Visa källa för Nagu

[[File:Nagu gästhamn flygfoto 01.jpg|thumb|Nagu gästhamn]]
{{coord|60|11|35|N|21|54|25|E|display=title|region:FI_type:city}}
{{Före detta kommun i Finland
|vapen = Nagu.vapen.Nauvo.vaakuna.svg
|läge = Nauvo.sijainti.suomi.2008.svg
|kommunnamn_svenska = Nagu
|kommunnamn_finska = Nauvo
|yta = 1698.44
|yta_land = 246.88
|befolkning_totalt = 1378
|inv_årtal = 7 januari 2019
|befolkningstäthet = auto
|län = [[Åbo och Björneborgs län]]
|landskap = [[Egentliga Finland]]
|centralort = [[Kyrkbacken, Nagu|Kyrkbacken]]
|härad = 
|grundläggningsår = 
|moderkommun = 
|tidigare_kommunsammanslagningar = 
|upphörande_kommuner = [[Houtskär]]<br/>[[Iniö]]<br/>[[Korpo]]<br/>Nagu<br/>[[Pargas]]
|årtal_för_kommunsammanslagningen = 2009
|ny_kommun = [[Pargas stad|Pargas]]
|årtal_för_upphörelse = 
|inkorporering = 
|inkorporeringskommun = 
|anmärkningar = 
}}

'''{{Audio|Nagu.oga|Nagu}}''' ([[finska]]: ''Nauvo'')  är en kommundel i [[Pargas stad]] i [[Landskap i Finland|landskapet]] [[Egentliga Finland]]. 

Nagu var till 2009 en egen kommun. Nagu hade då cirka 1&nbsp;440 invånare och en yta på 247,51&nbsp;km². Nagu var en [[tvåspråkig kommun]] med svenska (71&nbsp;%) som majoritetsspråk och finska (27&nbsp;%) som minoritetsspråk. År 2017 var antalet invånare 1375 personer.<ref name=":1">{{Tidningsref|författare=Emma Strömberg|datum=19.10.2019|rubrik=Få bor kvar i skärgården|url=|tidning=Åbo Underrättelser|hämtdatum=19.10.2019}}</ref> År 2009 slogs kommunerna [[Houtskär]], [[Iniö]], [[Korpo]], Nagu och [[Pargas]] samman till den nya staden Väståboland, vars namn 2012 byttes till [[Pargas stad|Pargas]]. Före kommunsammanslagningen var Nagus grannkommuner [[Dragsfjärd]] (fram till 1969 [[Hitis]]), [[Korpo]], [[Pargas]] och [[Rimito]].

Nagu består av två huvudöar, [[Storlandet, Nagu|Storlandet]] och [[Lillandet, Nagu|Lillandet]]. Mellan dem ligger öarna [[Biskopsö, Nagu|Biskopsö]] och [[Ernholm]]. I tidningen [[Ilta-Sanomat]]s undersökning om bästa platsen att bo i Finland (publicerad i januari 2019) placerade sig Lillandet på andra plats.<ref>{{Tidningsref|författare=|rubrik=IS: Lillandet i Nagu är Finlands nästbästa plats att bo på|url=https://news.abounderrattelser.fi/is-lillandet-i-nagu-ar-finlands-nastbasta-plats-att-bo-i/|tidning=Åbo Underrättelser|hämtdatum=18.1.2019}}</ref> Naguarkipelagen består dessutom av omkring 3&nbsp;000 mindre öar och holmar, av vilka 1&nbsp;219 med [[:Kategori:Öar i Nagu|egen sida på Wikipedia]]. Fast bosättning finns på 40 öar, men de allra flesta av invånarna bor på huvudöarna Storlandet och Lillandet, eller på öar med broförbindelse till dessa.<ref name=":1" /> Till en del av de närmaste öarna finns landsvägsfärjor medan förbindelsebåtar trafikerar till bebodda öar längre bort. [[Kyrkbacken, Nagu|Kyrkbacken]] med [[Nagu kyrka]] från 1440-talet, grundskola och andra centrumfunktioner samt en av [[Skärgårdshavet]]s största [[gästhamn]]ar finns på östra Storlandet.

Vägen från fastlandet går över [[landsvägsfärja]] från [[Lillmälö]] i [[Pargas]] till Prostvik på Lillandet. [[Regionalväg 180|Skärgårdsvägen]] fortsätter därifrån över Lillandet, Biskopsö och Ernholm till Kyrkbacken och vidare över Storlandet till Pärnäs med färja till Retais i [[Korpo]]. Bron över Norrströmmen<ref>{{Webbref|url=https://svenska.yle.fi/artikel/2016/10/02/norrstrommens-bro-i-nagu-forkortade-skargardsvagen|titel=Norrströmmens bro i Nagu förkortade Skärgårdsvägen|hämtdatum=27.10.2019|utgivare=Svenska Yle|författare=Ida Fellman|datum=2.10.2016|verk=Arkivet}}</ref> mellan Biskopsö och Ernholm ersatte 1986 färjan vid [[Vikom]] och färjan till Biskopsö.

Bland öarna i skärgården söder om Nagus huvudöar kan nämnas [[Nötö, Nagu|Nötö]], som i tiderna haft en befolkning på tvåhundra personer, och som med butik och kapell varit en lokal centralort, och [[Gullkrona]], som blivit ett slags symbol för södra [[Skärgårdshavet]]. Många av de bebodda öarna har också traditionellt haft bara en eller några gårdar. Norr om Kyrkbacken finns [[Själö, Nagu|Själö]], med biologisk station och före detta hospital, till en början för [[Lepra|spetälska]], därefter för sinnessjuka. Byggnaderna är sedan 1970-talet i [[Åbo universitet]]s bruk och används av [[Skärgårdshavets forskningsinstitut]] (Åbo universitets Matematisk- och naturvetenskapliga fakultet).

Avståndet mellan Nagus nordligaste punkt på ön [[Taiplax]] (60°20'53" N) och Nagus sydligaste punkt på [[Korslägnarna]] (59°44'23" N) är 67 km i rätt nord-sydlig riktning. Avståndet mellan Nagus västligaste punkt på [[Snäckö, Nagu|Snäckö]] (21°41'04" O) och Nagus östligaste punkt på [[Rödharu (vid Sorpo, Nagu)|Rödharu]] (22°41'51" O) är 31 km i rätt väst-östlig riktning.

==Etymologi==
Namnets finska form är ''Nauvo''. Man tänker sig att ett finskt personnamn ''Nako'', <abbr>gen.</abbr> ''Naghon'', ligger till grund för ortnamnen, kanske en gång *''Naghonmaa'' ’Nakos land, ö’. Till mansnamnet har flera ortnamn bildats i [[Egentliga Finland]]. En fornborg i Pemar heter ''Nakolinna'' och har förmodats uppkallad efter en hövding. En annan möjlighet ger likheten med estniska namn som ''Navaste'' och ''Nava'', det senare namn på en by på Ösel. ''Naukaln'' heter en udde på [[Storlandet, Nagu|Storlandet]] i Nagu, vilket kan tolkas så att just den ön varit den ursprungliga namnbäraren.<ref>{{Fisvbebygg}}</ref>

==Historia==
{{Fördjupning|Nagus historia}}
[[Fil:Nauvo church.jpg|thumb|Nagu kyrka sedd från öster.]]
[[Fil:Autolautta fix2.jpg|thumb|Bilfärjan Fix2]]

=== Nagu socken ===
Nagu är en gammal socken och [[församling]] som omnämns i historiska dokument så tidigt som år 1395. Nagu sockens namn stavades på 1300-talet Nave, Naw samt Nawe, medan man år 1540 skrev Naau, Naffu och Naw.<ref name="historia">{{webbref |url=http://www.pargas.fi/web/kommunerna/nagu/historia/sv_SE/historia/ |titel=Historia |utgivare=[[Pargas stad]] |hämtdatum=11 november 2018 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181101140012/http://www.pargas.fi/web/kommunerna/nagu/historia/sv_SE/historia/ |arkivdatum=1 november 2018 }}</ref> Nagu gråstenskyrka är byggd i början av 1400-talet och helgad åt [[Olof den helige|S:t&nbsp;Olof]]. Nagu socken var först i den östra rikshalvan med att skaffa en egen [[orgel]] till församlingen. [[Nagupositivet]], som denna första orgel kallas, är Finlands äldsta bevarade orgel och finns på [[Nationalmuseum, Helsingfors|Nationalmuseum]] i Helsingfors.<ref>{{UVF|id=Orgelbygge|titel=Orgelbygge|författare=Johan Lindberg}}</ref> Nagu fortsatte att vara föregångare och fick år 1791 en ny orgel, byggd av den kände svenske orgelbyggaren [[Olof Schwan]]. Orgeln har genomgått renoveringar, men sett till andelen originaldelar som finns kvar och deras skick samt den bevarade klangen från 1700-talet kan orgeln beskrivas som Finlands äldsta kyrkorgel som ännu är i bruk.<ref>{{tidningsref |url=https://www.hbl.fi/artikel/orglarnas-historia-i-finland-borjar-i-nagu/ |rubrik=Orglarnas historia i Finland börjar i Nagu |tidning=[[Hufvudstadsbladet]] |datum=10 januari 2017 |förnamn=Folke |efternamn=Forsman}}</ref>

