Visa källa för Psykos

{{förväxlas|psykopati}}{{för|ett musikalbum|Psykos (musikalbum av Yung Lean & Bladee)}}
{{Faktamall hälsotillstånd
 | Name            = Psykos
| latinskt namn = Psychosis, perturbationes psychoticae, (psychoneurosis)
 | Image           = Mario Markus--HALLUCINATION.jpg
 | Caption         = Biomatematisk simulering av en synhallucination (fokusera det ljusa mittpartiet). Hallucinationer ingår som regel i symtombilden vid psykos.
 | DiseasesDB      =
 | ICD10           = F20- F29<ref name="apps.who.int">http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/</ref>
 | ICD9            = {{ICD9|290}}-{{ICD9|299}}
 | ICDO            =
 | OMIM            = 603342
 | OMIM_mult       = {{OMIM2|608923}} {{OMIM2|603175}} {{OMIM2|192430}}
 | MedlinePlus     = 001553
 | eMedicineSubj   =
 | eMedicineTopic  =
 | MeshName        = Psychotic+Disorders
 | MeshNumber      = F03.700.675  
}}
'''Psykos''' (från [[grekiska]] ψυχή "psyke", för själ eller liv<ref>{{webbref|url=http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/psyke|titel=Psyke|verk=ne.se|hämtdatum=2011-05-03}}</ref>, och -οσις "-osis", för abnormalt tillstånd), innebär en nedsättning av förmågan att skilja på verklighet och fantasi.  Några sjukdomar som definitionsmässigt innefattar åtminstone episoder av psykos är [[schizofreni]] och [[schizoaffektivt syndrom]] medan [[vanföreställningssyndrom]] innebär att psykos föreligger så länge vanföreställningen kvarstår. En manisk episod vid [[bipolär sjukdom]] och svåra depressioner kan omfatta psykotiska symtom. 

De psykotiska symtomen omfattar definitionsmässigt hallucinos, vanföreställningar, desorganiserat tankeliv och desorganiserat beteende. Vid kronisk psykossjukdom förekommer även negativa symtom, det vill säga funktionsförluster, som kan omfatta oförmåga att initiera målinriktad aktivitet och glädjelöshet. Psykos är skiljt från konfusion eller förvirring. Det innebär att en person som genomgår en psykos mycket väl kan vara fullt orienterad till tid, rum och person.

Till psykosen hör en upplösning av [[ego]]t och [[jagfunktioner]]na och svår nedsättning i prövningen av verkligheten.{{Källa behövs||datum=2021-04}} [[Varseblivning]]en, [[perception]]en och [[kognition]]en är påverkade, med därtill hörande [[hallucination]]er, [[tankestörningar]], och [[vanföreställning]]ar. En konsekvens av detta kan vara ett ovanligt eller bisarrt [[beteende]], inadekvata [[affekt]]er, samt svårigheter att genomföra sociala interaktioner och en svårighet att fullfölja aktiviteter kombinerade med vardagligt liv. Psykosen innebär ett [[förändrat medvetandetillstånd]], samt att en tidigare erhållen tankefunktion satts ur spel.<ref name="mesh.kib.ki.se">{{Webbref |url=http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=F03.700&tool=karolinska |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2011-08-07 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120121110612/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=F03.700&tool=karolinska |arkivdatum=2012-01-21 }}</ref> 

Psykoser kan vara [[akut psykos|akuta]] eller persistenta (varaktiga och integrerade i personligheten).<ref name="apps.who.int"/> Psykoser kan ha flera orsaker, där den så kallade funktionella psykosen är ett rent psykiatriskt tillstånd som inte kan förklaras av en kroppslig sjukdom. Två andra vanliga typer av psykoser är [[drogutlösta psykoser]] och [[organiska psykoser]], vilka antingen orsakas av främmande substanser i kroppen eller en kroppslig sjukdom, som exempelvis hjärntumör.

== Historia ==
[[Fil:Ernst von Feuchtersleben01.JPG|miniatyr|[[Ernst von Feuchtersleben]] myntade termen "psykos" 1845 för en svår mentalsjukdom som hade psykiska orsaker. Ordet behölls, men synsättet på psykosens orsaker kom att ändras under 1900-talet.]]
Psykos och [[neuros]] är sedan psykiatrins födelse på 1800-talet en fundamental dikotomi vad beträffar diagnos av patologiska psykiska tillstånd. Ordet "psykos" myntades 1845 av [[Ernst von Feuchtersleben]] i ''Lehrbuch der ärztlichen Seelenkunde'' för ett abnormt psykiskt tillstånd och mentalsjukdom där hela personligheten var påverkad. När "neuros" hade myntats för mentalsjukdomar som antogs bero på sjuka nerver, myntades "psykos" för mentalsjukdomar som ansågs bero på psyket.<ref name="M. DüMINIC BEER 1996">M. DüMINIC BEER, "The dichotomies: psychosis/neurosis and functional/organic: a historical perspective", History of Psychiatry, vii (1996), 231-255.</ref> Den första monografin om psykoser skrevs 1859 av [[Carl Friedrich Flemming]]. Psykos definierades av denne som [[Mani (syndrom)|mani]]er samt [[melankoli]]er med [[ångest]], [[vanföreställning]]ar och [[konvulsion]]er.<ref name="M. DüMINIC BEER 1996"/>  

