Visa källa för Julbad

{{Förväxlas|Vinterbad}}

[[Fil:Savusauna rovaniemi.jpg|miniatyr|I Finland liksom i delar av Sverige var julbadet ett bastubad med björkrispiskande och hällande av vatten på upphettad ugn, i vedeldade bastur som denna finska [[rökbastu]].]]

'''Julbad''' är (eller var) ett bad på [[julafton]]ens eftermiddag,<ref name = "SÖ"/><ref name = "JS"/>{{anmärkning|”Julaftonens eftermiddag” motsvarade juldygnets början enligt den äldre uppfattningen att det nya dygnet började vid solens nedgång, inte vid midnatt.}} som dels var en tradition i det svenska och norska<ref name="SNL">{{Webbref |url=https://snl.no/julebad |titel=julebad |hämtdatum=10 januari 2023 |författare=Ingun Grimstad Klepp |datum=18 december 2020, senast ändrad 11 maj 2021 |verk=Store norske leksikon |språk=no}}</ref><ref name = "SL"/><ref name="HC">Hilding Celander, ''Nordisk Jul I''. Stockholm 1928. Sidorna 108–111.</ref> [[jordbrukssamhälle|bondesamhället]],<ref name = "IL">[[Ingemar Liman]], Årets ABC: En bok om våra festtraditioner. Utan ort [Stockholm] 1975. Sidan 17.</ref> och idag förekommer i modifierad eller återupplivad form bland svenskar och norrmän, och dels är en obruten tradition av bastubad vid jul i [[Finland]] och i [[Finska|finsktalande]] områden i Sverige, vanligen kallad ''julbastu''.

Där finns en skillnad mellan svensk- och norsktalande områden respektive finsktalande områden (och svensktalande Finland). Det svensk och norska julbadet blev ett karbad i stället för ett bastubad, och det var ofta årets enda varmvattenbad.<ref name="IT"/><ref name = "SL"/><ref name="SNL"/><ref name="KW"/><ref name="JPF">Johan Peter Fogelqvist, ”ur Barndomsminnen” i [[Ylva Lindh]] (redaktör) ''Julkvällen och andra midvinterberättelser''. Sundbyberg 2000. {{ISBN|91-552-2927-1}}.</ref><ref name="HC"/> I svenska och norska bygder försvann bastubad stegvis från 1600‑talet till 1700‑talet (allra senast på 1800‑talet), och badande minskade överhuvudtaget, för att nå ett minimum på 1800‑talet.<ref name="SNL"/><ref name = "SL"/><ref name="IT"/><ref name="HC"/> När julbadet blev årets enda varmbad kan det till en början ha varit ett bastubad i några svenska och norska bygder, men beläggen för julbastubad där är fåtaliga.<ref name="IT"/> Modern folklivsforskning har påvisat att det har överdrivits i folklig tradition och i hembygdslitteratur hur länge bastubad och julbastu förekommit i Sverige.<ref name="IT"/> Några områden i Sverige har möjligen inte haft en julbadstradition på 1800‑talet.

När svenskar och norrmän började bada oftare på 1900‑talet framstod inomhusbad vid jul inte längre som en händelse som skilde sig från vardagen.<ref name="SNL"/> Idag är ”julbad” ett ord som bibehålls eller återupplivas utan att badet behövs för hygien. Folk som rengör kroppen ofta, men vill ha jultraditioner, kallar ett bad vid julen ”julbad”, eller så är ”julbadet” ett sällskapligt vinterbad utomhus eller ett simhallsbad.<ref name="SNL"/>

Finland inklusive [[svenska Finland]] och vissa finsktalande områden i Sverige har en obruten bastutradition,<ref name="KW"/><ref name="IT"/> och där finns en tradition av julbastu (finska: ''joulusauna'') som iakttages av en folkmajoritet i Finland<ref name="HJV&AV"/><ref name="SKS"/>.

”Julbad” har alltså tre betydelser: en försvunnen skandinavisk tradition av att bada varmt en gång om året, den levande finska julbastutraditionen, och olika badaktiviteter av yngre datum.

== Allmänna anmärkningar och källor ==

Eftersom badsederna har förändrats mycket under de senaste århundraden i Sverige (utom vissa finnbygder) och i Norge , lämnas en historisk översikt och uppgifter om källor, vilket ej fordras för den kontinuerliga finska badkulturen.

=== Allmänt om julbad och andra bad bland svenskar och norrmän ===

Efter att ursprungligen ha tagit bastubad,<ref name="HC"/> badade allmogebefolkningen i det sena bondesamhället (1800‑talet) vanligen ett varmbad om året, julbadet, som var ett karbad.<ref name = "SL"/><ref name = "V"/><ref name = "NE"/><ref name = "SNL"/><ref name="KW"/><ref name="IT"/> Därutöver förekom ett antal bad i vattendrag, mindre avtvättningar vid särskilda tillfällen, avsköljningar efter hårt arbete som [[kolning]] och skörd, och improviserade bad vid byk av kläder.<ref name="KW"/> Julbad och renlighet överhuvud var i det sena bondesamhället på retur.<ref name="HC"/> En orsak till att varmbad minskade, efter att Norden sedan medeltiden haft en bastukultur, kan vara att det ökade bruket av linne gjorde att tvätt av kläder och sänglinne ersatte tvätt av kroppen.<ref name="SL"/>