=== Båtsmän och dragoner ===
Tillsammans med Åland och resten av Åboland stod Nagu för en stor del av båtsmännen i [[Örlogsflottan|Svenska örlogsflottan]]. Under 1700-talet var antalet båtsmän i Nagu för det mesta 17 och deras uppehälle sköttes av Nagubönderna som var sammanslagna i [[Rote|rotar]] kring varje båtsman. I Nagu fanns även så många större och mer förmögna gårdar att dessa å sin sida utsågs till [[rusthåll]] som skulle ställa ryttare, [[Dragon (soldat)|dragoner]], till arméns förfogande. Både Prostvik och Högsar gård hade två dragoner var.<ref>{{Bokref|efternamn=Aminoff-Winberg|förnamn=Johanna|titel=Nagu sockenhistoria II|hämtdatum=8.2.2019|år=|sid=147–158|isbn=978-952-93-5266-1}}</ref>

=== Seglation ===
Seglationen har alltid varit viktig i Nagu som tidigt blev en av de största leverantörerna av fisk till Stockholm. Utvecklingen ledde till att Nagu under 1800-talet blev den största seglationssocknen i området om man ser till antalet fartyg och deras storlek.<ref>{{tidningsref |rubrik=Skeppsfarten i Nagu o. Korpo förr och nu |url=https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1514457/articles/3033672?fbclid=IwAR1hDpXV9mCLogZSERLx5G-bTWXTee8gpuB_qTV8zgU89A6WaO9JutTHpGU |datum=20 januari 1925 |hämtdatum=2 november 2018 |förnamn=A.W. |efternamn=Grault}}</ref> Under bygdeseglationens glansdagar byggdes nya segelfartyg årligen. Hela bygden med allt från ståndspersoner till torpare var involverade i seglationen och ägde andelar i fartygen, som de byggde och utrustade tillsammans. Nagufartygen seglade mest på engelska hamnar, men även ända till Sydamerika.<ref>{{Bokref|efternamn=Aminoff-Winberg|förnamn=Johanna|titel=Nagu sockenhistoria II|hämtdatum=8.2.2019|år=|sid=77|isbn=978-952-93-5266-1}}</ref>

Vid sekelskiftet 1900 fick så småningom segelfartygen konkurrens av ångfartygen och regelrätta skärgårdsförbindelser upprättades mellan fastlandet och Nagu. Ångfartyget {{skepp|S/S|Östern}} trafikerade sedan mellan Åbo och skärgården fram till 1960-talet (först som ångfartyg och sedan utrustad med dieselmotor). 

S/S Sandels trafikerade från och mer år 1937 rutten [[Åbo]]-Nagu-Kuggvik/[[Näsby, Pargas stad|Näsby]] ([[Houtskär]]). År 1950 utrustades fartyget med motor.<ref>{{Webbref|titel=laiva|url=http://www.turkusteamers.com/saaristoliikenne/sandels/laiva.html|verk=www.turkusteamers.com|hämtdatum=2020-12-04}}</ref>

Motoriserade fartyg gick inte att bygga i byarna och bygdeseglationen fasades så småningom ut.

=== Inbördeskriget 1918 ===
{{Fördjupning|Striderna i Nagu 1918}}
Det finska inbördeskriget 1918 satte spår även i Nagus historia. Den mest kända händelsen under [[striderna i Nagu 1918]] var [[slaget vid Mielis]] på norra Storlandet.<ref>{{Bokref |efternamn=Wickström |förnamn=Gustav |titel=En storm är lös – Åbolands skärgård vårvintern 1918 |år=2017 |utgivare=Litorale |isbn=978–952–50–4593–2 |sid=}}{{sidnummer saknas|datum=2021-12}}</ref> På kyrkogården vid Nagu kyrka finns minnesmärken både över stupade tyska soldater och stupade röda soldater under striderna i Nagu 1918.<ref>{{tidningsref |rubrik=Minnesmärket över de fallna tyskarna i Nagu |url=https://digi.kansalliskirjasto.fi/aikakausi/binding/781755/articles/3033677?fbclid=IwAR1DPMLGztZwEwpP6PggUpQGlvYUs_LtiV1sTf3QBSHqEMTcuPeIzRI1Tvs |datum=7 augusti 1920 |tidning=[[Veckans Krönika]]}}</ref> På [[Ängsö, Nagu|Ängsö]] söder om Storlandet fanns efter inbördeskriget ett fångläger för röda fångar. En minnessten finns på platsen. På ön [[Pensar]] syd-ost om Lillandet finns de vitas, [[Skärgårdens frikår]]s minnesmärke.

=== Skärgårdsvägen ===
Den första bilfärjan mellan Pargas och Nagu hette ''Fix'' och började trafikera rutten år 1950.<ref>{{tidningsref |rubrik=Skärgårdsvägen |tidnig=[[Sjöfartstidningen]] |url=https://www.sjofartstidningen.se/skargardsvagen/ |datum=25 mars 2011 |hämtdatum=1 november 2018}}</ref> Senare under 1950-talet byggdes [[Regionalväg 180|Skärgårdsvägen]] ut. På Kyrkbacken i Nagu ser man ännu i dag tydligt spåren av den förändring som landsvägen medförde: äldre hus ligger i anslutning till hamnen och den gamla ångbåtsbryggan, medan nyare byggnader från 1950- och 1960-talen har byggts "på åkern" söder om kyrkan och Nagus ursprungliga centrum – på båda sidor om Skärgårdsvägen.

=== Rederier och båtbyggare ===
Bygdeseglationen efterföljdes av rederier som [[Engship|Rederi Ab Engship]], Paulins rederiaktiebolag och [[Delfin Cruises]]. Även själva fartygsbyggandet, som var en viktig del av samhället under 1800-talet, fick på 1900-talet sin fortsättning i form av småbåtstillverkning.

Engships historia fick sin början redan i mitten av 1800-talet då Johan August Engblom började idka fraktfart med sin storbåt. Fraktandet kom att gå vidare i släkten. År 1965 köpte Georg Johannes Engblom landsvägsfärjan Fix som byggdes om till lastfartyget Hulda på 130 ton. År 1973 ombildades rederiet till [[Engship|Rederi Ab Engship]] och ägdes av Georg Engbloms söner Kurt och Kaj Engblom.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nagu sockens historia II|hämtdatum=|år=2015|isbn=978-952-93-5266-1|sid=104}}</ref> Som mest hade rederiet 16 fraktfartyg och 430 anställda. Huvudkontoret fanns i [[Åbo]] men rederiets hemort och fartygens hemmahamn var Nagu. År 2006 sålde familjen Engblom alla rederiets aktier till rederiet [[Bore (rederi)|Bore]].

Paulins Rederiaktiebolag Nagu var ett rederi som fick sin början år 1906 i Viborg, där Johan Werner Paulin från Nagu etablerade sig i stuveribranschen. Rederiet var som störst 1967 och hade då ett tonnage på knappt 90 000 ton. År 1970 såldes rederiets sista fartyg, Stormqueen, och rederiverksamheten avvecklades.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nagu sockens historia II|hämtdatum=|år=2015|isbn=978-952-93-5266-1|sid=107}}</ref>

År 1966 grundade Harry Ölander plastbåtsföretaget NaBoats som år 1968 byggde den första [[Flipper Boats|Flipper-motorbåten]]. NaBoats (senare [[Flipper Boats|Oy Flipper Boats Ab]]) var på 1970-talet med sina 65 anställda den största arbetsgivaren i Nagu och kom att bli nordens största motorbåtstillverkare samt marknadsledare i Finland och Sverige. Förutom till Sverige exporterade man båtar till de övriga skandinaviska länderna, till England, USA, Frankrike, Belgien och Grönland.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nagu sockens historia II|hämtdatum=|år=2015|isbn=978-952-93-5266-1|sid=195}}</ref>

[[Delfin Cruises]] var ett litet rederi med Nagu som hemort som grundades i slutet av 1980-talet. Rederiet lät bygga två kryssningsfartyg, M/S Delfin Clipper och M/S Delfin Caravelle, men avslutade sin verksamhet efter endast några år.<ref>{{Webbref |url=http://www.faktaomfartyg.se/delfin_cruises.htm |titel=Delfin Cruises. |hämtdatum=9 november 2018 |verk=faktaomfartyg.se |förnamn=Micke |efternamn=Asklander}}</ref>

===Nagu – kommundel i Pargas stad===
År 2009 sammanslogs Nagu med grannkommunerna [[Korpo]], [[Houtskär]], [[Iniö]] och [[Pargas]] till Väståboland som 2012 efter en folkomröstning bytte namn till Pargas. I folkomröstningen röstade en överväldigande majoritet av Nagus befolkning för att bibehålla namnet Väståboland. Nagus tidigare kommunvapen valdes till Pargas stads nya stadsvapen vid kommunsammanslagningen.

==Geografi==

===Gränser===
Nagu kommundel gränsar i norr till [[Rimito]], i öster till [[Pargas]] och [[Hitis]], i söder till [[internationellt vatten]], och i väster till [[Korpo]]<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nagu sockens historia II|hämtdatum=|år=|isbn=978-952-93-5266-1|sid=11}}</ref>.