Till skillnad från neuroser (vilka ansågs bero på sjuka nerver), betraktade von Feuchterslebens anhängare psykoser som sjuka [[medvetande]]n utan kroppslig orsak, ett synsätt som fortfor till omkring år 1900. Ett parallellt synsätt på psykoser, i Flemmings efterföljd, var att de var psykoneuroser, eftersom de ansågs bero på problem i [[nervsystemet]]. Med dessa två forskare uppstod en konflikt i förklaringen av psykosernas etiologi, huruvida de primärt var psykiska (som namnet anger) eller fysiska.<ref name="M. DüMINIC BEER 1996"/>  

Med [[Sigmund Freud]] vid [[psykoanalys]]ens intåg blev synsättet vedertaget att psykoser har en (åtminstone delvis) somatisk etiologi och neuroser en psykisk (därför behandlades neuroser men inte psykoser med [[psykoterapi]]). Dock har sedan 1800-talet funnits en distinktion mellan funktionella och symtomatiska psykoser, där funktionell psykos betecknar en psykos som inte uteslutande har fysiska orsaker; i modern terminologi skiljs mellan funktionella psykoser som inte har någon påvisbar kroppslig orsak och organiska psykoser som är komplikationer till kroppslig sjukdom. Med [[Alois Alzheimer]] fastlades synsättet att funktionella psykoser innefattar bl.a. ''[[dementia praecox]]'', det vill säga [[schizofreni]]. Sigmund Freud definierade sådana psykoser som konflikter mellan [[jaget]] och omvärlden. En markant distinktion började göra sig gällande mellan neuros och psykos under 1930-talet, underblåst av det politiska klimatet, då personer med funktionella psykoser utsattes för massmord i Nazityskland,<ref name="M. DüMINIC BEER 1996"/> och i flera andra länder [[tvångssterilisering|tvångssteriliserades]]. Psykos infördes som diagnos med ICD-5 (1938) för manodepressivitet vid sidan av schizofreni, för att vid ICD-6 (1948) vara en huvudkategori för psykiska sjukdomar.<ref>Jämför respektive klassifikationssystem. I ICD-6 tas följande diagnoser upp under rubriken psykos: schizofreni, manodepressivitet, melankoli, paranoia, senil psykos, presenil psykos, psykotisk åderförkalkning, alkoholpsykos, övriga psykoser med känd etiologi, samt ospecificerade psykoser.</ref>

Under perioder hade [[personlighetsstörning]]ar innefattats än i psykoserna (i synnerhet [[psykopati]]), än i neuroserna. [[Karl Jaspers]] inräknade tre former av funktionella psykoser: [[epilepsi]], schizofreni (med undergrupper) och [[mano-depressiv sjukdom]]. Därmed fastlades synsättet att personlighetsstörningar snarare påminde om neuroser än psykoser. Synsättet infördes i [[ICD-8]] (1965) och [[ICD-9]] (1975), där psykoser och neuroser utgör de två huvudgrupperna av mentalsjukdomarna, och personlighetsstörningar räknas som neuroser.<ref>Se respektive klassifikationssystem. ICD-8 räknar följande diagnoser som psykoser: senil och presenil demens, alkoholpsykos, psykos till följd av infektion innanför skallbenet, psykos till följd av annan hjärnsjukdom, psykos till följd av annan fysisk sjukdom, schizofreni, affektiv psykos, paranoia, annan psykos.</ref> Med ICD-9 infördes en åtskillnad mellan organiska psykoser och andra psykoser. Till de organiska psykoserna fördes [[drogutlösta psykoser]], [[demens]] och andra psykiska störningar som beror på fysiska sjukdomar, och till de övriga psykoserna fördes schizofreni, episodiska humörstörningar, paranoia och psykoser som uppkommer under barndomen.

Med [[ICD-10]] (1990) togs dikotomin mellan neuros och psykos bort, och termerna har bara behållits i beskrivningen av vissa diagnoser. Psykos är därmed inte längre en [[psykiatrisk diagnos]], utan en term för ett psykiskt tillstånd. ICD-10 definierar psykoser som förekomsten av hallucinationer, vanföreställningar, eller ett visst antal allvarliga abnormaliteter såsom att vara hyperexhalterad och hyperaktiv, ha markerad psykomotorisk retardering och [[Katatoni|katatont betéende]].<ref>The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines, Genève 1990, s. 10</ref> Med ICD-10 skildes för första gången mellan organiska och drogutlösta psykoser.