=== Källor till julbad bland svenskar och norrmän ===

Källorna till julbadsseden är ögonvittnesskildringar och nedskrivna andrahandsuppgifter. [[Samuel Ödmann]]<ref name="NFB">''Nordisk familjebok'', andra upplagan, artikeln ”Badstuga”. [https://runeberg.org/nfbb/0353.html]</ref><ref name="SÖ">Samuel Ödmann: ''Hågkomster från Hembygden och Skolan''. Uppsala 1830. Sidorna 20–21. [https://runeberg.org/hagkomst/]</ref>, [[Abraham Sjögren]],<ref name= "AS">Farbror Abraham (pseudonym för Abraham Sjögren): ''Julen i Småland för 50 à 100 år sedan'', Göteborg 1905 (nytryck 1978). {{ libris post|3052402}}.</ref> [[Johan Fogelqvist]]<ref name="JPF"/> och [[Theresa Brandell]]<ref name = "V"/> har beskrivit julbad de säger sig ha deltagit i. [[Petrus Gaslander]],<ref name="PG">[[Frans Westerdahl]] (utgivare) [[Petrus Gaslander]] eller – mindre sannolikt – [[Johannes Gaslander]] (författare), ''Beskrifning, Om Swenska Allmogens Sinnelag, Seder wid de årliga Högtider, Frierier, Bröllop, Barndop, Begrafningar, Widskeppelser, Lefnadssätt i Mat och Dryck, Klädedrägt, Sjukdomar och Läkemedel, Orternas Läge och Beskaffenhet m. m.: Första Stycket. Öfwer Småland, Jönköpings Lähn, Och Wässbo Härad''. Stockholm 1774. Sidorna 6 och 21.</ref> [[Johannes Sundblad]],<ref name = "JS">[[Johannes Sundblad]], ''Gammaldags seder och bruk''. Stockholm 1888. Sidorna 122–123.</ref> [[Vilhelm Moberg]]<ref name="VM"/> med flera har i allmänna ordalag lämnat samtida uppgifter om julbadsseden i sina hembygder eller bostadsorter. Information finns också hos folklivsforskare, som återger sagespersoners hörsägenuppgifter om avlagda julbadsseder.<ref name="SL182">[[Sven Lönborg]], ”Gamla hus och hustyper”, sidorna 163–194 i ''Ymer. Tidskrift utgifven af svenska sällskapet för antropologi och geografi'', tjugotredje årgången, 1903. Sidan 182. [https://runeberg.org/ymer/1903/0190.html].</ref><ref name="IT"/><ref name="SNL"/>

=== Artikelstruktur ===

Nedan behandlas, i var sitt avsnitt,
*[[Julbad#Julbastubad bland svenskar och norrmän|de fåtaliga beläggen för julbastubad bland svenskar och norrmän]]
*[[Julbad#Julbastu i Finland och finskspråkiga områden|finskspråkiga Nordens julbastu]],
*den [[Julbad#Julbad bland svenskar och norrmän|svenska och norska allmogens julbad i äldre tid (huvudsakligen karbad)]], och slutligen
*[[Julbad#Julbad i modern tid|moderna former för julbad]].

== Julbastubad bland svenskar och norrmän ==

=== Källkritik om julbastubad ===

Jul'''''kar'''''bad är väl belagda, men frågan är hur uppgifter om jul'''''bastu'''''bad bland svenskar och norrmän skall bedömas. Etnologen [[Ilmar Talve]]{{anmärkning|Ilmar Talve anses vara den främste utforskaren av äldre svenska badstugor.<ref name="KW">Karolina Wiell: ''Bad mot lort och sjukdom: Den privathygieniska utvecklingen i Sverige 1880–1949'' Akademisk avhandling, Uppsala 2019. [https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1249611/FULLTEXT01.pdf]</ref>}} har dragit slutsatsen att flertalet uppgifter om bastubad i Sverige i det sena bondesamhället är opålitliga; de är ofullständiga, motstridiga, oklara, svävande, generaliserande och undanglidande.<ref name="IT"/> Det gäller även [[etnologi]]ska uppteckningar med vetenskapliga ambitioner.<ref name="IT"/> En orsak till källmaterialets svaghet är att bastubadandet redan upphört, men sagespersoner ville förklara existensen av byggnaden kallad ”bastu” för folklivsforskare som upptecknade landsbygdens kultur; därför förmedlade sagespersonerna gissningar och hörsägen.<ref name="IT"/> Talve påpekar också att när folklivsuppteckningar gjordes på 1900&#x2011;talet var uppgiftslämnare på landet troligen påverkade av skrivna berättelser om att svenskar tidigare badat bastu; sagespersoner påstod att de hört talas om att bastubad förekommit i deras hembygd på 1800&#x2011;talet, men de hade inte själva sett detta.<ref name="IT"/> Talve menar också att icke‑akademiska hembygdsförfattare kan ha överdrivit uppgifter om bastubad.<ref name="IT"/> Även [[Sven Lönborg]] uppger 1903 att kunskapen om tidigare generationers bastubad då (på 1800‑talet) var diffusa i hela svensktalande Sverige.<ref name="SL"/> Denna källkritik måste iakttagas när man bedömer uppgifter om julbad i bastu i det senare svenska bondesamhället (1800&#x2011;talet).

=== Bastubadets nedgång bland svenskar och norrmän ===

Bastubad hade betydande utbredning i Norden på medeltiden fram till 1600‑talet,<ref name="IT"/><ref name="SNL"/> även om det är inte påvisat att alla landskap i Skandinavien hade en bastubadskultur.<ref name="IT"/> Sedan minskade bastubadande, och upphörde i stort sett på 1600‑ och 1700&#x2011;talen bland svenskar och norrmän.<ref name="IT"/><ref name="SNL"/> I stora delar av nuvarande Sverige fanns visserligen på bondgårdar på 1700&#x2011; och 1800&#x2011;talen<ref name="IT">llmar Talve, ”Bastu och badstugor” i ''Fataburen: Nordiska museets och Skansens årsbok 1970''. Sidorna 55–68. [http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1179911&dswid=9853]; och Ilmar Talve, ''Bastu och torkhus i Nordeuropa''. Akademisk avhandling, Stockholms Högskola 1960. [https://pubs.sub.su.se/1899.pdf].</ref> eller in på 1900&#x2011;talet<ref name = "SL"/> en byggnad benämnd ''bastu'', men minnet av bastuns ursprungliga användning blekande under 1800&#x2011;talet.<ref name = "SL"/><ref name="IT"/> Trots detta fortsatte byggnaden att kallas ”bastu”.<ref name = "SL"/> Under 1800&#x2011;talet användes bastun mest för att torka lin, malt och säd, och för [[Rökning (matlagning)|rökning]] och torkning av kött.<ref name = "SL"/><ref name="IT"/><ref name="NE">''Nationalencyklopedin'', artikeln ”Bastu”. [https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bastu]</ref> Att ”bastur” funnits i en bygd visar alltså inte nödvändigtvis att bastubad eller julbastubad, eller ens karbad, tagits där under bondesamhällets avslutande period.<ref name="IT"/>