[[Fil:Nagu map - overview.png|400px|center|Nagu inklusive grannarna Korpo Rimito Pargas Dragsfjärd Hitis]]

=== Exklaven Taiplax ===
Nagu har en [[exklav]], en del av ön [[Taiplax]] med omgivande vatten, 12 km norr om [[Innamo]], till vars ägor Taiplax hör. Taiplax utgör en [[enklav]] inom [[Rimito]], som uppgått i [[Nådendal]]. <ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2010/02/26/oar-byter-kommun |titel=Öar byter kommun |utgivare=[[Yle]] |datum=26 februari 2010}}</ref>
<ref>{{webbref |url=http://www.parainen.fi/web/kungorelser/2010/sv_SE/andring_av_kommunindelning/ |titel=Ändring av kommunindelningen |utgivare=[[Pargas stad|Väståbolands stad]] |datum=25 mars 2010 |hämtdatum=26 oktober 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190903110831/http://www.parainen.fi/web/kungorelser/2010/sv_SE/andring_av_kommunindelning/ |arkivdatum=3 september 2019 }}</ref>

[[Fil:Nagu map - outer archipelago.png|vänster|miniatyr|stående|Nagu ytterskärgård]]

===Topografi och höjder===
Nagus högsta punkt är [[Kasberget (kulle i Finland, Egentliga Finland)|Kasberget]] (62&nbsp;[[m ö.h.]]) i byn Prostvik på Lillandet. Andra kända berg är Smörasken på [[Högsar]] och Vargberget i Mattnäs. Både Kasberget och Vargberget ligger längs markerade vandringsleder.<ref>{{Webbref|url=http://www.parainen.fi/web/kartor/sv_SE/naturstigar/|titel=Vandringsleder i Pargas stad|hämtdatum=19.12.2018|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190315105526/http://www.parainen.fi/web/kartor/sv_SE/naturstigar|arkivdatum=2019-03-15}}</ref>  

===Öar===
Större öar norr om Nagu huvudöar, vid [[Ominaisfjärden]] och [[Erstan]], är [[Innamo]] (fi. ''Innamaa''), [[Vallmo, Nagu|Vallmo]], [[Själö, Nagu|Själö]], [[Käldö, Nagu|Käldö]] och [[Haverö, Nagu|Haverö]]. I sydost, mot Pargas, ligger [[Sandö, Nagu|Sandö]] och [[Pensar]]. Ute i de vida vattnen söder om huvudöarna, med karaktär av yttre skärgård, ligger [[Gullkrona]], [[Stenskär]], [[Brännskär (vid Kirjais, Nagu)|Brännskär]], [[Knivskär (vid Mattnäs, Nagu)|Knivskär]], [[Kopparholm]], [[Lökholm, Nagu|Lökholm]], [[Sandholm (vid Nötö, Nagu)|Sandholm]], [[Borstö]], [[Trunsö]], [[Nagu Berghamn]] och [[Nötö, Nagu|Nötö]]. Bland övriga öar i nära huvudöarna kan nämnas [[Biskopsö, Nagu|Biskopsö]], [[Ernholm]], Sommarö, [[Kirjais]], [[Ytterstholm]], [[Ängsö, Nagu|Ängsö]] och [[Hummelholm (vid Ängsö, Nagu)|Hummelholm]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nagu sockens historia II|hämtdatum=|år=|isbn=978-952-93-5266-1|sid=11}}</ref> 

Några öar, holmar och skär utom de ovannämnda är [[Anisor]], [[Blyglo]], [[Boskär, Nagu|Boskär]], [[Bårnholm]], [[Fagerholm_(holme)|Fagerholm]] (sjöbevakningsstation), Fårö, [[Grötö, Nagu|Grötö]], [[Klockskär]], [[Mjoö, Nagu|Mjoö]], [[Petsor]], [[Redamo och Sackholm|Redamo-Sackholm]], [[Sälgskär (vid Borstö, Nagu)|Sälgskär]], [[Taslot]] (uttalas ta:slo:t) och [[Vandrock]] (uttalas ''va:n-'').<ref name=":0">{{Webbref|titel=Karttapaikka - Maanmittauslaitos|url=https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/|verk=asiointi.maanmittauslaitos.fi|hämtdatum=2019-03-15}}</ref>

===Byar===
[[Fil:Nagu map - central.png|thumb|Nagu centrala öar]]

[[Fil:Regional road 180 in Nagu 20120705.jpg|thumb|Regionalväg 180, även kallad [[Regionalväg 180|Skärgårdsvägen]], fotad i byn Simonby på Lillandet i Nagu.]]
Byar på Nagu Lillandet är från öster längs Skärgårdsvägen Prostvik, [[Simonby, Nagu|Simonby]] (med butik fram till början av 1990-talet; den finska skolan "Simonkylän koulu" har numera flyttat till Kyrkbacken), Hangslax, [[Vikom]] (där färjan till Storlandet tidigare gick) och Piparby. Längs Lillandsvägen, som löper från Hangslax söderut runt Storträsket finns [[Käldinge]] by (uttalas ''tj-'') där  Käldinge skola (1888-2005) och elevinternat (1956-) tidigare verkade, men där det även fanns butik och post. I byn ligger även Käldinge säteri. I norra delen av Käldinge by finns Käldinge frys med fiskehamn och färjfäste, varifrån en privat färja trafikerar till öarna Öjen och Sandö. Vidare från Käldinge fortsätter Lillandsvägen via byarna Gyttja, Dalkarby och Piparby till Vikom, där vägen igen ansluter till Skärgårdsvägen, som går över Biskopsö och Ernholm innan den når Storlandet. Från Dalkarby går en väg vidare över Sommarö till [[Kirjais]] (uttalas ''kirr-''). Från Piparby kan man köra söderut till byarna Klobbnäs och Laggarnäs, båda belägna på sydvästra Lillandet.

Byar på Storlandet är från öster längs Skärgårdsvägen är [[Kyrkbacken, Nagu|Kyrkbacken]], Väcklax, med vägskäl dels till [[Grännäs, Nagu|Grännäs]], Ulriksdal och vidare med färja till [[Högsar]] (uttalas ''hö:gsar''), dels till Vikperä, vidare Druckis, Böle, Samslax, Galls, med vägskäl till Yttar, [[Antböle, Nagu|Antböle]], Koum (uttalas ''kåom''), Bisarböle, Strandby och Spink. En väg från Kyrkbacken genom norra Storlandet passerar [[Finby, Nagu|Finby]], Sellmo, Packais, [[Mielis]], Poutuis, Sexnappa, Toras, Kivis, Jälist, med vägskäl till Vinappa och Sydänperä, Tackork och Koum. Vägar söderut från Skärgårdsvägen går till Korsnäs, Antböle, Risis, Mattnäs, [[Qviflax]]<ref>{{Webbref|url=www.qviflax.fi|titel=Qviflax byalags webbplats|hämtdatum=13.12.2018}}</ref> och Krook.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nagu sockens historia II|hämtdatum=|år=|isbn=978-952-93-5266-1|sid=16}}</ref><ref name=":0" />
<!-- Byarna Ekholm och Kopparholm ej med i listan. -->

===Övriga ortnamn===
Bland övriga ortnamn kan nämnas Berghamnsfjärden, Möviken, Pensarströmmen (sund mellan Nagu och [[Pargas]]), Örfjärden (fjärd mellan Nagu och [[Pargas]]) och Smörasken (ett berg på Högsar).<ref name=":0" />

==Befolkning==
===Invånarantal === 

I Nagu bor ca 1&nbsp;380 personer året om och sommartid drygt 10&nbsp;000 personer.<ref name=invan>{{webbref |url=http://www.pargas.fi/web/kommunerna/nagu/sv_SE/framsida/ |titel=Välkommen till Nagu! |hämtdatum=9 november 2018 |utgivare=[[Pargas stad]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181109130910/http://www.pargas.fi/web/kommunerna/nagu/sv_SE/framsida/ |arkivdatum=9 november 2018 }}</ref> 

=== Språkförhållanden===
Majoriteten av Nagus invånare har svenska som modersmål. Vid kommunsammanslagningen 2009 var invånarantalet 1 428 och språkfördelningen svenska 71&nbsp;% och finska 27&nbsp;%.<ref name=invan/>

===Dialekt=== 
Nagudialekten är en typisk [[Åboländska|åboländsk]] dialekt, vilket syns i vokabulär, grammatik och uttal. 

På nätet finns exempel på i skrift nedtecknad Nagudialekt, såsom ''En byfärd i tjocka'' av Edit Mattson<ref>{{webbref|url=http://bertel.nagubo.fi/en-byfard-i-tjocka/|titel=En byfärd i tjocka|utgivare=[[Bertel Nagubo]]s samlingar|hämtdatum=27 oktober 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160326234545/http://bertel.nagubo.fi/en-byfard-i-tjocka/|arkivdatum=26 mars 2016}}</ref>, ''Heli Laaksonens dikter präntta på Nagudialekt''<ref>{{webbref|url=http://bertel.nagubo.fi/heli-laaksonens-dikter-nagudialekt/|titel=Heli Laaksonens dikter präntta på Nagudialekt|utgivare=[[Bertel Nagubo]]s samlingar|hämtdatum=27 oktober 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160326213249/http://bertel.nagubo.fi/heli-laaksonens-dikter-nagudialekt/|arkivdatum=26 mars 2016}}</ref>, ''Fogdn Jakob Abrahamssons vistels i Naw sockn''<ref>{{webbref|url=http://bertel.nagubo.fi/vistels-naw-sockn/|titel=Fogdn Jakob Abrahamssons vistels i Naw sockn|utgivare=[[Bertel Nagubo]]s samlingar|hämtdatum=27 oktober 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160326234526/http://bertel.nagubo.fi/vistels-naw-sockn/|arkivdatum=26 mars 2016}}</ref> och ''Nagumålet'' av J. Thurman<ref>{{SLS Q|Q113519010}}</ref>.