== Orsaker och förekomst ==
[[Fil:Affective psychosis, Hashimoto's thyroiditis, and brain perfusion abnormalities.jpg|miniatyr|SPECT-bilder av hjärnor med depressionspsykos, [[Hashimotos sjukdom]] samt andra abnorma genomströmningar i hjärnan. I synnerhet [[frontallob]]en visar onormal funktion.]]
Funktionella psykoser bryter oftast ut i övergången mellan barndom och vuxenliv, i åldersintervallet 15-30 år.<ref name="ReferenceA">Nils Lindefors och Håkan Jarbin, "Psykoser", Läkemedelsboken 2009–2010</ref> Det är vanligt att förklara utbrott med [[stress - sårbarhetsmodellen]], en kombination av ärvda och förvärvade sårbarheter, vilka vid stress kan leda till att en psykos utlöses. I vissa fall är stressen större, till exempel vid [[akut psykos]]. En funktionell psykos kan framkallas av en akut förändring i livssituationen, till exempel då någon närstående dör, en allvarlig olycka inträffar, livssituationen förändras radikalt exempelvis vid ett barns födelse, i samband med att den nyförlöstas mjölk börjar rinna till, vid [[skilsmässa]] eller genom olika [[demens]]sjukdomar. [[Stress]]utlösta psykoser har en god prognos. 

[[Affektiva störningar]] kan övergå i psykoser, där psykosen då betecknar en allvarligare grad av sjukdomen ([[psykotisk depression]] och [[bipolär sjukdom|bipolär sjukdom med psykotiska inslag]]). I ungefär en [[förlossning]] per 1000 drabbas modern av [[postpartumpsykos]], en mycket allvarlig störning som kräver akut psykiatrisk vård. De drabbade har ofta sedan tidigare en affektiv störning som de vårdats för. I dessa fall verkar psykosen triggas igång av förlossningen.<ref>{{Webbref |url=http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=71670&l=sv&newsdep=130 |titel=Tidigare psykisk sjukdom ökar risken för förlossningspsykos |utgivare=Karolinska Institutet |datum=2009-02-26 |hämtdatum=2011-09-06 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111011152553/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=71670&l=sv&newsdep=130 |arkivdatum=2011-10-11 }}</ref>

Förändringar i [[dopamin]]aktiviteten i [[basala ganglierna]], [[putamen]] och [[prefrontalcortex]] är så utbredda att all antipsykotisk medicin innehåller [[Antagonist (farmakologi)|antagonister]] mot [[dopaminreceptorer]] av klassen D2. Vid kronisk psykos är hjärnan och den [[grå hjärnsubstans]]en kraftigt förminskade. Komplexa genetiska betingelser med flera involverade gener, ligger bakom flera sorters psykoser, som också ofta hänger samman med [[övervikt]] och [[glukosintolerans]].<ref name="ReferenceA"/> 

Medfödda betingelser för schizofreni och andra psykossjukdomar innefattar genetisk [[predisposition]], låg [[födelsevikt]], blödningar under graviditetens senare del, samt att vara född på vintern. Dessa betingelser är viktigare för schizofreni än för andra psykoser, är viktigare för män än kvinnor, och för utbrott av sjukdomen i ung ålder.<ref>Christina M Hultman et al, Prenatal and perinatal risk factors for schizophrenia, affective psychosis, and reactive psychosis of early onset: case-control study, BMJ. 1999 February 13; 318(7181): 421–426</ref>

Inom psykologin finns flera teorier om hur psykoser uppkommer. Ett psykologiskt sätt att se funktionella psykoser, är att de bottnar i strategier för igenkänning av sociala hot, till exempel att uppfatta ilska i ansiktsuttryck, vilket leder till att personen blir överdrivet vaksam eller slår av uppmärksamheten på sådana tecken. Vaksamheten manifesterar sig neurologiskt genom förhöjd aktivitet i [[amygdala]]. Kliniskt kan detta yttra sig i [[förföljelsemani]] och självvald isolering. Personer med olika varianter av schizofreni har visat sig ha olika förmågor att uppfatta och tolka ansiktsuttryck: personer med [[paranoid schizofreni]] har förhöjd igenkänning för indirekta hot, medan personer med andra former av schizofreni som också har negativa symtom har nedsatt uppmärksamhet på negativa ansiktsuttryck. Detta kan tyda på att de typiska symtomen på en psykos kan uppkomma till följd av en dysfunktionell igenkänning av sociala hot.<ref>Melissa J. Green et al, Social threat perception and the evolution of paranoia, Neuroscience and Biobehavioral Reviews 28 (2004) 333–342</ref> 

En annan teori är att sårbarheten inför att utveckla psykoser hänger samman med [[Dissociation (psykologi)|dissociativa erfarenheter]],<ref>Pope CA et al, Dissociative experience in hypothetically psychosis-prone college students, J Nerv Ment Dis. 2000 Aug;188(8):530-6</ref> och med trauman, i synnerhet människor som blivit fysiskt utnyttjande. Det finns en viss samsjuklighet mellan psykossjukdomar och [[posttraumatisk stress]], vilket kan tyda på att psykoser kan utlösas av trauman.<ref>A. M. Kilcommons et al, Relationships between trauma and psychosis: an exploration of cognitive and dissociative factors, Acta Psychiatrica Scandinavica, 112: 351–359</ref>

En funktionell psykos innebär att psykosen har psykiska orsaker. Ofta har dock psykoser multifaktorella [[etiologi]]er, med samtidigt substansmissbruk ([[dubbeldiagnos]]) eller samtidig fysisk sjukdom, vilka tillsammans orsakar psykosen.