I Norge försvann bastubad i stort sett ännu tidigare än i Sverige, fast byggnadsnamnet ”bastu” liksom i många av Sveriges bygder levde kvar.<ref name = "SL"/> Å andra sidan fanns i Norge reliktområden, varest bastubad förekom kring mitten av 1800‑talet,<ref name="SNL"/><ref name="SL">[[Sven Lönborg]], ”Gamla hus och hustyper”, i ''Ymer. Tidskrift utgifven af svenska sällskapet för antropologi och geografi''. Tjugotredje årgången, 1903. Sidorna 163–194. Uppgifterna i denna artikel har främst hämtats från sidorna 174 och 181–186. [https://runeberg.org/ymer/1903/0171.html].</ref> längre än i svensktalande Sverige.

=== Julbastubad i Småland ===

Ingen litteratur finns, där en vetenskaplig etnolog beskriver en med författaren samtida levande julbastubadssed i skandinavisktalande Norden, bortsett från svensktalande Finland. De uppgifter som av etnologiska forskare anses autentiska om svenskt julbastubad kommer från [[Småland]], men de uppgifterna måste alltså bedömas i efterhand av den akademiska forskningen. Det finns två skildringar av julbastubad som av författarna uppges beskriva barndomsminnen av julbastubad (Samuel Ödmann och Abraham Sjögren),<ref name = "SÖ"/><ref name= "AS"/> och en svårtolkad 1700‑talstext (Petrus Gaslander).<ref name = "PG"/> 

==== Samuel Ödmann ====

[[Fil:Odman Samuel.jpg|miniatyr|Samuel Ödmann (1750–1829) sannolikt trovärdig uppgiftslämnare om julbastubad i Småland]]
En ofta citerad<ref name = "SL"/><ref name="IT"/><ref name="NFB"/><ref>Gunnar Olof Hyltén&#x2011;Cavallius, ''Wärend och wirdarne''. Andra delen. Stockholm 1868. Sidorna 416–417.</ref> äldre skildring av ett julbastubad är [[Samuel Ödmann]]s skildring från 1750&#x2011;talets [[Värend]] i Småland, tryckt 1830. Han beskriver ett fullt ångbad med uppvärmd luft, gjutande av vatten på het ugn, björkrisgisslande av huden, och sköljning och tvagning av kroppen – ”ett äkta finskt bad” enligt författaren.<ref name = "SÖ"/> (Den etnologiska termen ”ångbad” är det som vardagligt kallas ”bastu” eller ”bastubad”,<ref name = "IT"/> inte [[Turkiskt bad|turkiskt ångbad]].) Samuel Ödmanns skildring har bedömts som i stort sett trovärdig av Ilmar Talve.<ref name="IT"/> Detta julbastubad i [[Allbo härad]] Värend under 1700&#x2011;talets andra hälft är enligt Ilmar Talve ett undantag, en relikt från ett tidigare skede.<ref name="IT"/>

==== Svårbedömd källa: Petrus Gaslander ====

Andra småländska källor än Ödmann är svårbedömda. Petrus Gaslanders bok om [[Västbo härad]] i Småland skrevs i första hälften av 1700&#x2011;talet. Gaslander anses av Ilmar Talve vara den viktigaste uppgiftslämnaren som publicerades på 1700&#x2011;talet i Sverige, om julbastubad och om bastubad i allmänhet.<ref name="IT"/> Gaslanders kortfattade uppgifter är svårtolkade; han anger bara att badstugan besökes i skymningen på julafton av alla i hushållet, att man knappast badar annars, och att elden ej släcks efter julbastubadet, och värmen ej släpps ut under julnatten, eftersom spökena ville bada.<ref name = "PG"/> Talve avvisar inte Gaslander som källa, men tillägger dock att inget är känt om bakgrunden till Gaslanders beskrivning, och att hans bok inte undersökts källkritiskt.<ref name="IT"/>

==== Opålitliga källor: Abraham Sjögren med flera. ====

Abraham Sjögren beskriver i sin påstådda ögonvittnesskildring (tryckt 1905) barndomsminnen om julbastubad vid omkring 1850 i uppvärmd badstuga i Västbo härad. Det var enligt Sjögren ”duktigt hett” i badstugan och att de badande ”blefwo så warma att det riktigt ångade”, samt att ”så länge [de] kunde, sutto [de] kwar i wärmen”.<ref name= "AS"/>

Ilmar Talve menar dock att det småländska materialet om (jul)bastu på 1800‑talet inte håller för kritisk granskning.<ref name="IT"/> Enligt Talve bygger uppgifterna om bastubad i Småland hos smålandsfödda författare som [[Lars Gustaf Teodor Tidander]], [[Gustaf Aldén]], [[Frans Eneström]], [[Gunnar Olof Hyltén-Cavallius|Gunnar Olof Hyltén‑Cavallius]], och hos [[Närke|närkingen]] [[Nils Gabriel Djurklou]], direkt eller indirekt på de äldre uppgifterna från Ödmans 1700‑talsskildring, som Talve anser vara korrekt, och Gaslanders kortfattade uppgifter från 1700‑talet, vilka inte avisas av Talve<ref name="IT"/>. Talve menar att flera av dessa ”skildringar av småländska julseder med ångbad m.m. äro helt fantastiska; de måste anses vara »Lesefrüchte» ([[läsefrukt]]er). De ha hämtat sin visdom ur tidigare arbeten och framlagt den med kraftig utbrodering”.<ref name="IT"/> 