Nagubon Ole Svahnström brukar på Nagudialekt framföra den klassiska visan ''Undi kockoträ''<ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2015/09/09/kaj-arno-disney-vs-nagu|titel=Kaj Arnö: Disney vs. Nagu|utgivare=[[Svenska Yle]] |hämtdatum=27 oktober 2019 }}</ref>.

Exempel på Nagu dialekt inspelat år 1958 av [[Kurt Zilliacus]]: (se filens info för transkribering) <ref>{{webbref|titel=Äldre inspelning från Nagu|url=https://sls.finna.fi/Record/sls.SLS+2269_1958%253A17|hämtdatum=2023-02-24|utgivare=Svenska litteratursällskapet i Finland|år=1958}}</ref>

[[File:Finland Swedish Nagu Åboland dialect 1958.oga]]

Exempel på Nagu dialekt inspelat år 2006 med äldre man. 

[[File:Finland Swedish Nagu dialect older man 2006.ogg]]

Här följer några uttalsexempel på orter i Nagu, enligt [[Svenska litteratursällskapet i Finland]]s studie över [[finlandssvenska]] bebyggelsenamn:

* Antböle: ''ämmböl''
* Berghamn: ''bärjham''
* Bisarböle: ''bisa''
* Biskopsö: ''byssö''
* Böle: ''bö:l''
* Borstö: ''bå(r)sjte''
* Finby: ''fymmby''
* Gyttja: ''gyti''
* Högsar: ''hökksår''
* Hummelholm: ''hɷmbälhålm''
* Innamo: ''immå''
* Käldö: ''ke:ldi''
* Kirjais: ''kirjas''
* Koum: ''köum''
* Kvivlax: ''kɷlas''
* Lökholm: ''lökkhålm''
* Nötö: ''nöute''
* Packais: ''pakas''
* Poutuis: ''pɷ:rtus''
* Prästgården: ''prestgå:rdn''
* Risis: ''riss''
* Samslax: ''samplas''
* Såris: ''så:ris så:(r)sj''
* Sellmo: ''söllmɷ''
* Sexnappa: ''seksnap''
* Simonby: ''simånbi simåmbi''
* Själö: ''sjä:li sä:li''
* Sommarö: ''såmari''
* Stenskär: ''steinsjär''
* Strandby: ''stramby''
* Sydänperä: ''sö:mpär''
* Tackork: ''takårt''
* Trunsö: ''trunsse''
* Väcklax: ''veklas''
* Vikperä: ''vippära''
* Vinappa: ''vi:nap'' <ref>{{webbref |url=http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/357/nagu-pargas-stad/ |titel=Bebyggelsenamn i Nagu (historisk kommun) |utgivare=[[Svenska litteratursällskapet i Finland]] |hämtdatum=22 oktober 2019 }}</ref>

===Nynagubor===
I oktober 2015 öppnade en mottagningscentral med plats för 150 asylsökande i Hotell Strandbo på Kyrkbacken i Nagu. Naguborna gick man ur huse för att integrera de asylsökande, som först fick namnet "Strandboare", men som med tiden har börjat kallas nynagubor. Begreppet [[Nagumodellen]] myntades snabbt i media både nationellt och internationellt<ref>{{tidningsref |rubrik=Nagumodellen får internationell spridning |url=http://gamla.abounderrattelser.fi/news/2016/06/nagumodellen-far-internationell-spridning.html |tidning=[[Åbo Underrättelser]] |datum=17 juni 2016 |förnamn=Kim |efternamn=Lund |hämtdatum=31 oktober 2018 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181031174056/http://gamla.abounderrattelser.fi/news/2016/06/nagumodellen-far-internationell-spridning.html |arkivdatum=31 oktober 2018 }}</ref>, och kom att få innebörden "att ortsbefolkningen är engagerad i mottagningen av asylsökande".<ref>{{webbref |url=http://magma.fi/post/2016/5/16/integration-handlar-inte-enbart-om-sprak |titel=Integration handlar inte enbart om språk |utgivare=[[Magma (tankesmedja)|Magma]] |datum=16 maj 2016 |förnamn=Dan |efternamn=Lolax |hämtdatum=31 oktober 2018 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181031173900/http://magma.fi/post/2016/5/16/integration-handlar-inte-enbart-om-sprak |arkivdatum=31 oktober 2018 }}</ref> Även den brittiske fotografen Giles Duley som dokumenterat flyktingsituationen i Europa besökte Nagu för att dokumentera Nagumodellen och mötet mellan de asylsökande och ortsborna.<ref>{{tidningsref |url=http://www.theguardian.com/world/2016/jan/23/refugees-nagu-finland-giles-duley-photography |titel=Refugees are warm, emotional people. There’s a lot we can learn |tidning=[[The Guardian]] |datum=23 januari 2016 |efternamn=Duley |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |titel=Flyktingfotograf vill lyfta Nagu som ett positivt exempel |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2015/12/30/flyktingfotograf-vill-lyfta-nagu-som-ett-positivt-exempel |datum=4 januari 2016 |förnamn=Johanna |efternamn=Ventus |utgivare=[[Yle]]}}</ref> Duley hade hört talas om Nagu via FN:s flyktingorgan [[UNHCR]] i Genève.

Efter att mottagningscentralen stängde våren 2016 ordnade föreningar, företagare och privatpersoner i Nagu bostäder åt de asylsökande som ville invänta svar på sina uppehållstillståndsansökningar i Nagu. Några familjer valde att stanna i Nagu även efter att de beviljades uppehållstillstånd. Nynagubornas antal utökades hösten 2018 i och med att två familjer med kvotflyktingsstatus placerades i Nagu.<ref>{{webbref |titel=Två nya kvotflyktingfamiljer från Syrien till Nagu – "Säg hej och välkommen!" |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2018/10/02/tva-nya-kvotflyktingfamiljer-fran-syrien-till-nagu-sag-hej-och-valkommen |datum=2 oktober 2018 |förnamn=Lotta |efternamn=Lundström |utgivare=[[Yle]]}}</ref>

==Politik==
===Fullmäktige===
Sedan kommunsammanslagningen 2009 väljs förtroendevalda från Nagu till Pargas stadsfullmäktige. Av fullmäktiges 35 platser innehas åren 2017–2021 fyra platser av lokalpolitiker bosatta i Nagu: Olof Elenius (SFP), Carita Henriksson (SDP), Nina Söderlund (VF), Staffan Åberg (SFP).<ref>{{Webbref|url=http://www.parainen.fi/web/forvaltning_och_fortroendeorga/stadsfullmaktige/|titel=Pargas stadsfullmäktige 2017–2021|hämtdatum=19.12.2018|arkivurl=https://web.archive.org/web/20181219134228/http://www.parainen.fi/web/forvaltning_och_fortroendeorga/stadsfullmaktige/|arkivdatum=2018-12-19}}</ref>

===Mandatfördelning i Nagu kommun, valen 1976–2004===
{{Mandattabell_Finland_start|landskap=2|sdp|övr|c|sfp}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=75,5|kvinnor=|1976|17|sdp|2|övr|1|c|0|sfp|14}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=76,0|kvinnor=|1980|17|sdp|2|övr|1|c|0|sfp|14}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=76,6|kvinnor=|1984|17|sdp|1|övr|1|c|0|sfp|15}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=74,2|kvinnor=|1988|17|sdp|1|övr|2|c|0|sfp|14}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=72,1|kvinnor=|1992|17|sdp|0|övr|3|c|0|sfp|14}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=73,4|kvinnor=|1996|17|sdp|1|övr|1|c|0|sfp|15}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=70,8|kvinnor=|2000|17|sdp|1|övr|0|c|1|sfp|15}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=72,5|kvinnor=9|2004|17|sdp|1|övr|0|c|1|sfp|15}}
{{Mandattabell_Finland_slut }}

===Nagunämnden===
Områdesnämnden i Nagu är ett för Pargas stadsfullmäktige rådgivande organ beträffande kommundelen Nagu. Områdesnämnden väljs för en mandatperiod på två år. Ordförande för Nagunämnden mandatperioden 2017-2019 är Olof Elenius (ersättare Johan Broos).<ref>{{webbref |url=http://www.pargas.fi/web/forvaltning_och_fortroendeorga/namnder/omradesnamnder/sv_SE/nagu/ |titel=Nagunämnd |hämtdatum=1 november 2018 |utgivare=[[Pargas stad]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181101175629/http://www.pargas.fi/web/forvaltning_och_fortroendeorga/namnder/omradesnamnder/sv_SE/nagu/ |arkivdatum=1 november 2018 }}</ref>

==Sevärdheter==
[[Fil:MS Östern in Själö.jpg|thumb|M/S ''Östern'' tar i land på Själö.]]
[[Fil:Nauvon kirkko2.jpg|thumb|[[Nagu kyrka]] sedd från sydväst.]]
[[File:Nagu-jungfrudansen.jpg|thumb|Jungfrudansen i Finby]]

Nagu är en knutpunkt både längs den 250 kilometer långa '''[[Skärgårdens ringväg]]'''<ref>{{UVF|id=SkaergaardensRingvaeg|titel=Skärgårdens ringväg}}</ref> ([[Åbo]] – [[Nådendal]] – [[Gustavs]] – [[Iniö]] – [[Houtskär]] – [[Korpo]] – Nagu – Pargas – [[S:t Karins]] – Åbo) och den kortare rutten '''Lilla ringvägen''', som erbjuder en genväg över Nådendal – Rimito (Hanka) – Själö – Nagu Kyrkbacken. Båda rutterna inkluderar ett avgiftsbelagt färjpass. Längs Skärgårdens ringväg ligger det avgiftsbelagda passet mellan Iniö och Houtskär med {{skepp|M/S|Antonia}}.<ref>{{webbref |url=https://www.finferries.fi/lauttaliikenne/lauttapaikat-ja-aikataulut/saariston-rengastie-houtskari-inio.html |titel=Saariston Rengastie Houtskari-Iniö |utgivare=[[Finferries]] |hämtdatum=12 november 2018 |språk=finska}}</ref> Längs Lilla ringvägen är avsnittet med {{skepp|M/S|Östern}} (Kyrkbacken – Själö – Hanka) avgiftsbelagt.<ref name="östern">{{webbref |url=http://www.ostern.fi/ |titel=Pieni Rengastie - Virkistävä päiväretki saaristossa |hämtdatum=12 november 2018 |språk=finska}}</ref>

===Kyrkor och kapell i Nagu===
'''[[Nagu kyrka]]''', gråstenskyrkan på [[Kyrkbacken, Nagu|Kyrkbacken]] i Nagu är från 1440-talet. Schwan-orgeln från 1791 hör till Nagus viktigaste sevärdheter. 

