats
! [[Glottal]]
|-align=center
! Ospecifierad plats
![[Nasal konsonant|Nasal]]
|-
| [[tonlös bilabial nasal|m̥]] [[bilabial nasal|m]]
! [[Klusil]]er och [[affrikata|affrikator]]
| [[tonlös alveolar nasal|n̥]] [[alveolar nasal|n]]
|align=center | {{IPA|pʰ}} {{IPA|p}} {{IPA|b}}
|
| colspan="2" align=center | {{IPA|tʰ}} {{IPA|t}} {{IPA|d}}
| [[tonlös palatal nasal|ɲ̥]] [[palatal nasal|ɲ]]
| align=center | {{IPA|tʃʰ}} {{IPA|tʃ}} {{IPA|dʒ}}
| [[tonlös velar nasal|ŋ̊]] [[velar nasal|ŋ]]
| align=center | {{IPA|kʰ}} {{IPA|k}} {{IPA|g}}
|
| align=center | {{IPA|ʔ}}
| &nbsp;
| ɴ
|-align=center
|-
![[Klusil]]/[[Affrikata]]
! [[Nasal]]er
| [[aspirerad bilabial klusil|pʰ]] [[tonlös bilabial klusil|p]] [[tonande bilabial klusil|b]]
| align=center | {{IPA|m̥}} {{IPA|m}}
| [[aspirerad alveolar klusil|tʰ]] [[tonlös alveolar klusil|t]] [[tonande alveolar klusil|d]]
| colspan="2" align=center | {{IPA|n̥}} {{IPA|n}}
|
| align=center | {{IPA|ɲ̥}} {{IPA|ɲ}}
| [[aspirerad alveolopalatal affrikata|tɕʰ]] [[tonlös alveolopalatal affrikata|t͡ɕ]] [[tonlös alveolopalatal affrikata|d͡ʑ]]
| align=center | {{IPA|ŋ̊}} {{IPA|ŋ}}
| [[aspirerad velar klusil|kʰ]] [[tonlös velar klusil|k]] [[tonande velar klusil|g]]
| &nbsp;
| [[glottal klusil|ʔ]]
| align=center | {{IPA|N}}
|-
|
|-align=center
! [[frikativa|Frikativor]]
![[Frikativa]]
| &nbsp;
|
| align=center | {{IPA|θ}} {{IPA|(ð)}}
| [[tonlös dental frikativa|θ]] [[tonande dental frikativa|ð]]
| align=center | {{IPA|sʰ}} {{IPA|s}} {{IPA|z}}
| [[aspirerad alveolar frikativa|sʰ]] [[tonlös alveolar frikativa|s]] [[tonande alveolar frikativa|z]]
| align=center | {{IPA|ʃ}}
| [[tonlös postalveolar frikativa|ʃ]]
| &nbsp;
|
| align=center | {{IPA|h}}
| [[tonlös glottal frikativa|h]]
| &nbsp;
|-
|
|-align=center
! [[Approximant]]er
![[Approximant]]
| &nbsp;
|
| colspan="2" align=center | {{IPA|(r)}}
| [[alveolar approximant|ɹ]]
| align=center | {{IPA|j}}
|
| align=center | {{IPA|(ʍ)}} {{IPA|w}}
| [[palatal approximant|j]]
| colspan="2" | &nbsp;
| [[labiovelar approximant|w]] [[tonlös labiovelar approximant|w̥]]
|-
|
! [[Lateral]]er
|
| &nbsp;
| colspan="2" align=center | {{IPA|l̥}} {{IPA|l}}
|-align=center
![[Lateral]]
| colspan="4" | &nbsp;
|}
|
| [[tonlös alveolar lateral approximant|l̥]] [[alveolar lateral approximant|l]]

|
Approximanterna {{IPA|/r/}} och {{IPA|/ʍ/}} är ovanliga, och det är {{IPA|[ð]}} också, förutom som en [[Tonande konsonant|tonande]] [[allofon]] av {{IPA|/θ/}}.
|

|
Nasalen {{IPA|/N/}}, som ej har en definierad plats, realiseras som [[nasalisering]] av den föregående vokalen, eller som en nasal som är [[homorganisk]] med följande konsonanter. {{IPA|/mòuNdáiN/}} "storm" uttalas sålunda {{IPA|[mõ̀ũndã́ĩ]}}.
|