Men i Småland fanns en starkare folklig uppfattning än i andra svensktalande bygder om att bastu har badats där på 1800&#x2011;talet<ref name="IT"/>. Det fanns en uppfattning bland småländsk allmoge att bastu borde vara en del av hembygdens kulturarv. Denna tendens kan ha förstärkts av hembygdslitteraturens tidiga framväxt i Småland. Författare som de ovan nämnda har bidragit till att skapa en tro på att bastubad fanns på 1800‑talet.<ref name="IT"/>

== Julbastu i Finland och finskspråkiga områden ==

=== Bastukulturen i Nordens finskspråkiga områden ===

Liksom bland svenskar och norrmän är julbastu i finsktalande områden beroende av att bastur för ångbad finns kvar i folkkulturen. Bastubad har funnits i hela Finland och i de finsktalande bosättningsområden i nuvarande Sverige och Norge.<ref name="IT"/><ref name="SNL"/><ref name="HC"/> De finsktalande områdena utanför Finland är eller var dels [[tornedalingar]]s och [[kväner]]s bosättningar i norr, dels de geografiskt vidsträckta [[finnskog]]arna (även kallade finnmarkerna) i mellersta Sverige och östligaste Norge.

Bastubad minskade under 1800‑talet (liksom finska språket och finsk kultur) i flera bygder i Sverige och Norge. I finnskogarna hade bastubadsseden vid tiden 1850–1900 begränsats till ett område som sträckte sig från norska finnskogen över Värmlands finnskogar till västra Dalarnas finnskogar;<ref name="IT"/><ref name="KW"/><ref name="SNL"/> allra längst (in på 1900‑talet) fortsatte bastubad i finnskogarna på ömse sidor om gränsen mellan Värmland och Norge.<ref name="IT"/><ref name="SNL"/> Tillgängliga källor säger inte huruvida julbastu behölls som en sista relikt av bastubad, när bruket att bada bastu lades av i Sveriges och Norges finnmarker. En uppteckning från [[Stöde finnbygd]] i [[Medelpad]] uppger att det på 1800‑talet var plägsed att finska bastun skulle uppeldas till jul för julbad,<ref name="MW">{{Tidskriftsref | författare =Maud Wedin | redaktör =Lars‑Erik Edlund | rubrik =Glimtar från Stöde finnbygd i Medelpad |url=http://www.johannordlandersallskapet.se/oknytt/1990_1-2.pdf | år =1990 | tidskrift = Oknytt: Johan Nordlander‑sällskapets tidskrift | volym =11 | utgivningsort =Umeå | utgivare =Johan Nordlander‑sällskapet | nummer =1–2 | sid =52–56 | hämtdatum =10 januari 2023 | språk =sv}}</ref> men det framgår inte huruvida detta var endast en jultradition.

Till skillnad från i Sveriges och Norges finnmarker fortsatte en kontinuerlig bastutradition i finsktalande Norrbotten,<ref name="IT"/><ref name="MW"/> och i Finland.

=== Kontinuerlig julbastutradition i finsk kultur ===

Julbastu är en finsk och finländsk jultradition.<ref name="SKS">{{Webbref |url=https://juhlakalenteri.finlit.fi/joulu/joulusauna |titel=Joulusauna |hämtdatum=12 januari 2023 |verk=Juhlakalenteri |utgivare=Suomalaisen kirjallisuuden seura |språk=fi}}</ref><ref name="HJV&AV">H. J. Viherjuuri och Arvo Vartia (redaktörer), ''Joulusauna''. Helsingfors 1949.</ref><ref>Arja Salminen, ”Yleisessä Joulu-saunassa naisten puolella 1950-luvun Tampereella” i ''Palokan joulu''. Palokka 2005. Sidorna 11–13.</ref> Åttio procent i Finland går i julbastu, de flesta hemma.<ref name="SKS"/> Det var julens viktigaste händelse i äldre tid. Uppvärmningen påbörjades kvällen före julafton, så att alla skulle ha tid att bada i dagsljus ([[rökbastu]]n tar lång tid att värma och hålls varm länge).<ref name="SKS"/> Folktron sade också att sena julbastubad kunde göra bastun hemsökt och vända vattnet i blod,<ref name="SKS"/> och efter solnedgången badar de döda,<ref name="HJV&AV"/> eller  bastutomten (''saunatonttu'')<ref name="SKS"/>. Enligt folktron skall julbastun tagas under tystnad, annars skulle det kommande året bli ett svårt myggår, och bastutomten kunde bli störd.<ref name="SKS"/> Att slänga öl på ugnen gåve god kornskörd.<ref name="HJV&AV"/> På liknande sätt som värmen behölls i badstugan i 1700‑talets Västbo härad för de döda (se nedan),<ref name="PG"/> lämnades i Finland varmt vatten och öl åt bastutomten<ref name="SKS"/>.