'''[[Nötö kyrka]]''', Abrahamskapellet, invigdes den 2 juli 1757. Två kapell hade dessförinnan funnits på ön. I Nötö kyrka kan ännu i dag ses [[Gustaf Lucander|Gustaf Lucanders]] altarmålning runt altarfönstret som vetter mot stranden, hans målningar av [[Jesu lärjungar]] på läktaren och ett porträtt som föreställer konstnären själv. 

'''[[Själö kyrka]]''' uppfördes under åren 1733-1734. Tidigare fanns på platsen S:t Görans kapell, som hade flyttats från Åbo och upptimrats på nytt på Själö år 1624.<ref name="historia"/>

Ytterligare finns i byn Mattnäs på södra Storlandet ett bönehus som ägs Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland rf (SLEF). I '''Mattnäs bönehus''' ordnas även några gånger per år sångträffar för allmänheten.<ref>{{Webbref|url=http://www.slef.fi/om-slef/bonehus/abolands-distrikt/mattnas-bonehus-nagu|titel=Mattnäs bönehus, Nagu|hämtdatum=21.12.2018|arkivurl=https://web.archive.org/web/20181221230413/http://www.slef.fi/om-slef/bonehus/abolands-distrikt/mattnas-bonehus-nagu|arkivdatum=2018-12-21}}</ref> 

===Kyrkbacken===
[[Fil:Sjöfartshuset i Nagu Nauvon merenkulkutalo.jpg|miniatyr|Sjöfartshuset på Kyrkbacken i Nagu]]
'''[[Sjöfartshuset i Nagu]]''' bjuder på utställningar som berättar om stolta sjöfartstraditioner på orten från 1800-talets början fram till idag. I utställningen berättas i ord och bild om skeppsbyggeri, fartyg, redare och besättning.<ref>{{webbref |url=http://sjofartshuset.blogspot.com/p/sjofartshuset.html |titel=Sjöfartshuset i Nagu |utgivare=Sjöfartshuset i Nagu |hämtdatum=9 november 2018}}</ref>

[[Henrika_Andersson#Nagu-nalles_egen_stig|'''Nagu-nalles egen stig''']] på [[Kyrkbacken, Nagu|Nagu Kyrkbacken]] är en vandringsstig för barnfamiljer. Stigen är uppbyggd kring författaren [[Henrika Andersson]]s böcker om Nagu-nalle.

'''Nagu gästhamn''' har varit en populär hamn bland seglare ända sedan 1980-talet. Gästhamnen utsågs till Årets gästhamn 1984, men har sedan dess kontinuerligt utvidgats och förbättrats. I gästhamnen finns förutom bryggor, hamnkontor, servicebyggnader och bränslestation för båtar även restaurang och försäljningsbodar.

'''[[Westerholmstigen]]''' är en vandringsled i varierande terräng som startar från torget i Södra hamnen och leder till Ernholm, där konstnären Victor Westerholm tillbringade en stor del av sin barndom. Informationsskyltar längs stigen berättar om konstnären och Ernholms historia. [[Fil:Nauvo Marina Archipelago sea.jpg|thumb|Nagu gästhamn i Norra hamnen på [[Kyrkbacken, Nagu|Kyrkbacken]]]] 

'''Jungfrudansen i Finby''' ligger på promenadavstånd från Kyrkbacken (cirka 2&nbsp;km från gästhamnen). Följ Parkvägen västerut från Gästhamnen, förbi sport- och fotbollsplanerna och fortsätt längs Norrstandsvägen tills vandringsledsmärken leder dig in i skogen söder om vägen och upp på berget till Jungfrudansen.

'''[[Själö, Nagu|Själö]]''' hör inte till Kyrkbacken, men kan besökas till fots av den som tar någon av förbindelsebåtarna {{skepp|M/S|Östern}} (under högsäsong, mot avgift) eller {{skepp|M/S|Falkö}} (under lågsäsong, kostnadsfritt) från Nagu gästhamn.

===Övriga Nagu===
[[Fil:Nötö Church entrance.JPG|miniatyr|[[Nötö, Nagu|Nötö]] kyrka]]
[[Fil:BaarnholmNauvo - 1.jpg|thumb|Fornborgen Bornholm i Hangslax]]
'''Estonias minnesmärke''' i Pärnäs uppfördes till minnet av de omkomna i [[Estoniakatastrofen]] den 28 september 1994. En stig från färjeläget i Pärnäs leder till minnesmärket på udden.<ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2004/09/27/estonia-minnesmarke-invigdes-i-nagu |titel=Estonia-minnesmärke invigdes i Nagu |datum=28 april 2014 |utgivare=[[Yle]]}}</ref>

'''Fagerlunds traktormuseum''' är ett privat museum i Tackork, cirka 10&nbsp;km från Kyrkbacken (mot Korpo). Museet kan uppvisa en samling med 30-talet veterantraktorer återställda till ursprungligt skick.<ref>{{webbref |url=http://www.fagerlundstraktormuseum.fi |titel=Fagerlunds traktormuseum i Nagu |hämtdatum=2018-11-09 |utgivare=Fagerlunds traktormuseum}}</ref>

'''[[Kasberget (kulle i Finland, Egentliga Finland)|Kasberget]]''' i Prostvik är Nagus högsta punkt. En 4,4&nbsp;km lång vandringsled sammanbinder Parola-området vid Skärgårdsvägen med Kasberget som bjuder på slående utsikt över norra Nagu.<ref name="naturstigar">{{webbref |url=http://www.parainen.fi/web/kartor/sv_SE/naturstigar/ |titel=Naturstigar och vandringsleder |hämtdatum=9 november 2018 |utgivare=[[Pargas stad]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190315105526/http://www.parainen.fi/web/kartor/sv_SE/naturstigar |arkivdatum=15 mars 2019 }}</ref>

'''Smörasken''' är ett berg på ön [[Högsar]] med ett stort [[flyttblock]] på toppen. Smörasken är en utsiktsplats och ett populärt utflyktsmål.

'''Vargberget''' i Mattnäs har utsiktstorn med utsikt över södra Storlandet och ligger vid en 2,4 km lång vandringsled som startar från Petsorvägen.<ref name="naturstigar"/>

'''[[Nötö, Nagu|Nötö]]''' är ett litet året-om-bosatt ösamhälle i ytterskärgården i södra Nagu som sommartid kan erbjuda service som gästhamn, lanthandel, pensionat och kafé. På Nötö finns [[Nötö kyrka]] (se ovan) och naturstigar som leder besökarna också till öns andra sevärdheter: Klockarsten – en sten berömd för sin vackra klang och fornminnesgravarna på öns norra del och djävulsåkern på södra udden.<ref>{{webbref |url=https://notohbf.auf.fi/sv/om_noto/sevardheter/ |titel=Sevärdheter |utgivare=Nötö Hembygdsförening |hämtdatum=9 november 2018}}</ref>

'''[[Brännskär (vid Kirjais, Nagu)|Brännskär]]''' är en ö söder om Kirjais i den yttre skärgården med gästhamn, kafé och hyresstugor.

'''[[Borstö]]''' ligger längst söderut i Nagus ytterskärgård. På ön finns '''Borstögumman''', en galjonsfigur som nu står staty på strandklippan, som har blivit öns symbol och landmärke.

'''Skyddskårens minnesmärke''' på [[Pensar]]

'''Bornholm''' (ö med rester av fornborg) i Hangslax<ref>{{webbref |url=http://www.parainen.fi/web/tjanster/kultur/sv_SE/sevardheter/ |titel=Sevärdheter |hämtdatum=2 november 2018 |utgivare=[[Pargas stad]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181112181553/http://www.parainen.fi/web/tjanster/kultur/sv_SE/sevardheter/ |arkivdatum=12 november 2018 }}</ref>

<gallery>
File:Nagu Jetukastet med byn i bakgrunden flygfoto 01.jpg|thumb|Jetukastet är nära Kyrkbacken.
File:Borstögumman 2.jpg|thumb|Borstögumman har blivit öns symbol och landmärke.
</gallery>

==Kommunikationer och förbindelser==
[[Fil:Elektra. Nagu – Pargas.png|miniatyr|Hybridfärjan Elektra som körs på el trafikerar färjpasset Pargas–Nagu.]]

