Visa källa för Svartsjö slott

{{Infobox byggnad|Byggnad
| namn         = Svartsjö slott
| kategori     = Slott
| bild         = Svartsjö slott August 2012 03.jpg
| bild_text    = Svartsjö slott i september 2012.
| extra_bild      = Svartsjö slott 1935.jpg
| extra_bild_text = Svartsjö slott som tvångsarbetsanstalt 1935.<br> 1 = Slottet, 2 = Kansliet (riven), 3 = Logement och verkstad (riven), 4 = Skola, kyrksal, kök (riven), 5 = Sjukhus (riven)
| land         = 
| region       = [[Stockholms län]]
| region_etikett = Län
| kommun       = [[Ekerö kommun]]
| ort          = [[Svartsjö]]
| adress       = 
| lat_g  = 59 |lat_m  = 21 |lat_s  = 45.6 |lat_NS  = N
| long_g = 17 |long_m = 43 |long_s = 40.1 |long_EW = E
| arkitekt     = [[Carl Hårleman]]<br>[[Carl Fredrik Adelcrantz]]
| konstruktör  = 
| byggherre    = 
| ägare        = [[Statens fastighetsverk]]
| byggstart    = 1734
| färdig       = 1739 (1773)
| stil         = [[Rokoko]]
| konstruktion = 
| material     = 
| skydd        = Statligt byggnadsminne
| skydd_start  = 25 januari 1935
| skydd_nr     = {{BBR-länk|21300000013113|a|text=Svartsjö slott}}
| webbplats    = [http://www.xn--svartsjslott-bjb.se/ www.svartsjslott.se]
| fotnoter     =
}}
'''Svartsjö slott''' är en [[slott|slottsbyggnad]] belägen i [[Svartsjö]] på [[Färingsö]] i [[Mälaren]], [[Ekerö kommun]], [[Stockholms län]].  På [[medeltiden]] fanns ett stenhus på platsen. År 1580 stod gamla slottet färdigt, vilket eldhärjades 1687. Nuvarande slottets mittparti uppfördes på 1730-talet som kungligt [[lustslott]] efter ritningar av arkitekt [[Carl Hårleman]], som med denna byggnad introducerade [[rokoko]] i Sverige. Byggnaden förlängdes på 1770-talet med [[Carl Fredrik Adelcrantz]] som arkitekt. Svartsjö slott och park är statligt [[byggnadsminne]] sedan 25 januari 1935<ref>[http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaLagskydd.raa?anlaggningId=21300000013113&page=lagskydd Lagskydd], Bebyggelseregistret, [[Riksantikvarieämbetet]].</ref> medan borgruinen är ett [[fornminne]].

== Historik ==
=== Tidigare byggnader ===
I Svartsjö har genom tiderna flera kungliga byggnader funnits. På [[medeltiden]] fanns ett stenhus där prominenta vistades, bland andra hertigarna [[Erik Magnusson (hertig)|Erik]] och [[Valdemar Magnusson|Valdemar]] år 1310.<ref>“Denna Kongsgård lydde fordom under Upsala Öde och war alltså i hedendomen en Gamla Upsala egendom.” (''Stockholms Stads historia från stadens anläggning till närwarande tid'', utgiven 1828)</ref> Senare uppförde [[Gustav Vasa]] ett myntverk 1541 på [[Svartsjö kungsgård]].<ref name="NE">Nationalencyklopedin, Band 17, 1995, s. 455.</ref> Sönerna [[Erik XIV]] och [[Johan III]] lät bygga ett överdådigt [[Renässansen|renässansslott]] med en rund inre [[borggård]] och trädgård. Bygget stod klart 1580 och eldhärjades 1687.<ref name="NE">Nationalencyklopedin, Band 17, 1995, s. 455.</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Stockholm den 31. Ianuarii|tidning=Ordinarie Stockholmiske Posttijdender|datum=1687-01-31|sid=8}}</ref> Rester av borgens källargrund finns kvar synliga på platsen.<ref>“Af det fordna härstädes, år 1491, uppförda munkekloster, hwilket Koning Gustaf I, efter år 1545, förwandlade till ett kongl. slott, som år 1687 alldeles afbrann, äro nu allenast nedfallna murar ett minnesmärke; dock har sedermera, på 1760:talet, ett nytt Kungshus i stället blifwit uppbygdt.” (''Stockholms Stads historia från stadens anläggning till närwarande tid'')</ref>