I modern tid är i finländska [[bostadsaktiebolag|husbolags]] bastu ofta gratis på julafton. I finska bosättningsområden i [[Norrbottens län]] är ordet ”joulusauna” belagt på [[meänkieli]] (tornedalsfinska).<ref>{{Webbref |url=https://www.facebook.com/watch/?v=2452090935048243 |titel=Tornedalsrallyt. Julafton imorgon. Joulusauna oon meile tärkeä. |hämtdatum=8 januari 2023 |datum=24 december 2019 |utgivare=SVT Meänkieli |sid= |språk=svenska och meänkieli}}</ref>

Julbastu badas i svenskspråkiga områden i Finland, som [[Nykarleby]]<ref>{{Webbref |url=https://www.nykarleby.fi/assets/Sidor/1/29/Omfattande-valfardsberattelse-for-Nykarleby-stad-2017-2021.pdf |titel=Omfattande välfärdsberättelse för Nykarleby stad 2017–2021 |hämtdatum=13 januari 2011 |utgivare=Nykarleby stad |sid=10 och 22 |språk=sv |arkivurl=https://web.archive.org/web/20230113204035/https://www.nykarleby.fi/assets/Sidor/1/29/Omfattande-valfardsberattelse-for-Nykarleby-stad-2017-2021.pdf |arkivdatum=13 januari 2023 }}</ref> och [[Åland]], fastän bastubad vid 1900-tqlets början inte var närmelsevis så vanligt bland ålänningarna som bland Finlands fastlands finsktalande befolkning<ref name="GN">Gabriel Nikander, ”[https://ia800200.us.archive.org/6/items/1911maalogminne00bymuoft/1911maalogminne00bymuoft.pdf Jul ock nyår på Åland enligt uppteckningar i Svenska litteratursällskapets folkloristiska samlingar i Helsingfors]” i ''Festskrift til H. F. Feilberg fra nordiske sprog‑ och folkemindesforskere på 80 års dagen den 6. august 1911''. Stockholm, Köpenhamn och Kristiania 1911.</ref>.

== Julbad bland svenskar och norrmän ==

Julbadet övergick efterhand till att vara ett karbad bland svenskar och norrmän<ref name = "SL"/><ref name="IT"/><ref name = "SNL"/> – frågan om ett äldre skandinaviskt julbastubad behandlas [[Julbad#Julbastubad bland svenskar och norrmän|ovan]]. Även om bastu fanns, kan julbadet i bastun ha blivit ett karbad redan på 1700&#x2011;talet, eller på 1800&#x2011;talet.<ref name = "NE"/> Sven Lönborg uppger att jul(kar)badet kan ha flyttats ut ur bastun även om en byggnad kallad ”bastu” fanns.<ref name = "SL"/> Om bastu saknades, uppges julbadet ha flyttats till annan byggnad;<ref name = "IL"/> varvid badet givetvis blev ett karbad.

Eftersom julbadstraditionen spänner över olika tidevarv och landsdelar anges uppgifter om tid och plats i nedanstående översikt om badets genomförande. Det helt svenskspråkiga Åland förefaller ha haft en mellanställning mellan skandinaviska fastlandets badkultur och finska seder; bastubad har inte upphört på Åland, men var betydligt ovanligare än på Finlands fastland<ref name="GN"/>, och uppgifter om Åland medtages därför i detta avsnitt.

=== Tidpunkt ===

Julbadet togs vanligen på julaftonens eftermiddag. Enligt Samuel Ödmanns skildring av 1700‑talets julbastubad Allbo härad uppeldades bastun klockan två på eftermiddagen,{{anmärkning|En bastu måste uppeldas en god tid innan den tas i bruk. Ilmar Talve har observerat att Samuel Ödmanns skildring har enstaka onöjaktigheteer, utan att helheten därför behöver betvivlas.}} och badandet pågick till skymningen.<ref name = "SÖ"/> Enligt Petrus Gaslanders skildring från 1700‑talets Västbo härad besöktes badstugan i ”mörkningen” (skymningen).<ref name = "PG"/> Abraham Sjögren uppger i sin (möjligen icke autentiska) skildring från 1800‑talets Västbo härad att julbastubadet togs mellan julmiddagen (som intogs klockan två) och julkvällsvarden.<ref name= "AS"/> Enligt Johannes Sundblad samlades man i 1800‑talets [[Västergötland]] kring doppgrytan vid middagen (klockan tolv), varefter hela hushållet genomgick en ”tvagningsprocess” (bastu nämns inte), alltså någon tid efter tolv.<ref name = "JS"/>

I [[Jomala]] på Åland ändrades seden, så att 23 december var julbastudag omkring 1900.<ref name="GN"/>

=== Plats och badkärl ===

Frågan om plats och badkärl är aktuell för forskningen när julbadet blivit ett karbad som kunde flyttas från bastun. I Småland och Östergötland finns upptecknade uppgifter om att julkarbad förut tagits i ett kar som placerats i ”bastun”, på den tid när ordet bastu ej längre betecknade ett ångbadhus, men Ilmar Talve bedömer att dessa uppgifter är opålitliga.<ref name = "IT"/> Från [[Telemark fylke|Telemark]] på 1840‑talet uppges att julbad togs i ''badstuen'' eller i fähuset.<ref name="HC"/>

Julkarbad kunde tas i [[stuga]]n (bostadens huvudrum)<ref name = "IL"/><ref name="IT"/> eller köket,<ref name = "V"/><ref name="IT"/> vilket var vanligt hos mindre bemedlade<ref name="KW"/> (bostadsrummet och köket var i äldre hus ofta samma rum), i ladugården,<ref name="V">''Västerbotten''. Tidskrift utgiven av Västerbottens museum och Västerbottens läns hembygdsförbund. Nummer 4 1998. Sidan 16. [https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1998_4.pdf] {{Wayback|url=https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1998_4.pdf |date=20180124071716 }}.</ref><ref name = "SL"/> eller i brygghuset<ref name = "SNL"/><ref name = "SL"/>.