===Landsvägsfärjor===
Mellan [[Lillmälö]] på Pargassidan och Prostvik i Nagu trafikerar landsvägsfärjorna ''[[Elektra (hybridfärja)|Elektra]]'' (hybridfärja som drivs till största delen med el och vars batterier laddas vid båda färjfästen) och ''Sterna'' samt ''Falco'' vid behov.<ref>{{webbref |url=https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/pargas-nagu.html |titel=Pargas-Nagu |utgivare=[[Finferries]] |hämtdatum=12 november 2018}}</ref>
[[Fil:Landsvägsfärjan Sterna.jpg|miniatyr|höger|Landsvägfärjan ''Sterna'' kör mellan Lillmälö på Pargassidan och Prostvik i Nagu.]]

Mellan [[Pärnäs]] i Nagu och Korpo trafikerar landsvägsfärjan ''Prostvik&nbsp;1'' och färjan ''Nagu&nbsp;2'' fungerar som reservfärja.<ref>{{webbref |url=https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/nagu-korpo.html |titel=Nagu-Korpo |utgivare=[[Finferries]] |hämtdatum=12 november 2018}}</ref>

Det tredje statliga färjpasset i Nagu, "Högsarfärjan", löper mellan Grännäs by på Storlandet och färjfästet på ön [[Ängholm (halvö)|Ängholm]]. Passet trafikeras av färja ''#182''.<ref>{{webbref |url=https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/hogsar.html |titel=Högsar |utgivare=[[Finferries]] |hämtdatum=12 november 2018}}</ref>

Utöver de statliga färjorna finns privata färjor till öarna Haverö, Sandö och Käldö. Färjtrafiken till dessa drivs av öarnas väglag.

===Fast vägförbindelse===
{{Fördjupning|Fast vägförbindelse Nagu-Pargas}}
En fast vägförbindelse mellan Pargas och Nagu har diskuterats sedan 1960-talet <ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/09/drommen-om-en-fast-vag-lever-vidare-i-nagu|titel=Drömmen om en fast väg lever vidare i Nagu|utgivare=[[Svenska Yle]] |hämtdatum=23 juli 2019}}</ref>, i flera olika omgångar. De flesta politiker och invånare är överens om att en fast vägförbindelse behövs, men när det gäller hur den borde förverkligas går åsikterna isär. 

Både bro- och tunnelbygge har diskuterats, men en bro har förespråkats både av myndigheterna och av invånare. <ref>{{webbref|url=https://www.hbl.fi/artikel/ovisshetens-oar-2/|utgivare=[[HBL]]|titel=Ovisshetens öar|hämtdatum=23 juli 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190723173311/https://www.hbl.fi/artikel/ovisshetens-oar-2/|arkivdatum=23 juli 2019}}</ref> Myndigheterna har ändå ännu inte fattat ett officiellt beslut om den potentiella vägförbindelsen borde utgöras av en bro eller av en tunnel. <ref>{{webbref |url=https://vayla.fi/documents/20473/466433/Vaikuttavuusanalyysi+%28ruotsiksi%29.pdf/527a1a72-2b4b-4caa-895e-a15c2fdbfd43|titel=Effekterna av en fast vägförbindelse mellan Pargas och Nagu, Slutrapport version 1.0|utgivare=Stiftelsen för projektforskning|hämtdatum=23 juli 2019}}</ref> Det är också fortfarande oklart hur projektet skulle finansieras. <ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/02/stort-intresse-broplaner-i-nagu-men-inga-klara-loften|utgivare=[[Svenska Yle]] |titel=Stort intresse för broplaner i Nagu - men inga klara löften|hämtdatum=23 juli 2019}}</ref>

===M/S ''Eivor''===
[[Fil:MS Eivor.JPG|thumb|[[M/S Eivor|M/S ''Eivor'']] vid kajen i Pärnäs.]]
{{skepp|M/S|Eivor}} trafikerar söderut från Pärnäs i västra Nagu. Rutten går under namnet Utörutten och anlöper Nagus västligaste samt Korpos östligaste och sydligaste öar. Längs rutten finns bland annat följande öar: [[Nagu Berghamn]], [[Nötö, Nagu|Nötö]], [[Aspö, Korpo|Aspö]], [[Jurmo]] och [[Utö, Finland|Utö]].

===M/S ''Nordep''===
M/S ''Nordep'' är en förbindelsebåt som trafikerar från [[Kirjais]] Österudde till [[Pensar]] och öarna i södra Nagu. Längs rutten ligger bl.a. [[Gullkrona]], [[Stenskär]], [[Brännskär (vid Kirjais, Nagu)|Brännskär]], [[Sandholm (vid Nötö, Nagu)|Sandholm]], [[Lökholm, Nagu|Lökholm]], [[Trunsö]], [[Bodö, Nagu|Bodö]] och [[Borstö]].<ref>{{webbref |url=https://www.ferryway.fi/6 |titel=Nauvon eteläinen reitti / Nagu södra rutten |hämtdatum=12 november 2018 |utgivare=JS Ferryway Ltd Oy |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181112181607/https://www.ferryway.fi/6 |arkivdatum=12 november 2018 }}</ref>

===M/S ''Falkö''===
M/S ''Falkö'' trafikerar på den norra rutten med Kyrkbacken som hemhamn. Förbindelsebåten anlöper Naguöarna [[Själö, Nagu|Själö]] och [[Innamo]] samt Korpoöarna [[Järvsor]], [[Maskinnamo]], [[Åvensor]] och [[Norrskata]].<ref>{{webbref |url=https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/nagu-norra-rutt-falko.html |titel=Nagu norra rutt - Falkö |utgivare=[[Finferries]] |hämtdatum=q12 november 2018 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181031174159/https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/nagu-norra-rutt-falko.html |arkivdatum=31 oktober 2018 }}</ref>

===M/S ''Cheri''===
M/S ''Cheri'' trafikerar längs den så kallade tvärgående rutten som sammanbinder Kirjais Österudde i öster med Pärnäs i väster. Längs rutten ligger öar som Gullkrona, Stenskär, Brännskär, Grötö, Mattnäs (by på södra Storlandet), Berghamn och Ängsö.<ref>{{webbref |url=https://www.ferryway.fi/5 |titel=Nauvon poikittainen reitti / Nagu tvärtrafik |utgivare=JS Ferryway Ltd Oy |hämtdatum=12 november 2018 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181112181620/https://www.ferryway.fi/5 |arkivdatum=12 november 2018 }}</ref>

=== M/S ''Östern'' ===
{{skepp|M/S|Östern}} är en avgiftsbelagd förbindelsebåt som trafikerar mellan Nagu Kyrkbacken och [[Aaslaluoto]] i [[Rimito]]. Längs rutten ligger även [[Själö, Nagu|Själö]]. ''Östern'' trafikerar endast sommartid och är en del av turistleden Lilla ringvägen.<ref name="östern"/>

<gallery>
File:Färjan Nagu2 i juni 1960 01.jpg|Färjan Nagu2 som gick mellan Lillmälö och Prostvik. Bild tagen i juni 1960.
File:Nagu ms Falkö 04.jpg|thumb|M/S Falkö utanför Framnäs simstrand.
File:Nagu Käldinge färjfäste färja Öjen 06.jpg|thumb|300px|Färjan Öjen vid Käldinge färjfäste.
</gallery>

==Kultur==
=== St Olav Waterway ===
Den 6 december 2018 godkändes pilgrimsleden St Olav Waterway (S:t Olofs sjöväg) som officiell kulturled av Europeiska rådet. Olofsleden går genom hela Nagu på väg från Åbo via Åland och Sverige till sin slutpunkt i Trondheim i Norge.<ref>{{Webbref|url=https://stolavwaterway.com/|titel=St Olav Waterway {{!}} Pilgrim på havet|hämtdatum=2018-12-12|språk=sv-SE}}</ref>
<br />
=== Forneldarnas natt i Nagu ===
[[File:Nagu Framnäs Forneldarna Natt 2012 01.jpg|thumb|Forneldarnas Natt 2012.]]

''Forneldsfesten'' i Nagu ordnas varje år vid Framnäs på Kyrkbacken. Forneldsfesten i Nagu är särskilt populär bland barnfamiljer. Under kvällen bjuds det på uppträdanden av kända och mindre kända artister. Nagu Rotary r.f. arrangerar sandslottstävling för barn, och sedan år 2017 även för vuxna. Flera av ortens föreningar arrangerar gemensamt kvällen i samarbete med [[Pargas stad]].

=== Nagu Segelsällskap ===
'''Nagu Segelsällskap r.f.''' grundades ursprungligen redan 1893. Hemhamnen finns i Nagu med en brygga som har 42 platser. Klubbkontor finns vid bryggan vid gästhamnen. Klubben har ca. 220 medlemmar. <ref>{{webbref |url=https://www.nagusegelsallskap.fi/
|titel=Nagu Segelsällskap r.f.s hemsidor|utgivare=Nagu Segelsällskap r.f.|hämtdatum=27 oktober 2019 }}</ref>

Ursprungligen stadgades att "Segelsällskapets syftemål är att förmedelst anställande af täflingar uti segling, befordra konsten att på ändamålsenligaste sätt bygga och tackla samt handtera större och mindre skärgårdsfarkoster och sprida praktisk kunskap om de första begreppen i sjöväsendet." <ref>{{webbref |url=https://www.nagusegelsallskap.fi/historik/|titel=NSS' historik|utgivare=Nagu Segelsällskap r.f. |hämtdatum=27 oktober 2019 }}</ref>.