=== Vokaler ===
Burmesiskans [[vokal]]er är:

{|border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse;"

! colspan="2" | [[monoftong]]er
! colspan="2" | [[diftong]]er
|-
| align="center"| {{IPA|i}}
| align="center"| {{IPA|u}}
| colspan="2"|
|-
| align="center"| {{IPA|e}}
| align="center"| {{IPA|o}}
| align="center"| {{IPA|eɪ}}
| align="center"| {{IPA|oʊ}}
|-
| colspan="2" align="center"|{{IPA|ə}}
| colspan="2" rowspan="2"|
|-
| align="center"| {{IPA|ɛ}}
| align="center"| {{IPA|ɔ}}
|-
|
|
| align="center"| {{IPA|a}}
| align="center"| {{IPA|aɪ}}
| align="center"| {{IPA|aʊ}}
|}
|}


Vissa av dessa är ovanliga och förekommer enbart i lånord.<ref name="PSU"></ref>
Monoftongerna {{IPA|/e/}}, {{IPA|/o/}}, {{IPA|/ə/}} och {{IPA|/ɔ/}} används enbart i öppna stavelser, det vill säga de som ej avslutas med en konsonant. Diftongerna {{IPA|/eɪ/}}, {{IPA|/oʊ/}}, {{IPA|/aɪ/}} och {{IPA|/aʊ/}} används enbart i slutna stavelser, det vill säga de som avslutas med en konsonant.


=== Toner ===
===Vokaler===
Burmesiska har vokalerna i, e, ə, ɛ, u, o, ɔ, a och diftongerna ei, ai, ou, au.<ref name="PSU"></ref>
Burmesiskan är ett [[tonspråk]], vilket innebär att [[fonem]]isk kontrast kan uttryckas med hjälp av [[stavelseton]]. I burmesiskan utgör stavelsetonen ett komplex av [[tonhöjd]], [[fonationstyp]], [[intensitet]], duration och vokalkvalitet. Det finns fyra fonemiska toner i burmesiska. I nedanstående tabell anges tonerna på vokalen {{IPA|/a/}}; de fonetiska beskrivningarna är hämtade från Wheatley (1987).


==Referenser==
{|border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse;"
<references>

<ref name="Ethnologue">[http://archive.ethnologue.com/16/show_language.asp?code=mya Burmesiska på Ethnologue] {{Wayback|url=http://archive.ethnologue.com/16/show_language.asp?code=mya |date=20160304202641 }}</ref>
! Ton
<ref name="PSU">{{Webbref |url=http://www.pdx.edu/multicultural-topics-communication-sciences-disorders/burmese-myanmar |titel=Om burmesiska på Portland State Universitys nätsidor |hämtdatum=2016-03-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160313202302/http://www.pdx.edu/multicultural-topics-communication-sciences-disorders/burmese-myanmar |arkivdatum=2016-03-13 }}</ref>
! Symbol<br />(visas på ''a'')
</references>
! Beskrivning
|-
| Låg
| {{IPA|à}}
| Normal [[fonationstyp|fonation]], medellång, låg intensitet, låg (ofta lätt stigande) tonhöjd
|-
| Hög
| {{IPA|á}}
| Ibland något [[luftig fonationstyp|luftig]], relativt lång, hög intensitet, hög tonhöjd, ofta åtföljd av ett fall före paus
|-
| Knarrig
| {{IPA|a̰}}
| Spänd eller [[knarrig fonationstyp]] (ibland åtföljd av en svag [[glottal klusil]]), medellång, hög intensitet, hög (ofta lätt fallande) tonhöjd
|-
| Stoppad
| {{IPA|aʔ}}
| Centraliserad vokalkvalitet, final glottal klusil, kort, hög tonhöjd (i [[citationsform]], varierar beroende på kontext)
|}