===Bilder, borgen===
<center><gallery widths=160 heights=110 perrow="4">
Suecia 1-083 ; Svartsjö slott.jpg|Det gamla slottet, så som det framställs i ''[[Suecia antiqua et hodierna]]''.
SvartsjöLäge.jpg|Gamla slottets läge.
Svartsjö slott 2013a 03.jpg|Ruinen efter gamla slottet.
Svartsjö slott 2013x.jpg|Ruinen efter gamla slottet med nya slottet i bakgrunden.
</gallery></center>

=== Det nuvarande slottet ===
[[fil:Uppmätningsritning över Svartsjö 1763.jpg|miniatyr|Adelcrantz uppmätningsritning över slottet och trädgården från 1763. ([[Slottsarkivet]]).]]
Den nuvarande byggnadens mittparti uppfördes på uppdrag av [[Fredrik I]] mellan 1734 och 1739 som [[jaktslott]] åt drottning [[Ulrika Eleonora]], efter ritningar av [[Carl Hårleman]].<ref name="NE">Nationalencyklopedin, Band 17, 1995, s. 455.</ref> [[Rokoko|Rokokoslottet]], uppfört efter [[Frankrike|franska]] förebilder, blev mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur under senare delen av 1700-talet. Svartsjö slott bestod ursprungligen av en central byggnadskropp, som byggts efter Hårlemans ritningar. I samband med att [[Lovisa Ulrika av Preussen|Lovisa Ulrika]] efter 1771 tillträdde slottet som [[änkesäte]] förlängdes det 1773 med två flygelbyggnader på kortsidorna efter ritningar av arkitekt [[Carl Fredrik Adelcrantz]]. Dessutom tillbyggdes en [[Lanternin|klocklanternin]]. Slottets främsta rum är den stora salen, en åttakantigt rum som sträcker sig genom två våningsplan.<ref name="NE">Nationalencyklopedin, Band 17, 1995, s. 455.</ref> 

I slutet av 1767 fick den svenskfödde brittiske hovarkitekten [[William Chambers (arkitekt)|William Chambers]] av drottning Lovisa Ulrika ett guldskrin med inläggningar föreställande svenska kungliga slott. Detta var mer än en vänskapsgest i utbyte för böckerna "Kew, Chinese Buildings" och "Treatise", som han hade sänt till drottningen. Han utförde 1769 idéskisser och ritningar för slottet Svartsjö tillsammans med sin elev Edward Stevens. Detta var sannolikt en av anledningarna till att han ett år senare fick ''[[Nordstjärneorden]]''.<ref>Harris, John, Mordaunt Crook, Joseph and Harris, Eileen: ''Sir William Chambers - Knight of the Polar Star'', A. Zwemmer Ltd, London 1970. s. 87-88.</ref>

{{Dubbel bild|center|Svartsjö slott Hårleman 1730.jpg|365|Svartsjö slott mitten 2013.jpg|360|<center>Hårlemans fasadritning från 1730-talet med Fredrik I:s gillande namnteckning och slottets mittparti som de ter sig idag (2013). </center>}}

====Bilder====
<gallery>
File:Svartsjö Stevens.jpg|Chambers förslag till omdaning av Svartsjö, utförd av Edward Stevens 1769. ([[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]]).
</gallery>