Karet som användes vid karbad var vanligen improviserat, och kunde vara bryggkar, bykkar, kopparkittel, saltkaret eller skållkaret.<ref name = "KW"/> Vilhelm Moberg uppger i sin icke‑skönlitterära skildring av julen i södra [[Uppvidinge härad]] omkring 1900 att alla badade på julafton i bykkar eller baljor, utan att byta tvättvatten.<ref name="VM">{{Tidningsref |författare=Vilhelm Moberg |rubrik=Gammal bonde‑jul |url=https://www.svd.se/arkiv/1945-12-24/9/SVD |tidning=Svenska Dagbladet |datum=24 december 1945 |sid=A 9 |hämtdatum=17 januari 2023 |språk=sv}}</ref>

Varmt vatten kunde hämtas ur bryggkitteln.<ref name = "JS"/> I [[Johan Fogelqvist]]s minnesanteckningar om Västergötland omkring 1850 framgår det inte tydligt att de badande nedsänkte kroppen i ett kar, bara att vatten värmdes i en kittel och att föräldrar, barn, drängar och pigor på icke specificerat sätt tvättade hela kroppen.<ref name="JPF"/>

=== Turordning ===

Alla<ref name = "PG"/><ref name = "JS"/> hushållets medlemmar badade i turordning efter kön, ålder och värdighet, med vissa variationer. Husfar badade före husmor, enligt allmänna uppgifter om 1800‑talets bad i Sverige.<ref name = "SL"/><ref name = "VLM">{{Webbref|url=http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=335&MenuID=317|titel=Byket och det stora julbadet|hämtdatum= 17 januari 2018|utgivare= Västmanlands läs museum|arkivurl= https://web.archive.org/web/20180117070255/http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=335&MenuID=317|arkivdatum= 17 januari 2018}}</ref> I 1840‑talets Telemark var turordningen husfar, husmor, barn och tjänare.<ref name="HC"/>

I Samuel Ödmanns skildring av 1700‑talets julbad i bastu i Allbo härad badade allt manfolk före allt kvinnfolk,<ref name = "SÖ"/> och sist [[tjänstehjon]]en. I Ödmanns skildring badade dock drängarna i första bastuvärmen, som ansågs mindre hälsosam.<ref name = "SÖ"/> Husmor kunde bada efter barnen enligt uppgift om 1800‑talets västerbottniska julkarbad.<ref name = "V"/> Enligt Abraham Sjögrens uppgifter om 1800‑talets julbastubad i Västbo härad badade kvinnor före män.<ref name= "AS"/> I [[Kökar]] på Åland gick män och kvinnor samtidigt i julbastun omkring 1900.<ref name="GN"/>

=== Svettbad eller vattenbad; avkylning ===

Att kroppen uppvärmdes av varm luft och vattenånga som bildas vid gjutande av vatten på uppvärmda stenar skildras från 1700‑talets Allbo härad av Samuel Ödmann;<ref name = "SÖ"/> knapphändigare uppgifter från 1700‑talets Västbo härad hos Petrus Gaslander<ref name = "PG"/> och den (möjligen opålitliga) uppgiften hos Abraham Sjöberg om 1800‑talets Västbo<ref name= "AS"/> nämner varmluft, men inte vattenånga. Ödmann,<ref name = "SÖ"/> och Sjöberg<ref name= "AS"/> skildrar sedan avkylning i snö.

Alla andra källor från skandinaviskspråkiga Norden, som bedöms som pålitliga. beskriver karbad i varmt vatten som julbad. I finsktalande bastubadande områden har julbastun givetvis varit ett ångbad.

=== Klädbyte ===

Efter badet bytte man till bättre kläder, enligt uppgifter om 1800‑talets Västergötland,<ref name = "JS"/><ref name="JPF"/> Västbo härad,<ref name= "AS"/> Norge,<ref name=" SNL"/> i Telemark på 1840‑talet ”rent linne och helgdagskläder”,<ref name="HC"/> och även enligt nyare källor som skildrar karbad i 1900‑talets Nordsmåland.<ref name = "VLM"/><ref>{{Tidningsref |författare= Martin Johansson |rubrik= "Ä krôppen fresk, så håller han sa ren" |url= http://www.vimmerbytidning.se/kultur/reportage/-a-kr-ppen-fresk--sa-haller-han-sa-ren--20040128/ |tidning= Vimmerby Tidning |datum= 28 januari 2004 |sid=  |hämtdatum= 24 januari 2018 |arkivurl= https://web.archive.org/web/20180124070714/http://www.vimmerbytidning.se/kultur/reportage/-a-kr-ppen-fresk--sa-haller-han-sa-ren--20040128/ |arkivdatum= 24 januari 2018 }}</ref>. Samuel Ödmann nämner inte att kläderna byttes vid badet i 1700‑talets Allbo härad.<ref name = "SÖ"/> Men enligt Ödmann lades kläderna ut i vinterkylan under badet, och man gick till sängs påklädd för en kortare vila efter badet.<ref name = "SÖ"/>

Enligt Johannes Sundblad tog man på rent linne i 1800‑talets Västergötland, och i ett välbeställt hus varest tjänstedrängen hade tre omgångar gångkläder, påtogs ”mällaklä’ra” (mellankläderna).<ref name = "JS"/> Johan Fogelkvist nämner från samma landskap att de bästa kläderna togs på.<ref name="JPF"/>

I Norge och Sverige fanns seden, att något plagg måste vara nytt.<ref name="HC"/> Detta hade troligen en skyddande funktion mot onda makter, och kan ha bidragit till julklappsseden.<ref name="JPF"/>

=== Utbredning (och avsaknad) av julbad bland svenskar och norrmän ===

Bondesamhällets julbad kan antas ha varit vanligt i svensktalande områden, men det är det svårt att visa dess utbredning. Julbadet var möjligen mindre vanligt i svensktalande{{anmärkning|I finsktalande Norrland var frågan om särskilt julbad inte aktuell, eftersom bastubadstraditionen fortlevde i finska bygder i Sverige och Norge<ref name = "SL"/>.}} Norrland än i södra Sverige på 1800&#x2011;talet.<ref name = "V"/> Stora delar av Norge har också haft en julbadstradition.<ref name = "SL"/><ref name = "SNL"/>