=== Drogutlöst psykos ===
:''Huvudartikel: [[Drogutlöst psykos]]''
Vissa typer av narkotika, läkemedel samt alkohol kan, speciellt vid intensivt bruk, tillfälligt leda fram till en toxisk eller drogutlöst psykos, med hallucinationer, akut förvirring, [[förföljelsemani]] eller andra psykossymptom. Orsaken är att dessa substanser förändrar aktiviteten på [[signalsubstans]]er som är aktiva vid psykoser, i synnerhet [[dopamin]] och [[serotonin]].

En drog- eller alkoholutlöst psykos upphör oftast, men inte alltid, om personen under tillräckligt lång tid, alltifrån timmar till veckor, upphör med intaget av den drog som utlöste tillståndet.<ref>{{Webbref |url=http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=125 |titel=Anders Elvefors: Rättspsykiatriska kliniken, Göteborg |hämtdatum=2009-02-01 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070807115950/http://internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=125 |arkivdatum=2007-08-07 }}</ref> 

=== Organisk psykos ===
:''Huvudartikel: [[Organisk psykos]]''
En bred variation av sjukdomar som påverkar det [[centrala nervsystemet]], framför allt [[endokrina sjukdomar]], [[näringsrubbningar]], hjärnskador och andra [[systemiska sjukdomar]], kan orsaka psykos, så kallad organisk psykos. Denna länk har lett till metaforen av psykos som centrala nervsystemets "feber" - allvarligt men en icke-specifik indikator.<ref name=DELAGE_1995>{{Tidningsref |författare = DeLage|förnamn = J.|datum = 1955|month = February|titel = [Moderate psychosis caused by mumps in a child of nine years.]|tidning = Laval Médical|volym = 20|nummer = 2|sidor = 175–183|pmid = 14382616}}</ref>

== Symptom ==
Den mest minimala definitionen av en psykos är att det är ett tillstånd med [[hallucination]]er och [[vanföreställning]]ar, och att tillståndet som regel innefattar [[desorganiserat tal|osammanhängande och obegripligt tal]], oförutsägbart beteende, och grava problem med att förhålla sig till verkligheten.<ref>Stephen M. Stahl, "Psychosis and Schizophrenia" i Antipsychotics and Mood Stabilizers: Stahl’s Essential Psychopharmacology, Third Edition, Cambridge University Press</ref>

En psykos uppkommer olikartat beroende på diagnos. Det är också stora individuella variationer på prepsykosen och psykosens varaktighet, också för samma diagnoser. Innan psykosen uppkommer förekommer som regel en tid av [[prepsykos]], innan psykosen bryter ut, dock inte vid akut psykos, drogutlöst psykos eller många varianter av organisk psykos. Prepsykoser kan yttra sig i motorisk påverkan, [[ångest]], tilltagande misstänksamhet och excentricitet.<ref name="ReferenceA"/> Om det förekommer en prepsykos, anger den hur psykosen kommer att yttra sig, vilka symtom som kommer att bli dominerande: psykosen är sedan en förstärkning av prepsykosen.

Psykosens första fas kallas akut fas, vilket inte ska sammanblandas med [[akut psykos]], som uppkommer plötsligt, utan [[prodrom]]. Psykosen är ett tillstånd som kan vara olika lång tid. Sedan tillståndet brutits kan personen ha blivit botad eller återfå en psykos. Vissa delsymtom kan dock kvarstå, i ett resttillstånd eller en ofullständig [[remission (medicin)|remission]]. Symtomen kan komma smygande eller plötsligt, bli mer eller mindre bestående, eller uppkomma i [[skov]]. 

Vid [[akut psykos]] märks framför allt så kallade positiva symtom (hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar). Sådana reagerar bra på [[psykofarmaka]] och blir sällan bestående. Negativa symtom (funktionsbortfall) finns det inte någon bra medicinering mot. De symtomen kommer därför oftare att finnas kvar. Ju förr behandling sätts in, desto större chans finns dock för fullt tillfrisknande.

Funktionella psykoser, i synnerhet schizofreni, kan skattas i bedömningsverktyg som bygger på standardiserade frågeformulär. Ett par sådana är ''Positive and Negative Syndrome Scale'' (PANSS) och ''Brief Psychiatric Rating Scale'' (BPRS). PANSS definierar negativa och positiva symtom samt allmänna psykopatologiska symtom. Positiva symtom består i den skalan av [[vanföreställning]]ar, [[desorganiserat tal]] ([[associationsbesvär]]), [[hallucination]]er, [[motorisk hyperaktivitet|hyperaktivitet]], [[storhetsvansinne|grandiositet]], misstänksamhet och fientlighet. Negativa symtom är [[avtrubbad affekt]], [[passivitet]], [[viljelöshet]] och [[Känslomässig isolering|känslomässigt tillbakadragande]], problem med abstrakt tänkande, ett kyligt, avvisande eller oengagerat bemötande, frånvaro av spontanitet och flyt i konversationen, samt stereotypt tänkande. Till de allmänna psykopatologiska symtomen hör obefogad oro för kroppslig hälsa ([[konästesier]]), [[ångest]], [[skuldkänslor]], spänningar, överdrivna och tillgjorda kroppsrörelser, nedsatt motorisk förmåga, ovanligt tankeinnehåll, nedsatt [[omdöme]], och [[Social isolering|aktivt undvikande av sociala sammanhang]].<ref name="tepou.co.nz">{{webbref |url=http://www.tepou.co.nz/file/information-programme/panss.pdf |titel=Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS) |utgivare=tepou.co.nz |hämtdatum=2011-09-07 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101122070334/http://www.tepou.co.nz/file/Information-Programme/panss.pdf |arkivdatum=2010-11-22 }}</ref> PANSS använts bl.a. i Sverige.<ref name="ReferenceA"/> Även [[transtillstånd]] kan vara ett symtom på psykos. 