=== Slottsträdgården och parken===
[[File:Svartsjö 1783.tif|miniatyr|Uppmätningsritning över Svartsjö slott med trädgårdar år 1783, av [[lantmätare]] [[Lars Reinhold Kökeritz]].]]
[[Fil:Svartsjö slott park 2015b.jpg|miniatyr|Rester efter vallgraven, 2015.]]
Vårvintern 1773 planerade änkedrottning Lovisa Ulrika, att omgestalta och framförallt utöka den gamla trädgården vid Svartsjö med en engelsk park. Eftersom det i Sverige ännu inte fanns någon kvalificerad arkitekt som kunde rita trädgårdar i enlighet med den nya engelska smaken var det naturligt att hon vände sig till [[William Chambers (arkitekt)|William Chambers]] i London. Att döma av Chambers egen brevväxling hade han inte tillfälle att besöka Svartsjö, utan fick bygga sitt arbete på uppmätningar. I mars 1774 var han klar med detta. [[Victoria and Albert Museum]] har en konceptkopia från 1774 med Chambers förslag till generalplan för trädgården vid Svartsjö slott.<ref name="WC70">Olausson, Magnus (katalogredaktör): Magnus Olausson; Granath, Olle, Harris, John, Olausson, Magnus och Fogelmarck, Stig; översättning: Naylor, Martin N. och Olausson, Magnus; foto: Cornelius, Erik: ''Chambers & Adelcrantz'', Nationalmuseum, Utställningskatalog nr 596, 1997. s.70.</ref>

I sitt följebrev riktat till den svenske ministern i London, baron Gustaf Adam von Nolcken, var William Chambers noga med att framhålla, att förslaget kunde utföras till en modest kostnad och tillgodose såväl nytta som nöje.<ref>Olausson, Magnus (katalogredaktör): Magnus Olausson; Granath, Olle, Harris, John, Olausson, Magnus och Fogelmarck, Stig; översättning: Naylor, Martin N. och Olausson, Magnus; foto: Cornelius, Erik: ''Chambers & Adelcrantz'', Nationalmuseum, Utställningskatalog nr 596, 1997. s.69.</ref>

Av William Chambers brev framgår det, att hans möjligheter att göra en mer radikal förändring av den äldre formträdgården var begränsade eftersom änkedrottningen redan bestämt att den gamla anläggningen skulle bibehållas.<ref name="WC70"/> Det skulle dröja ända till tiden efter försäljningen av [[Drottningholms slott]] innan änkedrottningens ekonomi var så förbättrad att trädgårdsprojektet kunde genomföras. Det är dock oklart om Chambers förslag genomfördes eller inte. <ref name="WC72">Olausson, Magnus (katalogredaktör): Magnus Olausson; Granath, Olle, Harris, John, Olausson, Magnus och Fogelmarck, Stig; översättning: Naylor, Martin N. och Olausson, Magnus; foto: Cornelius, Erik: ''Chambers & Adelcrantz'', Nationalmuseum, Utställningskatalog nr 596, 1997. s.72.</ref> 

Även [[Carl Hårleman|Hårleman]] och [[C.F. Adelcrantz|Adelcrantz]] gjorde upp planer för trädgårdens omgestaltning och utvidgning. Endast en del av dessa kom till utförande.<ref name="NE">Nationalencyklopedin, Band 17, 1995, s. 455.</ref> Det är känt att anläggningsarbeten företogs i trädgården under åren 1780-81, men vilka planer som förverkligades är oklart.<ref name="WC72"/>

Öster om slottet finns rester av en [[vallgrav]] som sträckte sig i nord-sydlig riktning mellan barockparken och slottet. Vallgraven är numera torr men fick ursprungligen sitt vatten från intilliggande [[Svartsjöviken]]. Den anlades troligen redan under [[Gustav Vasa]]s tid och skyddade slottet som då var ett försvarsverk. Genom [[landhöjning]]en bröts kontakten med Svartsjöviken och graven blev torr. Idag leder två [[stenvalvsbro]]ar över graven. Av barockparken återstår en rektangulär spegeldamm som begränsade anläggningen mot syd.<ref>Informationstavla vid vallgraven</ref>