[[Samuel Krok (folklivsskildrare)|Samuel Krok]] nämner ej julbad i sin ''Urshults pastorats inbyggares seder'' från 1700‑talet. Avsaknad av uppgifter anses inte vara bevis för att en sed inte fanns. Men den vederhäftige [[Gustaf Ericsson (folkminnesupptecknare)|Gustaf Rricsson]] (född 1820) lämnar så detaljerade uppgifter från [[Rekarne]] och [[Åkers härad]] i [[Södermanland]], så att avsaknaden av uppgifter om julbad hos Gustaf Ericsson gör det tydligt, att julbad ej var en sed i dessa bygder år 1830. Gustaf Ericsson uppger att ett årligt bad togs i en sjö, om sådan fanns i närheten, <ref name="GE67–68">Gustaf Eicsson, [https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175500/FULLTEXT01.pdf Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 2. Livet i helg och söcken]''. Uppsala 1994. Sidorna 67–68. {{ISBN|91-85540-51-X}} (felaktigt angivet som 91-855440-51-X i boken). {{ISSN|0348-4483}}.</ref> alltså under den varma årstiden, inte vid jul. På julafton skedde bara en tvättning, kamning och byte av ”linne och mera kläder”.<ref name="GE104">Gustaf Ericsson, [https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175500/FULLTEXT01.pdf Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 2. Livet i helg och söcken]''. Uppsala 1994. Sidan 104. {{ISBN|91-85540-51-X}} (felaktigt angivet som 91-855440-51-X i boken). {{ISSN|0348-4483}}.</ref> Man tvättade sig efter att de sista gästerna gått på julaftons eftermiddag, men före julaftonens stora kvällsmåltid; tvättningen kunde också ske tidigare på dagen.<ref name="GE104"/> Tvättning vid helger inskränkte sig till tvättning av huvud, hals och händer,<ref name="GE67–68"/> och julens tvätt och linnebyte skilde sig inte från till exempel nyårsdagens rengöring<ref name="GE110">Gustaf Ericsson, [https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175500/FULLTEXT01.pdf Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 2. Livet i helg och söcken]''. Uppsala 1994. Sidan 110. {{ISBN|91-85540-51-X}} (felaktigt angivet som 91-855440-51-X i boken). {{ISSN|0348-4483}}.</ref>. Från Danmark saknas uppgifter om julbad.<ref name="HC"/>

=== Skandinavisk folktro om julbadet ===

Elden fick inte helt släckas i badstugan, och värmen släpptes ej ut ur badstugan på julnatten i 1700‑talets Västbo härad, eftersom de döda skulle bada.<ref name = "PG"/> I Sogn på norska Vestlandet hölls bastun varm för ''den underbuende''<ref name="HC"/> I svenska bygder i Finland spottade man tre gånger på badkvasten och slog den tre gånger utåt golvet, för att smitta eller sjukdom ej skulle drabba barnen.<ref name="HC"/> Ovannämnda regler gäller bastubad med varmluft.<ref name="HC"/>

Innan badvattnet slogs ut slängdes ett träkol i vattnet i Norge på 1800‑talet, för att [[Vätte|de underjordiska]] ej skulle få makt över dem som badat.<ref name = "SL"/> I Sverige släpptes ”varme” (eldglöd) i vattnet, för att det kunde vara ''[[neck]]'' i vattnet; på norska [[Vestlandet]] lades likaledes glöd i vattnet som skydd mot att bliva [[Huldra|huldretagen]].<ref name="HC"/> Från Södermanland uppges, att badvattnet ej finge slås ut på julafton; sådant som varit i kontakt med människokroppen kunde användas för att förgöra henne.<ref name="HC"/> I Västergötland hälldes badvattnet helst i ett hål norr om boningshuset.<ref name="HC"/> I [[Hordaland]] gällde tvärtom att inte hälla vattnet norr om dörren, emedan ”nordetter var daudevegen”;<ref name="HC"/> om så gjordes vart den sist badande ''feig'' (dödsmärkt).<ref name="HC"/>

I [[Hardanger]] ansågs julbadet rena den inre människan, så att hon med med renare håg kunde stiga in i ''jolehögtidi''.<ref name="HC"/> Från [[Jölster]] i Norge och frå svenska Finland uppges att badet måste tas innan det blev mörkt, för att undvika övernaturliga väsen.<ref name="HC"/> I västra Värmland lades blommor i badvattnet, som plockats före midsommar.<ref name="HC"/>

=== Umgängesseder ===

I Norge förekom alkoholförtäring och sällskapligt umgänge före, under eller efter badet, och det var vanligt att utbringa skålen ”Gledelig jul og godt laug” (laug = lög, bad).<ref name = "SNL"/> I Telemark på 1840‑talet avlossade husfadern ett bösskott på [[tun]]et, trädde sedan in i stugan, tog alla i hand och mottog deras önskan om god jul, och mottog ölskålen av husmodern.<ref name="HC"/> Det övriga husfolket badade sedan och upprepade proceduren med ''nævetak'' och ölskålen.<ref name="HC"/>

Enligt Samuel Ödmann drack männen i 1700‑talets Allbo efter bastun [[marsöl]] sötat med honung och kryddat med [[anis]] med julbröd.