NSS idkar även idag undervisning i segling och gott sjömanskap<ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2017/09/17/kaj-arno-det-ar-inte-latt-att-vara-nybliven-motorbatsagare|titel=Kaj Arnö: Det är inte lätt att vara nybliven motorbåtsägare|utgivare=[[Svenska Yle]] |hämtdatum=27 oktober 2019 }}</ref>.

=== Multiculti ===
Multiculti r.f. är en i Nagu registrerad förening, vars syfte är att stödja olika former av kultur i Nagu. Multiculti ordnar i samarbete med andra föreningar i Nagu kulturevenemang i större och mindre skala, såsom potatisfestivalen ''De Vita Päron'', musikevenemanget ''Ur kamarn'' för amatörer och professionella kammarmusiker, en ''familjefest'' under forneldarnas natt och konserten ''Musica Silentii in Archipelago'' när höstmörkret ligger som tätast över skärgården. Dessutom inbjuder Multiculti författare, musiker och mindre teatergrupper samt ordnar kulturluncher och hembygdsturer (i samarbete med Nagu hembygdsförening r.f.).<ref>{{Webbref|titel=Kulturföreningar|url=https://www.parainen.fi/web/tjanster/kultur/foreningar_main/sv_SE/kulturforeningar/|verk=www.parainen.fi|hämtdatum=2019-10-27|språk=sv|förnamn=Ch5 Finland|efternamn=Oy|förnamn2=Ch5 Finland Oy-|efternamn2=www.ch5finland.com|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191027163643/https://www.parainen.fi/web/tjanster/kultur/foreningar_main/sv_SE/kulturforeningar/|arkivdatum=2019-10-27}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Forneldarna firas i Nagu och i Korpoström på lördag|url=https://news.abounderrattelser.fi/forneldarna-firas-i-nagu-och-i-korpostrom-pa-lordag/|verk=Åbo Underrättelser|datum=2017-08-23|hämtdatum=2019-10-27|språk=sv-SE|efternamn=ÅU}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Hembygdsturen 2019|url=https://nagu.hembygd.fi/handelsekalender/view-135179-79133|verk=nagu.hembygd.fi|datum=2019-03-19|hämtdatum=2019-10-27}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Valet och kvalet – Framnäs Föreningshus, Nagu|url=https://www.viirus.fi/event/valet-och-kvalet-framnas-foreningshus-nagu/|hämtdatum=2019-10-27|språk=sv-SE}}</ref>

===Nagu Kammarmusikdagar===
[[File:Nagu Kammarmusikfestival.jpg|thumb|vänster|Nagu Kammarmusikfestival 2010]]
[[File:Nagu Kammarmusikfestival 2.jpg|thumb|Stråkkvartetten UNI uppträdde 2010]]
Nagu Kammarmusikdagar ordnas första veckoslutet i juli, sedan år 2002. Arrangören har sedan början varit cellisten Erkki Lahesmaa. <ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2016/07/05/kaj-arno-nordar-och-musiker-drivs-av-samma-krafter|titel=Kaj Arnö: Nördar och musiker drivs av samma krafter|utgivare=[[Svenska Yle]] |hämtdatum=27 oktober 2019 }}</ref>

På programmet står både kammarmusikkonserter med klassisk musik och en traditionell orgelkonsert. Den huvudsakliga konsertplatsen är [[Nagu kyrka]] med sin unika Schwan-orgel från 1791.<ref>{{Webbref|url=http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/haku7.cgi?urku=179101601&vuosiluku1=&vuosiluku2=&paikka=Nauvo&mkunta=&rakentaja=&akmaara=&koneisto=&ryhma=|titel=Nauvo|hämtdatum=2019-10-19|verk=Konstuniversitetet}}</ref>. Evenemang ordnas också på andra ställen i Nagu, t.ex. år 2019 i Själö kyrka, restaurang L'Éscale och Vestergård i Qviflax. Under festivalen uppträder framträdande musiker, men även ortens egna unga musikstuderande får under parallellkonserten Ur kamar'n uppträda tillsammans med yrkesmusikerna. Ur kamar'n ordnas i samarbete med föreningen Multiculti rf. <ref>[http://www.nauvonkamarimusiikki.fi/?lang=sv Nagu Kammarmusikdagar]</ref>

===Nagu kajakmaraton===
[[Fil:Nagu kajakmaraton.jpg|thumb|vänster|Nagu Kajakmaraton vid Prostvik färjfäste]]

Nagu Kajakmaraton ordnas sista veckoslutet före midsommar i juni, sedan år 2012. Rutten går från Nagu hamn runt [[Ernholm]], under Norrströmsbron, [[Biskopsö]] bro till [[Kirjais]] Bystrand, varefter rutten går mot [[Pensar]] där sträckan är halvvägs. Den totalt 45 km långa rutten fortsätter runt Pensar och Sandö via Prostvik färjfäste och sedan norr om [[Lillandet]] tillbaka till Nagu hamn. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.yle.fi/artikel/2014/06/13/nagu-kajakmaraton-ordnas-pa-lordag|titel=Nagu kajakmaraton ordnas på lördag|hämtdatum=2019-10-27|utgivare=Svenska Yle}}</ref>

Paddling utövas flitigt av idrottsentusiaster i Nagu, även vid sidan av Nagu Kajakmaraton <ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2015/08/03/att-paddla-ar-nodvandigt|titel=Att paddla är nödvändigt|utgivare=[[Svenska Yle]] |hämtdatum=27 oktober 2019 }}</ref> <ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2015/08/11/kaj-arno-livet-ur-en-sittbrunn|titel=Kaj Arnö: Livet ur en sittbrunn|utgivare=[[Svenska Yle]] |hämtdatum=27 oktober 2019 }}</ref>. Paddlarna idkar även andra former av idrott gemensamt, såsom löpning, yoga och simning <ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2017/01/15/kaj-arno-hur-skall-vi-leva-det-goda-livet|titel=Kaj Arnö: Hur skall vi leva det goda livet?|utgivare=[[Svenska Yle]] |hämtdatum=27 oktober 2019 }}</ref>.

===Olofsdagen===
''Olofsdagen i Nagu'' är ett evenemang som sedan 2006 tidvis ordnas på [[Kyrkbacken, Nagu|Nagu Kyrkbacken]] en lördag nära Olofs [[namnsdag]] den [[29 juli]], enligt förebild från medeltiden. [[Olav den helige]] som är den ene av Nagu kyrkas två [[skyddshelgon]] har fått ge namn åt dagen.

=== Potatisfestivalen "De vita päron" ===
[[File:Nagu potatisfestivalen De Vita Päron Årets Knöl 01.png|thumb|Potatisknölen – en gyllene kronbeprydd potatis, gjord av Nina Wiiala-Laude. Den ges åt en Nagubo som gjort speciellt förtjänstfulla insatser för sin omgivning.]]
''Potatisfestivalen "De vita päron"'' är en årligen återkommande marknadsdag med potatisen i centrum. År 2019 ordnades marknaden för 15:e året i följd. Lokala företagare säljer bl.a. nypotatis, hembakat bröd, lammprodukter och annat närproducerat samt hantverk<ref>{{webbref|url=http://bertel.nagubo.fi/begivenheter/nagu-potatisfestival/|titel=Nagu potatisfestival|utgivare=[[Bertel Nagubo]]s samlingar|hämtdatum=27 oktober 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20161014152356/http://bertel.nagubo.fi/begivenheter/nagu-potatisfestival/|arkivdatum=14 oktober 2016}}</ref> <ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2016/06/13/kaj-arno-potatis-forenar-naguborna|titel=Kaj Arnö: Potatis förenar Naguborna|utgivare=[[Svenska Yle]] |hämtdatum=27 oktober 2019 }}</ref>. I samband med festivalen har också en kajakmaraton ordnats.<ref>{{Webbref|url=https://gamla.abounderrattelser.fi/news/2016/06/potatisfestivalen-i-nagu-far-inslag-av-irakisk-kultur.html|titel=Potatisfestivalen i Nagu får inslag av irakisk kultur|hämtdatum=2019-10-19|verk=Potatisfestivalen i Nagu. ÅU 13.6.2016.|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191019161312/https://gamla.abounderrattelser.fi/news/2016/06/potatisfestivalen-i-nagu-far-inslag-av-irakisk-kultur.html|arkivdatum=2019-10-19}}</ref> Föreningen Multiculti r.f. arrangerar marknaden i samarbete med [[Pargas stad]] för att fira den mest kända Naguprodukten, [[Nypotatis|nypotatisen]].

=== Bertel Nagubo ===
[[Fil:Bertel Nagubo.png|thumb|vänster|Bertel Nagubo]]
[[Fil:Bertel Nagubo i Väståbolands kampanj.jpg|thumb|Bertel Nagubo: Å he blir betär om tu å komber me!]]

''Bertel Nagubo'' är en fiktiv person, enligt egen utsago ”En rätt så gamal gentleman, e myky för ti spatser med käpp på Körkbackan i Nagu socken. Gillar mest å filosofer å studer vad som händer å sker, å speciellt då i Nagu.”<ref>{{webbref|url=http://bertel.nagubo.fi/om/|titel=Om Bertel Nagubo|utgivare=[[Bertel Nagubo]]|hämtdatum=27 oktober 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160813135743/http://bertel.nagubo.fi/om/|arkivdatum=13 augusti 2016}}</ref>. Bertel uppstod på privat initiativ i maj 2010 i samarbete med turismenheten i dåvarande [[Väståbolands stad]]. Bertel uttrycker sig på Nagudialekt i skrift på sociala medier. 