I slottsparken finns även en av Sveriges äldsta parklindar, [[Drottning Kristinas lind (Svartsjö slott)|Drottning Kristinas lind]]. Den planterade på 1620-talet av [[Gustav II Adolf]]. Under linden står en marmorstaty föreställande Gustav II Adolf (sittande) i samtal med [[Axel Oxenstierna]], som efter Gustav II Adolfs död fick leda landet. Statyn är formgiven av en okänd konstnär och beställdes 1784 av [[Gustav III]] i Italien. Året därpå placerades den under linden. Statyn är ingen avgjutning utan själva originalet i vit marmor, som vintertid skyddas av en träöverbyggnad.

===Bilder, slottet och parken===
<center><gallery widths=160 heights=110 perrow="4">
Sergel Gustav Adolf och Oxenstrierna 02.JPG|Gustav II Adolf (sittande) och Axel Oxenstierna under [[Drottning Kristinas lind (Svartsjö slott)|Kristinas lind]].
Svartsjö slott gångbro 03.jpg|Stenvalvsbro som leder över vallgraven.
Svartsjö slott park 2015a.jpg|Spegeldammen i parken.
Svartsjö slott park 2015c.jpg|Vår i parken, april 2015.
</gallery></center>

=== Fängelsetiden ===
{{se även|Anstalten Svartsjö}}
Efter Lovisa Ulrikas död 1782 fick slottet förfalla i över hundra år. Det upphörde att vara kungligt lustslott 1820.<ref name="NE">Nationalencyklopedin, Band 17, 1995, s. 455.</ref> På grund av att det fanns granit i området som lätt kunde brytas omformades slottet 1888 till fängelse med en [[tvångsarbete|tvångsarbets-]] och [[alkoholistanstalt]]. Ett experiment att sysselsätta tvångsarbetarna med jordbruksarbete vid [[Svartsjö kungsgård]] utföll väl, varför stenhuggeriet avslutades 1910. När anstalten senare kom att hysa grovt kriminella skapades en särskild sluten avdelning. 337 celler med plåtväggar och gallerdörrar fanns i slottet, som i mitten av 1960-talet upphörde att vara anstalt. Den omgivande fängelsemuren är numera borta. Fängelsedirektörens bostad finns kvar i slottsparken, liksom ett tjugotal personalbostäder i närheten.

=== Restaurering av slottet ===
Efter att ha förfallit restaurerades slottet 1994–2003 av [[Statens fastighetsverk]] för 36 miljoner kronor. Arkitektkontoret Tallius Myhrman svarade för genomförandet. Fasaden har återfått den ljusa nyans, som [[Carl Hårleman]] valde för att efterlikna fransk [[sandsten]]. Fönstren har målats i guldbrun ekefärg. Inga originaltapeter fanns bevarade, varför Statens fastighetsverk låtit tapetsera tolv rum i slottets mittersta del med tidstypiska tapeter med förlagor från det närbelägna Drottningholms slott. Vidare har en hiss installerats. Även slottets omgivningar har förbättrats, med exempelvis en borggårdsmur. Vid restaureringen har man inte velat dölja slottets långa tid som fängelse utan har tvärtom låtit rekonstruera ett par fängelseceller i ett rum.

===Interiörbilder===
Bilder på slottets interiör efter renoveringen.
<center><gallery widths=160 heights=110 perrow="4">
File:Prison cell in Svartsjo castle.jpg|Restaurerad fängelsecell.
File:Svartsjö slott sal en trappa upp.jpg|Sal på övervåningen.
File:Svartsjö slott tapet 02.jpg|Tapet i slottet.
File:Svartsjö slott tapeter.jpg|Rum i slottet.
</gallery></center>

==Byggnadsminnet Svartsjö==
Byggnadsminnet Svartsjö omfattar slottet, parken med ruinerna av vasaborgen, trädgårdsmästarbostaden, fängelsets direktörsvilla, Oldfruhuset och Svartsjö gamla tingshus norr om slottsparken.