De följande orden särskiljs till exempel enbart med hjälp av ton:
* Låg {{IPA|/kʰà/}} 'skaka'
* Hög {{IPA|/kʰá/}} 'bitter'
* Knarrig {{IPA|/kʰa̰/}} 'avgift'
* Stoppad {{IPA|/kʰaʔ/}} 'dra av'

Stavelser som slutar på {{IPA|/N/}} kan enbart ta tre toner. Den stoppade tonen kan inte användas i sådana stavelser:
* Låg {{IPA|/kʰàN/}} 'genomgå'
* Hög {{IPA|/kʰáN/}} 'torka'
* Knarrig {{IPA|/kʰa̰N/}} 'utse'

=== Stavelsestruktur ===
Burmesiskans [[stavelsestruktur]] är C(G)V((V)C), det vill säga att stavelsen börjar med en konsonant (representeras i schemat av C från eng 'consonant'), som eventuellt följs av en [[kontinuant]] (representeras i schemat av G från eng 'glide'), och att stavelsens final kan bestå av en ensam monoftong, en monoftong åtföljd av konsonanter eller en diftong åtföljd av konsonanter. De enda konsonanter som kan förekomma stavelsefinalt är {{IPA|/ʔ/}} och {{IPA|/N/}}. Några exempelord är:

* CV {{IPA|/mè/}} 'flicka'
* CVC {{IPA|/mɛʔ/}} 'begära'
* CGV {{IPA|/mjè/}} 'jord'
* CGVC {{IPA|/mjɛʔ/}} 'öga'
* CVVC {{IPA|/màuN/}} (tilltalsform för unga män)
* CGVVC {{IPA|/mjáuN/}} 'dike'

Stavelser vars vokal är {{IPA|/ə/}} har ytterligare några begränsningar:
* Stavelsen måste vara öppen (inga finalkonsonanter)
* Den kan inte ta ton
* Stavelsen måste börja på en enkel konsonant (det får ej finnas någon kontinutant)
* Den får ej förekomma som sista stavelsen in ett ord

Några exempel på ord som innehåller stavelser med {{IPA|/ə/}}:
* {{IPA|/kʰə.louʔ/}} 'knapp'
* {{IPA|/pə.lwè/}} 'flöjt'
* {{IPA|/θə.jɔ̀/}} 'retas'
* {{IPA|/kə.lɛʔ/}} 'lättsinnig'
* {{IPA|/tʰə.mə.jè/}} 'risvatten'

== Ordförråd ==
Majoriteten av de burmesiska orden är av sino-tibetanskt ursprung, men det finns ett stort antal [[lånord]] i språket. De flesta tidiga lånen är från [[pali]] och i något mindre utsträckning från [[sanskrit]]. De senaste århundradena har [[engelska]] varit en stor källa för lånord, i synnerhet vad gäller teknologisk och kulturell terminologi.

== Dialekter ==
Standarddialekten för burmesiska är den som talas i [[Rangoon]], men det finns flera klart åtskilda dialekter i Övre Myanmar och Nedre Myanmar. Bland dessa kan nämnas Merguesiska, Yaw, Danu och Palaw. Det mest kännetecknande för [[Mandalay]]-dialekten är att den använder pronominet ''jia-nuo'' för både män och kvinnor, medan Rangoon-dialekten använder ''jia-ma'' för kvinnor. De olika dialekterna av burmesiska är dock inte så vitt åtskilda att de inte är inbördes förståeliga.