Bertel vill knyta samman ständiga Nagubor med tidvisa Nagubor och turister. Bertel "vill vara hjälpsam mot allt och alla, och hoppas att han inspirerar allt fler att tillbringa allt mer tid i det vididullåt vackra Nagu".

Bertels [[ackuschörska]] är IT-företagaren [[Kaj Arnö]]. [[Pargas stad]] har för Bertel vunnit brons i kommunal marknadsföring år 2011<ref>{{webbref|url=http://www.pargas.fi/web/aktuellt/2011/sv_SE/pargas_fick_silver_och_brons/|titel=Pargas fick silver och brons i FM i kommunal marknadsföring|utgivare=[[Pargas stad]]|hämtdatum=27 oktober 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170611141154/http://www.pargas.fi/web/aktuellt/2011/sv_SE/pargas_fick_silver_och_brons/|arkivdatum=11 juni 2017}}</ref>.

===Nagu Rotaryklubb===
'''Nagu Rotaryklubb r.f.''' (NRK) är en lokal klubb under den internationella ideella  organisationen [[Rotary International]], som globalt har 1,2 miljoner medlemmar. Nagu Rotaryklubbs motto är “För ett renare Skärgårdshav”. Under perioden 1.7.2019-30.6.2020 fungerar Inguar Karlsson-Parra som föreningens president och Åsa Sundström som 1. sekreterare.<ref name=":Nagunrk">{{webbref|url=https://www.nagurotary.fi/index.php/veckoprogram|titel=Nagu Rotaryklubb|utgivare=Nagu Rotaryklubb|hämtdatum=2 november 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191102083955/https://www.nagurotary.fi/index.php/veckoprogram|arkivdatum=2 november 2019}}</ref>

Klubben träffas på Restaurang L'Escale i Nagu, från maj till september torsdagar kl 18, och från oktober till april fredagar kl 18. Förutom veckoträffarna ordnar NRK även andra evenemang, som seminarier, exkursioner och gemensamma resor.<ref name=":Nagu">{{webbref|url=https://www.nagurotary.fi/index.php/veckoprogram|titel=NRK veckoprogram|utgivare=Nagu Rotaryklubb|hämtdatum=2 november 2019|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191102083955/https://www.nagurotary.fi/index.php/veckoprogram|arkivdatum=2 november 2019}}</ref>

==Näringsliv==
[[Fil:Flipper760Arkosund20130709.JPG|miniatyr|En Flipper 760.]]

===Näringslivet fram till 1980-talet===
Ännu i början av 1900-talet var sjöfarten den viktigaste näringsgrenen i Nagu, men så småningom tog jord- och skogsbruk samt fiske över som huvudsakliga näringsgrenar.<ref name="historia"/> Lantbruket är fortsättningsvis viktigt i Nagu, medan endast ett fåtal yrkesfiskare finns kvar. En Naguprodukt som årligen får stor spridning är [[Nypotatis|nypotatisen]], som odlas på många gårdar i Nagu och säljs i stora delar av landet från månadsskiftet maj–juni och framåt. 

<gallery>
File:Fiskelycka vid Furuvik, Nagu 1965 01.jpg|thumb|vänster|Fiskelycka 1965.
File:Nisse på sjön med ss Leda 01.jpg|thumb|Sjöman från Nagu på S/S Leda 1932.
File:Ett hopp undan vågorna 1961.jpg
File:Maggie metar i Vinappstrand, Nagu 1940.jpg|miniatyr|Metar vid stranden.
File:Sommardopp i Nagu 1964 01.jpg|miniatyr|Barn tar ett sommardopp.
File:Korvgrillning juli i Nagu 1965 01.jpg|miniatyr|Korvgrillning.
</gallery>

=== Turism ===
Från 1980-talet framåt, då Nagu gästhamn blev populär bland fritidsseglare, har turismen utvecklats till en betydande näringsgren och dagens näringsliv präglas av företag kopplade till besöksnäringen och turismen. 

Nagu har en mängd inkvarteringsmöjligheter och restauranger, de flesta i centrum, som kallas [[Kyrkbacken, Nagu|Kyrkbacken]]. Vintertid finns tre restauranger, sommartid betydligt fler. Året om finns även en bemannad servicestation med bilverkstad. Sommarkiosker och -restauranger finns förutom på Kyrkbacken i bland annat [[Kirjais]], Prostvik, Pärnäs, Grännäs samt på [[Själö, Nagu|Själö]], [[Nötö, Nagu|Nötö]], Bodö, [[Brännskär (vid Kirjais, Nagu)|Brännskär]], [[Gullkrona]] och på [[Pensar]]. Inkvarteringsverksamhet finns även på många håll som bisyssla till lantbruk där gården har hyresstugor på sina marker. 

<gallery>
File:I segelbåt med Thorasborn 1940.jpg|miniatyr|Ut på segeltur 1940.
File:Familjen Svahnström i Vinappstrand, Nagu 1960 01.jpg|miniatyr|På sommarstugan vid Vinappstrand 1960.
File:Bryggupptagning vid sommarstugan till vintern Vinappa i Nagu den 1965 01.jpg|miniatyr|Bryggupptagning vid Vinappa.
File:Finlandssvensk kräftskiva i Nagu, Furuvik 26 juli 1965.jpg|miniatyr|Kräftskivan förbereds.
</gallery>

=== Arbetsgivare === 
Många i Nagu är s.k. mångsysslare som får sin utkomst från många olika håll. Runt om i Nagu finns i anslutning till gårdarna även direktförsäljning av grönsaker, frukt, bär, bröd, kött, hantverk m.m.

Den största icke-kommunala arbetsgivaren i Nagu är i dag företaget [[Naficon Liitin Oy]] på Kyrkbacken. Naficon som jobbar med [[fiberoptik]] är grundat år 1994. År 2015 grundade Naficon dotterbolaget NFOM (Naficon Fiber Optic  Manufacturing) LLC i [[Dubai (stad)|Dubai]]. <ref>{{Webbref|url=http://www.naficon.fi|titel=Naficon Liitin Oy - Kuituoptiset tuotteet|hämtdatum=2018-11-09|verk=www.naficon.fi}}</ref>

==Kända personer från Nagu==
[[File:Svea Jansson med morföräldrar 1923 01.jpg|miniatyr|[[Svea Jansson]] tillsammans med hennes morföräldrar på Nötö sommaren 1923.|alt=|292x292px]]
[[Fil:Anne-Mari Hyryläinen at Hamburg Marathon 2019.jpg|miniatyr|[[Anne-Mari Hyryläinen]], framgångsrik långdistanslöpare, tävlar för Nagu IF i nationella och internationella tävlingar. Här fotad under maraton i Hamburg 2019.|alt=|292x292px]]

*[[Petter Claesson]], kofferdikapten, varvsdisponent (1739–1810)
*[[Gustaf Lucander]], kyrkomålare (1743–1805)
*[[Nathanael Gerhard af Schultén]], geodet, astronom (1750–1825)<ref>{{UVF|id=AfSchultenNathanaelGerhard|titel=af Schultén, Nathanael Gerhard}}</ref>
*[[Gabriel Erik von Haartman]], läkare, ämbetsman, med.dr (1757–1815)<ref>{{UVF|id=VonHaartmanGabrielErik|titel=Svon Haartman, Gabriel Erik}}</ref>
*[[Carl Daniel von Haartman]], läkare, professor i kirurgi och obstetrik, generaldirektör för Medicinalverket (1792–1877)<ref name="hist"/>
*[[Otto Reinhold af Schultén]], hovrättspresident, senator, friherre (1798–1884)<ref name="hist">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nagu sockens historia II|hämtdatum=27.12.2018|år=|isbn=978-952-93-5266-1|sid=s.22}}</ref>
*[[Johan Erik Emanuel Simonsson Telenius]], präst (1806–1864)
*[[Victor Westerholm]], konstnär, intendent för Åbo konstmuseum (1860–1919)
*[[Axel Mörne]], arkitekt (1886–1935)<ref>{{UVF|id=MoerneAxel|titel=Mörne, Axel}}</ref>
*[[Wilhelm Wahlforss]], industriman, dipl.ing. (1891–1969)<ref>{{UVF|id=WahlforssWilhelm|titel=Wahlforss, Wilhelm}}</ref>
*[[Edith Södergran]], författare (1892–1923), härstammade från Nagu på mödernet.
*[[Svea Jansson]], vissångerska (1904–1980)<ref>{{UVF|id=JanssonSvea|titel=Jansson, Svea}}</ref>
*[[Anne-Mari Hyryläinen]], långdistanslöpare (1978–), tävlar för [[Nagu IF]]. 
*[[Sandra Bergqvist]], politiker och riksdagsledamot (1980–).

==Källor==
* [https://web.archive.org/web/20131023174733/http://pronagu.fi/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=35&Itemid=89&lang=sv Föreningen ProNagu]
* [http://www.multiculti.fi/ Föreningen Multiculti r.f.]
===Noter===
<references/>
==Externa länkar==
*[http://www.pargas.fi Pargas stad]

{{Nagu|state=uncollapsed}}
{{Egentliga Finland}}

[[Kategori:Nagu| ]]
[[Kategori:Orter i svenska Finland]]