<center><gallery widths=160 heights=110 perrow="4">
File:Direktörsvillan Svartsjö slott 2012.jpg|Direktörsvillan
File:Svartsjö tingshus 2012.jpg|Tingshuset.
File:Svartsjö slott slottsruinen 03.jpg|Slottsruinen.
File:Trädgårdsmästarebostaden Svartsjö slott 2012 01.jpg|Trädgårdsmästarbostaden.
</gallery></center>

== I media ==
Ett avsnitt av TV-serien ''[[Hemliga svenska rum]]'' berättade om slottets historia som anstalt. Serien ''[[Det okända (TV-serie)|Det okända]]'' har även sänt ett avsnitt från slottet. 

==Panoramabild==
{{bredbild|Svartsjö slott panorama 2013.jpg|1000px|<center>Svartsjö slott, fasad mot nordväst i mars 2013.</center>}}

==Se även==
*[[Svartsjö län]]
*[[Drottning Kristinas lind (Svartsjö slott)|Drottning Kristinas lind]]
*[[Anstalten Svartsjö]]
*[[Svartsjö kungsgård]]
*[[Fiskartorpet, Svartsjö]]
*[[Svartsjö]]
*[[Svartsjöviken]]

== Referenser ==

=== Noter ===
<references/>

=== Webbkällor ===
* [http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaLagskydd.raa?anlaggningId=21300000013113&page=lagskydd Lagskydd], Bebyggelseregistret, [[Riksantikvarieämbetet]]. Läst 19 juni 2016.
* [https://web.archive.org/web/20180914060017/http://slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=17 Slottsguiden.info om slottet]
* [https://web.archive.org/web/20180623141458/https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/slott/svartsjo-slott/ Statens fastighetsverks beskrivning av Svartsjö slott]
* [https://stockholmslansmuseum.se/besoksmal/svartsjo-slott/ Stockholms länsmuseum om slottet]

=== Tryckta källor ===
* Fogelmarck, Stig: ''Carl Fredrik Adelcrantz: Ett gustavianskt konstnärsöde'', Stockholm, 1994.
* Harris, John, Mordaunt Crook, Joseph and Harris, Eileen: ''Sir William Chambers - Knight of the Polar Star'', A. Zwemmer Ltd, London 1970. s. 87-88.
* Nationalencyklopedin, Band 17, 1995, s. 455.
* Olausson, Magnus (katalogredaktör): Magnus Olausson] ; Granath, Olle, Harris, John, Olausson, Magnus och Fogelmarck, Stig; översättning: Naylor, Martin N. och Olausson, Magnus; foto: Cornelius, Erik: ''Chambers & Adelcrantz'', Nationalmuseum, Utställningskatalog nr 596, 1997, {{ISBN|91-7100-538-2}}. s.67-72.

== Externa länkar ==
* {{commons|Category:Svartsjö slott}}
* [https://svartsjoslott.com/ Officiell webbplats]
* [https://web.archive.org/web/20140529163044/http://www.ekero.se/Uppleva_och_gora/Kultur/Kulturhistoria-kulturarv/Kulturmiljoer/Svartsjo-slott/ Ekerö kommun om slottet]

[[Kategori:Slott i Uppland]]
[[Kategori:Byggnader och anläggningar i Ekerö kommun]]
[[Kategori:Borg- och slottsruiner i Uppland]]
[[Kategori:Byggnadsminnen i Stockholms län]]
[[Kategori:Byggnader avbildade i Suecian]]
[[Kategori:Byggnader ritade av Carl Hårleman]]
[[Kategori:Statliga byggnadsminnen i Sverige]]
[[Kategori:Svenska trädgårdar]]