Burmesiska kan klassificeras i två kategorier. Den ena är den formella burmesiska, vilken används i litteratur, officiella publikationer och radioutsändningar. Den andra är gatuburmesiska, som används med vänner och familj. Det finns olika varieteter av den talade burmesiska också. En form används när man talar med äldre och lärare. Man använder sig av olika pronomen för 'jag' (t ex ''jia-nuo'' och ''jia-ma'') . När man talar med någon som är yngre än en själv, eller som har samma status som en själv, så använder man sig av ''nga'' eller ''wa'' (lantligt). När man talar med munkar, så måste man använda pronominet ''poun-poun'' för munken, och tala om sig själv som ''da-ga''. Burmesiska munkar använder sig ibland av [[pali]] när de talar med andra munkar, och det förväntas av en troende burmesisk buddhist att han har en grundläggande kunskap i pali.

== Bibliografi ==
* Becker, Alton L. (1984). Biography of a sentence: A Burmese proverb. I E. M. Bruner (Red.), ''Text, play, and story: The construction and reconstruction of self and society'' (pp. 135-155). Washington, D.C.: American Ethnological Society.
* Bernot, Denise (1980). ''Le prédicat en birman parlé''. Paris: SELAF. ISBN 2-85297-072-4
* Cornyn, William Stewart; & Roop, D. Haigh. (1944). ''Outline of Burmese grammar''. Language dissertation (No. 38). Baltimore, Md: Linguistic society of America.
* Cornyn, William Stewart; & Roop, D. Haigh. (1968). ''Beginning Burmese''. New Haven: Yale University Press.
* Green, Antony D. (2002). Word, foot, and syllable structure in Burmese. MS, University of Potsdam. Kan laddas ner från [http://roa.rutgers.edu/view.php3?id=765 Rutgers Optimality Archive].
* Ko, Taw Sein (1924). ''Elementary Handbook of the Burmese Language''. Rangoon: American Baptist Mission Press.
* Okell, John (1969). ''A Reference Grammar of Colloquial Burmese''. London: Oxford University Press.
* Roop, D. Haigh. (1972). ''An introduction to the Burmese writing system''. New Haven: Yale University Press.
* Watkins, Justin W. (2001). Illustrations of the IPA: Burmese. ''Journal of the International Phonetic Association'', ''31'' (2), 291-295.
* Wheatley, Julian K. (1987). Burmese. I ''Handbook of the World's Major Languages'', red. B. Comrie, 834-54. [[Oxford]]: [[Oxford University Press]]. ISBN 0-19-520521-9.

== Externa länkar ==
{{Interwiki|språkkod=my}}
{{Interwiki|språkkod=my}}
* [http://www.omniglot.com/writing/burmese.htm Omniglot: Burmese Language]
* [http://www.soas.ac.uk/departments/departmentinfo.cfm?navid=689 Burmese language resources] från [[School of Oriental and African Studies|SOAS]]
* [http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=mya Ethnologue Report of Burmese Language]

[[Kategori:Sinotibetanska språk|Sino-tibetanska språk]]
[[Kategori:Burma]]
[[Kategori:Skriftspråk i Brahmifamiljen]]
[[Kategori:Språk i Burma]]