Allvarlig [[perception|perceptuell]] störning vid till exempel schizofreni kan yttra sig i förstärkta sinnesupplevelser, av färger, dofter, ljud med mera. Det är också vanligt med störningar i uppfattningen om sina [[jagfunktioner]], vilket ofta visar sig i bisarra vanföreställningar som att personen tror att tankarna kan höras, att viljelivet styrs av en utomstående kraft, och så vidare (se också [[magiskt tänkande]]).<ref>Se ingressen till Schizofreni i The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines</ref>

=== Hallucinationer ===
:''Huvudartikel: [[Hallucinationer]]''
[[Fil:Viktor Oliva - The Absinthe Drinker.jpg|miniatyr|Framställning om en absintutlöst, erotisk hallucination. "Absintdrickaren" av Viktor Oliva.]]
Hallucinationer innebär att ha sinnesförnimmelser utan att det finns något reellt stimuli, det vill säga att höra något som inte finns, se något som inte finns, och så vidare. Vid psykoser tror den som har hallucinationerna att sinnesupplevelserna är verkliga, och som regel förklaras de med en vanföreställning. Det finns flera olika former av hallucinationer. De kan drabba alla sinnen (hörsel, lukt, syn, känsel, smak). Hallucinationerna kan föregås av att den sjuke börjar [[hyperhidros|svettas ymnigt]] och eventuellt får stela muskelrörelser ([[katatoni]]). 

Den vanligaste formen vid funktionella psykoser är [[hörselhallucinationen]]. Den drabbade hör vid sådana till exempel röster, [[musik]], knäppningar eller andra [[ljud]] och upplever det som om ljuden kommer antingen från huvudet eller från någon annanstans. När det gäller röster är det vanligt att den psykotiska personen upplever det som om de kommer bakifrån sitt eget huvud ungefär som om någon stod bakom och viskade i öronen på honom eller henne. Vid psykoser är det vanligt att personen upplever rösterna som om de kommunicerar (till exempel ger order) eller kommenterar personen (till exempel skrattar). En psykotisk person som har rösthallucinationer kan ofta kommunicera högt med rösten ([[autokommunikation]]).

[[Syn]]hallucinationer är en form av hallucination som också förekommer. Den psykotiska personen ser saker som inte finns eller upplever att någonting som faktiskt finns förändras. Synhallucinationerna brukar inte vara särskilt tydliga, och den psykotiska personen kan ofta inte exakt förklara vad han eller hon sett. Om det förekommer väldigt tydliga synhallucinationer så brukar man överväga om det inte kan röra sig om en [[hjärnskada]] (organisk psykos) istället för en funktionell psykos. En vanlig typ av synhallucination är att den egna [[spegel]]bilden förändras på något vis, vanligtvis till något hemskt som upplevs som ett [[monster]] eller något som liknar en [[varulv]] etc.

=== Vanföreställningar ===
:''Huvudartikel: [[Vanföreställningar]]''
[[Fil:Jean-Baptiste Greuze - Fear, Expression Head - WGA10675.jpg|miniatyr|Vanföreställningar ger ofta upphov till rädsla. "Uttryck av rädsla", pastellmålning av [[Jean-Baptiste Greuze]].]]
Vanföreställningar är ett vanligt symptom. Det innebär att den psykotiske kan få för sig att vara övervakad ([[förföljelsemani]]), att få hemliga meddelanden via TV, radio eller [[internet]], den psykotiska personen kan tro sig ha ett datorchip installerat i sitt huvud eller att någon annan kan kontrollera hans eller hennes tankar och handlingar och så vidare. Detta kan ge upphov till [[rädsla]] och [[ångest]], och påverka livsföringen.

Man kan även misstolka andra människors signaler, och till exempel tolka in en vänlig gest som något negativt, som till exempel att "de är snälla mot mig bara för att de vill döda mig".

Ibland händer det att ofrivilliga självmord äger rum på grund av dessa meddelanden och tolkningar som hjärnan skapar helt själv, och om en person utöver sina vanföreställningar uttrycker självmordhot bör sjukvård kontaktas.