== Julbad i modern tid ==
=== Sverige och Norge ===
När hygienen förbättrades miste julbadet sin betydelse som kroppsrengöring.<ref name = "SNL"/> Kunskapen om att julbad varit en tradition har levat, bland annat genom det skämtsamma uttrycket att man förr badade en gång om året, ”vare sig man behövde det eller inte”<ref name = "VLM"/>. Bland svenskar och norrmän har sedan 1900‑talet minnet av julbadstraditionen ibland (fast inte allmänt) utvecklats till moderna traditioner, med bad antingen i tempererat vatten arrangerat av badhus och föreningar<ref>{{Tidningsref |författare=Kajsa Billinger |rubrik=Stora julbadet i Hagadal – en nysatsning |url=http://www.vimmerbytidning.se/nyheter/hultsfred/stora-julbadet-i-hagadal---en-nysatsning-20141227/ |tidning=Vimmerby Tidning |datum=27 december 2014 |hämtdatum=17 januari 2018 |7= }}{{Död länk|datum=2018-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=4855643 |titel=Julbadet i fara på stormskadat bad |hämtdatum=17 januari 2018 |datum= 14 december 2011 |utgivare= P4 Malmöhus}}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.finnasandens-bf.se/nyheter/bilder-fran-julbadet-2017/ |titel=Bilder från julbadet 2017 |hämtdatum=17 januari 2018|utgivare=Finnasandens båtförening}}</ref> eller [[vinterbad]]; vissa gemensamma drag med det traditionella julbadet finns, i form av en festlig inramning.<ref name = "SNL"/>

[[Ernst Kirchsteiger]] har i tv‑serien ''[[Jul med Ernst]]'' återupplivat ”den gamla traditionen med julbad”.<ref>{{Tidningsref |rubrik=Dagens tv‑tips. TV4 20.00. Ernst tar ett julbad |tidning=Dagens Nyheter |datum=19 december 2012 |sid=19 |hämtdatum=8 januari 2023 |språk=sv}}</ref> Hotel och researrangörer kan locka med ”julbad” i svensk herrgårdsmiljö<ref>{{Tidningsref |rubrik=Här kan du fira utan stök. Ulfshyttans herrgård|tidning=Dagens Nyheter |datum=2 december 2012 |sid=48 |hämtdatum=8 januari 2023 |språk=sv}}</ref> eller på solsemester<ref>{{Tidningsref |rubrik=Ta ditt julbad där palmer susar!|tidning=Dagens Nyheter |datum=27 oktober 2004 |sid=15 |hämtdatum=8 januari 2023 |språk=sv}}</ref>.

=== Finland ===

I Finland är julbastu en kontinuerlig tradition; se [[Julbad#Kontinuerlig julbastutradition i finsk kultur|ovan]].

=== Julbad i Europa ===

I Prag<ref>{{Tidningsref |rubrik=Kallbad |url=https://www.svd.se/arkiv/2007-12-27/34/SVD |tidning=Svenska Dagbladet |datum=27 december 2007 |sid=34 |hämtdatum=12 januari |språk=sv}}</ref> och andra städer i Europa finns julbad utomhus som tradition; i [[Gijon]] och [[London]] sker det som tävlingssim.<ref>{{Webbref |url=https://www.spiegel.de/fotostrecke/weihnachtsschwimmen-eiskaltes-fest-fotostrecke-156451.html |titel=Weihnachtsschwimmen: Eiskaltes Fest |hämtdatum=12 januari 2023 |datum=26 december 2017|utgivare=Der Spiegel |språk=de}}</ref>

== Julbad i skönlitteraturen ==

I novellen ”[[Osynliga länkar|Gudsfreden]]” av [[Selma Lagerlöf]] skildras förberedelserna för ett julbastubad med björkviskor. Handlingen utspelas i Dalarna, eftersom novellen handlar om dalasläkten ”Ingemarssönerna”, som återkommer i hennes roman ''[[Jerusalem (roman)|Jerusalem]]''.<ref>Gunnel Abrahamsson, ”Den muntliga traditionen om mordet på solbergaprästen herr Arne och Selma Lagerlöfs novell »Herr Arnes penningar»” i ''Svenska landsmål och svenskt folkliv'' 1961. [https://www.isof.se/download/18.317326fe1795688972721a61/1622041760258/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1961_1-4_h279.pdf]</ref> Den skönlitterära skildringen är ingen [[primärkälla]]; Selma Lagerlöf uttrycker 1800&#x2011;talets uppfattning om att bastubad förut brukats bland svensktalande allmoge.

Novellens skildring av att dalsk allmoges bastubad (”folk började lägga bort att bada i badstuga och låta piska sig med björkris”) vore samtida med rödmålning av mangårdsbyggnad<ref>Selma Lagerlöf, ”Gudsfreden” i ''Osynliga länkar''. Stockholm 1894. [https://runeberg.org/osynliga/07.html]</ref> kan synas anakronistisk, men Lagerlöfs fiktiva släkt är baserad på invånare i [[Nås socken]], där bastubad möjligen kan ha funnits på 1800‑talet genom påverkan från socknens finnskog<ref name = "IT"/>.

[[Lars Widding]] låter i romanen ''En tid för vreden''<ref>Lars widding, ''En tid  för vreden''. Stockholm 1975.</ref> romanfigurerna från [[stora nordiska kriget]]s bada bastujulbad med dopp i isvak. I den på [[Märta Helena Reenstierna]]s dagbok grundade ''Skuggan av en herrgårdsfröken: romantisk berättelse kring Årstafruns dagbok''<ref>Lars widding, ''Skuggan av en herrgårdsfröken: romantisk berättelse kring Årstafruns dagbok''. Stockholm 1966.</ref> skriver Lars Widding om att Årstafrun toge ett ''julbad'', vilket troligen saknar grund, då Märta Helena Reenstierna enligt sin dagbok badade efter arbete som bakning och av hälsoskäl, vilket en gång råkade ske 20&nbsp;december<ref>{{Webbref |url=https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ReenstiernaMH/titlar/%C3%85rstadagboken2/sida/36/faksimil |titel=Årstaddagboken. Journaler från åren 1793–1839. Del II 1813–1825. |hämtdatum=9 januari 2023 |författare=Märta Helena Reenstierna |sid=36 |språk=sv}}</ref>.

== Anmärkningar ==

{{anmärkningslista}}

== Referenser ==

<References/>

[[Kategori:Bad]]
[[Kategori:Jul|Bad]]