[[Kategori:Tibetoburmanska språk]]
[[af:Burmees]]
[[Kategori:Språk i Bangladesh]]
[[ar:لغة بورمية]]
[[az:Birman dili]]
[[Kategori:Språk i Myanmar]]
[[Kategori:Språk i Malaysia]]
[[bn:বর্মী ভাষা]]
[[Kategori:Språk i Thailand]]
[[bg:Бирмански език]]
[[Kategori:Språk i USA]]
[[bo:འབར་མའི་སྐད།]]
[[Kategori:Subjekt–objekt–verb-språk]]
[[br:Birmaneg]]
[[ca:Birmà]]
[[Kategori:Tonspråk]]
[[cs:Barmština]]
[[cy:Byrmaneg]]
[[de:Birmanische Sprache]]
[[et:Birma keel]]
[[en:Burmese language]]
[[es:Idioma birmano]]
[[eo:Birma lingvo]]
[[eu:Birmaniera]]
[[fa:زبان برمه‌ای]]
[[hif:Burmese bhasa]]
[[fr:Birman (langue)]]
[[ko:버마어]]
[[hi:बर्मी भाषा]]
[[bpy:বর্মী ঠার]]
[[id:Bahasa Myanmar]]
[[is:Búrmíska]]
[[it:Lingua birmana]]
[[jv:Basa Myanmar]]
[[ka:ბირმული ენა]]
[[kv:Бирма кыв]]
[[la:Lingua Birmanica]]
[[lv:Birmiešu valoda]]
[[lt:Mjanmų kalba]]
[[hu:Burmai nyelv]]
[[mk:Бурмански јазик]]
[[mr:बर्मी भाषा]]
[[arz:بورمى]]
[[ms:Bahasa Burma]]
[[my:မြန်မာဘာသာစကား]]
[[nl:Birmaans]]
[[new:बर्मेली भाषा]]
[[ja:ビルマ語]]
[[no:Burmesisk]]
[[nn:Burmesisk]]
[[pnb:برمی بولی]]
[[pms:Lenga Burmese]]
[[pl:Język birmański]]
[[pt:Língua birmanesa]]
[[qu:Birmanu simi]]
[[ru:Бирманский язык]]
[[sco:Burmese leid]]
[[stq:Birmanisk]]
[[simple:Burmese language]]
[[fi:Burman kieli]]
[[tl:Wikang Burmes]]
[[ta:பருமிய மொழி]]
[[th:ภาษาพม่า]]
[[tr:Burmaca]]
[[uk:Бірманська мова]]
[[ug:بىرما تىلى]]
[[vi:Tiếng Miến Điện]]
[[zh:缅甸语]]

Nuvarande version från 8 juni 2020 kl. 14.49

Burmesiska
မြန်မာဘာသာ
Talas iMyanmar, Bangladesh, Malaysia, Thailand, USA
Antal talare32 319 700[1]
SpråkfamiljSinotibetanska språk
burmesiska alfabetet[1]
Språkkoder
ISO 639‐1my
ISO 639‐2bur (B)
mya (T)
ISO 639‐3mya

Burmesiska är ett lolo-burmanskt språk med 32 319 700 talare, varav majoriteten, 32 miljoner (1999), i Myanmar samt 300 000 i Bangladesh och en del i Västmalaysia, Thailand och USA.[1]

Burmesiska är ett subjekt–objekt–verb-språk.[1]

Burmesiska är ett tonspråk, med fyra toner.[2]

Fonologi

[redigera | redigera wikitext]

Konsonanter

[redigera | redigera wikitext]

Burmesiskan har följande konsonanter:[2]

  Bilabal Dental Alveolar Postalveolar och palatal Velar och labiovelar Glottal Ospecificerad plats
Nasal m̥ m n̥ n ɲ̥ ɲ ŋ̊ ŋ ɴ
Klusil/Affrikata pʰ p b tʰ t d tɕʰ t͡ɕ d͡ʑ kʰ k g ʔ
Frikativa θ ð sʰ s z ʃ h
Approximant ɹ j w w̥
Lateral l̥ l

Vissa av dessa är ovanliga och förekommer enbart i lånord.[2]

Vokaler

[redigera | redigera wikitext]

Burmesiska har vokalerna i, e, ə, ɛ, u, o, ɔ, a och diftongerna ei, ai, ou, au.[2]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Burmesiska på Ethnologue Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c d] ”Om burmesiska på Portland State Universitys nätsidor”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313202302/http://www.pdx.edu/multicultural-topics-communication-sciences-disorders/burmese-myanmar. Läst 13 mars 2016. 
Wikipedia
Wikipedia
 Wikipedia har en upplaga på Burmesiska.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Burmesiska&oldid=47771223”