=== Tankestörningar ===
:''Huvudartikel: [[Tankestörningar]]''
Psykotiska personer kan känna att huvudet är alldeles fullt med tankar som avbryter varandra utan sammanhang med varandra, så att han eller hon inte kan tänka ordentligt. Detta kallas tankeflykt eller idéflykt, och beror på en överaktiv [[ideation]]. Tankeflykt är särskilt vanligt vid [[Mani (syndrom)|mani]]er och [[schizofreni]]. Vid svåra fall kan detta ta sig uttryck i [[desorganiserat tal]], och [[associationsbesvär]].

Psykotiska personer kan också känna motsatsen, det vill säga att huvudet är alldeles tomt och att de inte kan tänka över huvud taget. Det senare kan eventuellt räknas som ett negativt symptom.

Tankestörningarna är ofta kombinerade med vanföreställningar, till exempel genom tankedetraktion då personen tror att någon yttre makt eller myndighet tar ifrån personen hans/hennes tankar, till exempel genom ett datachips eller genom magnetism. Även motsatsen, tankepåsättning, förekommer, tron att tankarna placeras i huvudet av en sådan makt eller myndighet, inte genom [[hjärntvätt]] utan genom konkret ingripande (vanföreställningar om hjärntvätt kan dock förekomma). Det finns flera andra former av vanföreställningar om tankelivet, och är i så fall en del av en upplösning av jaget, vilket kännetecknar schizofreni, som kan vara psykisk, drogutlöst eller organisk.<ref>
Se ordförklaringar i Egidius, Psykologilexikon och under schizofreni i {{bokref
 |titel         = Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem (ICD-10-SE)
 |url           = http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18172/2010-11-13.pdf
 |format        = [[PDF]]
 |hämtdatum    = 2012-02-24
 |upplaga       = 2
 |år           = 2011
 |utgivare      = [[Socialstyrelsen]]
 |utgivningsort = Västerås
 |isbn          = 978-91-86585-63-1
 |libris        = 12086381
 |sid           = 
 |arkivurl      = https://web.archive.org/web/20130810030814/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18172/2010-11-13.pdf
 |arkivdatum    = 2013-08-10
}} {{Wayback|url=http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18172/2010-11-13.pdf |date=20130810030814 }}
</ref>

=== Övriga symptom ===
Till psykoser hör ofta så kallade negativa symtom. Det innebär att känslor och känslomässiga reaktioner som friska människor upplever saknas i den psykotiska personens upplevelseliv ([[avtrubbad affekt]]). Exempel på det är att personen är mindre öppen, tillbakadragen, saknar engagemang och intresse för olika aktiviteter, [[apati]], [[glädje]]löshet och har [[koncentrationssvårigheter]]. 

Psykotiska människor kan sakna [[ansiktsuttryck]] eller [[kroppsspråk]], alternativt forcera sådana, där den allvarligaste formen är ett slags stenansikte som aldrig ändrar uttryck. Inte heller är den psykotiska personen intresserad av omgivningen, att [[kommunikation|kommunicera]] med andra, utan visar drag av tanklöshet inför andras behov. I sitt samtal med andra är personen [[empati]]lös och svår att få en känslomässig kontakt med, eller artificiell i sitt bemötande, eller föredrar att hålla sig till intellektuella ämnen i stället för känslomässiga. Svar på frågor tenderar att vara kortfattade och kommunikationen haltande, som en del av en mer omfattande [[psykomotorisk hämning]]. Det sociala livet blir lidande av [[viljelöshet]]en, eftersom personen heller inte söker sig till sociala sammanhang, vilket kan övergå i [[apati]]. Den [[intelligens|mentala förmågan]] är nedsatt, vilket visar sig i problem med generaliseringar och med abstrakt tänkande, samt i ett konkret tänkande som ofta refererar till personen själv och dess erfarenheter. När personen själv tar initiativ till samtal handlar samtalen nästan alltid om samma saker, saker som handlar om psykosens [[fixa idéer]], och personen kan upprepa sig okontrollerat på ett sådant sätt att det inte går att samtala.<ref name="tepou.co.nz"/>

Många psykoser uppträder tillsammans med [[katatoni]], [[psykomotorisk agitation]], och [[associationsbesvär]] och [[tankeflykt]], att talet och konversationen är osammanhängande eller svårbegripligt.<ref>{{Webbref |url=http://www.scid4.org/faq/research_version.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2011-08-07 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111030010921/http://www.scid4.org/faq/research_version.html |arkivdatum=2011-10-30 }}</ref>

== Olika diagnoser ==
[[Fil:Johann Heinrich Füssli - Silence - WGA08336.jpg|miniatyr|Apati, ovilja till kontakt och kommunikation, samt självvald isolering är vanliga symtom vid psykos.<br>[[Johann Heinrich Füssli]], "Tystnaden".]]
Så länge som toxiska och organiska skäl till psykosen uteslutits, baseras diagnoserna på tecken och symtombild, och inte på psykosociala eller psykiska orsaker. Många tecken och symtom ingår i andra diagnoser, utan att klassificeras som psykos. För att klassificeras som psykos måste personen allvarligt lida av symtomen, och störningen vara funktionsnedsättande med viss varaktighet.

=== Funktionella psykoser ===
Till (de funktionella) psykoserna räknar [[MeSH]] bland annat [[schizofreni]] och andra sjukdomar med psykotiska drag, samt [[affektiv störning|affektiva psykoser]] såsom [[bipolär sjukdom]]. Till den förra gruppen förs [[Capgras syndrom]], [[paranoia]] och övriga psykotiska störningar.<ref name="mesh.kib.ki.se"/> 

[[ICD-10]] har ingen särskild kategori för funktionella psykoser, utan för dem huvudsakligen till schizofreni, [[schizotyp störning|schizotypa]] och [[vanföreställningsstörning]]ar. Till psykoser förs då inducerade psykoser (som beror på ett särskilt stimuli till exempel en människa), [[akuta psykoser]], [[schizoaffektivt syndrom]] med mera. Till schizofrenierna hör [[paranoid schizofreni]], [[kataton schizofreni]], [[hebefren schizofreni]], postschizofren depression, och [[residualschizofreni]]. Andra sorters funktionella psykoser klassas efter den typ av störning som utlöser psykosen.<ref name="apps.who.int"/>  [[Hysterisk psykos]] är en obsolet diagnos för en akut reaktiv psykos som utlöses vid stress eller trauma och där [[dissociation (psykologi)|dissociation]] är ett framträdande drag. [[Psykotisk depression]] är en [[depression]] som förvärrats till psykos.

Psykotisk nivå är också ett begrepp i [[Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders|DSM]]:s Försvarsfunktionsskala, där det representerar den största avvikelsen (nivå 7) från en frisk (nivå 1) [[Livshantering|livshanteringsstrategi]]. Till den psykotiska nivån hör då [[Projektion (psykologi)|projektioner]] av typen vanföreställningar, samt psykotisk verklighetsförändring och [[förnekande]].<ref>[https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=F%C3%B6rsvarsfunktionsskalan Försvarsfunktionsskalan] psykologiguiden.se Sveriges Psykologförbund.</ref>

Det förekommer en fortlöpande diskussion om förhållandet mellan funktionella psykoser som schizofreni och [[dissociativa störningar]] (multipel personlighet), i synnerhet frågan om [[stress]]en som utlösande faktor. Vidare är råder ingen samsyn beträffande psykoser vid [[posttraumatisk stress]] och schizofreni. Dock finns förslag om att psykoser vid PTSD i framtiden ska ges en egen diagnos.<ref>Andrew Moskowitz, Are psychotic symptoms traumatic in origin and dissociative in kind?, 22nd ISSD conference, Toronto, November 2005.</ref>

=== Drogutlösta psykoser ===
Psykos utlöst av psykoaktiva substanser är en standarddiagnos inom psykiatrin. Sjukdomarna klassificeras i ICD-10 inom F10-F19. Akuta sådana psykoser med ångest, förföljelseupplevelse, hallucinationer är av kortvarigt, livshotande slag. Om den drabbade överlever berusningen så släpper det psykotiska tillståndet oftast när narkotikan är fysiskt nedbruten och den kemiska effekten avtagit. Narkotika kan även utlösa psykoser där symtomen inte upphör trots att de narkotiska preparaten har brutits ned i kroppen.<ref>{{Webbref |url=http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=125 |titel=Abstinens vid narkotikamissbruk - handläggning |hämtdatum=2009-02-01 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070807115950/http://internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=125 |arkivdatum=2007-08-07 }}</ref> 

En särskild form är den alkoholutlösta [[delirium tremens]], som uppstår då alkoholkoncentrationen i blodet sjunker efter intensivt eller långvarigt alkoholrus. Vid detta tillstånd är [[intensivvård]] på [[sjukhus]] nödvändigt för att förhindra [[hjärtinfarkt]], och [[hjärnskador]] i en total fysisk kollaps.

Psykisk sjukdom kombinerad med [[missbruk]], så kallade [[dubbeldiagnoser]], är inte ovanligt, och kan orsaka problem vid diagnosticeringen av en psykos.

=== Organiska psykoser ===
I ICD-10 sammanförs de organiska psykoserna i klassen F0, ''Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar''. Psykoserna är i dessa fall allvarlig påverkansgrad av sjukdomen.

Organiska psykoser kan uppträda likartat som de psykiska, vilka utan provtagning eller hjärnscanning kan vara svåra att skilja från varandra. Dit hör komplikationer vid flera obehandlade endokrina sjukdomar, som [[Cushings syndrom]], [[giftstruma|tyreotoxisk psykos]] och psykos vid [[hypotyreos]], och kan förklaras genom att den endokrina sjukdomen yttrar sig som stress. [[Sköldkörteln|Sköldkörtelproblem]] vid psykoser har länge konstaterats vara utbrett, men rör sig främst om underproduktion av ämnesomsättningshormoner (hypotyreos) eller [[euthyroid-sick syndromes]]. 

Psykoser kan också uppträda till följd av [[hjärntumör]], degeneration av hjärnan, eller [[näringsbrist]], till exempel [[magnesiumbrist]] eller brist på [[folsyra]] eller [[vitamin B12]].<ref>{{Webbref |url=http://www.iaomt.se/images/BoNilssonB12_red.pdf |titel=Vitaminerna B12 och folsyra och deras bristmarkörer |utgivare=iaomt.se |hämtdatum=2011-09-24 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100812230644/http://www.iaomt.se/images/BoNilssonB12_red.pdf |arkivdatum=2010-08-12 }}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.akademiska.se/templates/page____42819.aspx |titel=Organisk psykossjukdom |utgivare=Akademiska Sjukhuset |hämtdatum=2011-09-24 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110707052046/https://www.akademiska.se/templates/page____42819.aspx |arkivdatum=2011-07-07 }}</ref> Infektioner och inflammationer, i synnerhet [[hjärninflammation]], kan ge psykoser. Akuta infektionspsykoser uppträder ofta som [[delirium]].

Organiska hallucinoser kännetecknas av att personen har syn- eller hörselhallucinationer. Till skillnad från funktionella psykoser saknas andra tecken på psykos. Organisk katatont syndrom utmärks likaså av att personen endast har [[katatoni]], men inga andra psykossymtom. Vid organiskt schizofreniliknande vanföreställningssyndrom däremot kan flera psykotiska symtom ingå, ett tillstånd som bara kan skiljas från funktionell psykos genom att det är känt att personen lider av en kroppslig sjukdom.

För kvinnor kan psykoser uppkomma cykliskt med korta episoder under menstruationscykeln. Sådana psykoser kan kallas [[menstruationspsykos]]er, vilket dock inte är en diagnos i någon standardiserad diagnosmanual. Menstruationspsykoser kan behandlas med [[hormoner]].<ref>IAN BROCKINGTON, Menstrual psychosis, World Psychiatry. 2005 February; 4(1): 9–17</ref>

När den organiska orsaken till psykosen botats hävs oftast psykosen, men vissa drag av den (depression, delirium) kan kvarstå och kräver då psykiatrisk behandling. I många fall kan det vara svårt att initialt avgöra om psykosen har psykiska eller organiska orsaker, men om det är organiska skäl reagerar patienten dåligt på psykofarmaka.<ref>Malcolm Harold Lader, Mental disorders and somatic illness, CUP Archive, 1983, pp 38</ref>

== Varaktighet och behandling ==
[[Medicinsk prognos|Prognos]]en för en psykossjukdom beror i stor utsträckning på vad som orsakar den. En drogutlöst eller organisk psykos kan övergå när personen nyktrat till eller blivit frisk, men ibland kan psykosen behöva behandling. Funktionella psykoser som till större delen är reaktiva (beror på livsomständigheter) är ofta kortvariga, och uppträder som en [[akut psykos]]. För psykoser som till större delen har en känd utlösande faktor, såsom sjukdomar, droger eller livsomständigheter, är prognoserna mycket goda så länge som personen inte utsätts för vad som triggade igång tillståndet igen. [[Schizofreni]] och [[bipolär sjukdom]] räknas som kroniska, men det är möjligt att med medicinering med [[psykofarmaka]] få många drabbade att gå i [[Remission (medicin)|remission]].

Det har visat sig att stödjande psykodynamisk terapi vid första psykosinsjuknandet kan vara effektiv.<ref>http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Supportive+Psychodynamic+Psychotherapy+versus+Treatment+as+Usual+for+First-Episode+Psychosis</ref>

== Tvångsvård och farlighet ==
Psykotiska personer kan ibland till följd av sina symtom bedömas vara farliga för sig själva eller för omgivningen, vilket i så fall föranleder omhändertagande och [[psykiatrisk tvångsvård]] vid [[slutenvård]]savdelning. Om man studerar hur ofta psykotiska personer blir farliga jämfört med psykiskt friska personer, kan det sägas att de är fem gånger så farliga, vilket delvis kan bero på att många psykotiska personer har [[dubbeldiagnos]] (också är [[missbrukare]]), och delvis hänföras till vanföreställningar om brottens livsnödvändighet.<ref>David Eberhard, Normalt? Från vansinnesdåd till psykoser, Stockholm 2011, s. 39f</ref>

== Se även ==
*[[Jerusalemsyndromet]]
*[[Paranoia]]
*[[Dopaminreceptorer]]
*[[Zinkbrist]]

==Referenser==
<references>
</references>

== Vidare läsning ==
* [[Johan Cullberg|Cullberg, J.]] (2005) ''Psykoser : ett integrerat perspektiv''. Stockholm: Natur och Kultur. {{ISBN|91-27-09905-9}}
* [[Läkemedelsverket]] (2011) ''Läkemedelsboken 2011/2012''. Uppsala: Läkemedelsverket. {{ISBN|978-91-979605-0-2}} [https://web.archive.org/web/20120627140958/http://www.lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/lakemedelsboken/LB-2011-2012/Psykoser.pdf Kapitlet Psykoser som PDF]
*{{webbref |titel=Psykoser |url=http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=26311 |utgivare=[[Sjukvårdsrådgivningen]] |hämtdatum=2013-02-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101124153925/http://1177.se/artikel.asp?CategoryID=26311 |arkivdatum=2010-11-24 }}

{{Beteendestörningar}}
{{Auktoritetsdata}}
[[Kategori:Psykoser| ]]