Visa källa för Honduras

{{olika betydelser}}

{{landsfakta
|namn=República de Honduras
|genitiv=Honduras
|flagga=Flag of Honduras.svg
|statsvapen=Coat_of_arms_of_Honduras.svg
|motto=''Libre, soberana e independiente'' ("Fritt, suveränt och självständigt")
|karta=LocationHonduras.svg
|världsdel=[[Nordamerika]]
|statsskick=[[Republik]]
|språk=[[spanska]]
|a/t=t
|huvudstad=[[Tegucigalpa]]
|störstastad=Tegucigalpa
|statschef=[[Xiomara Castro]]
|sct=presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[Xiomara Castro]]
|rct=regeringschefer
|rct2=Regeringschef
|area_rank=101:a
|area=112090
|area_%vatten=0,18&nbsp;%
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ho.html |titel=Honduras |verk=[[The World Factbook]] |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |datum=12 januari 2017 |språk=engelska |hämtdatum=9 februari 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200515044500/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ho.html |arkivdatum=15 maj 2020 }}</ref>
|folkmängd_rank=96:e
|folkmängd=8893259
|folkmängd_år=2016 (juli)
|folkmängd_not = <ref name="CIAWorldFactbook"/>
|folkmängd_fr=8303771<ref>{{ webbref |url=http://www.geohive.com/cntry/honduras.aspx |titel=Honduras |utgivare=GeoHive |språk=engelska |hämtdatum=9 februari 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160802185557/http://geohive.com/cntry/honduras.aspx |arkivdatum=2 augusti 2016 }}</ref>
|folkmängd_fr_år=2013
|befolkningstäthet_rank=109:e
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Cerro Las Minas]]
|högstapunkt_meter=2&nbsp;870
|störstasjö=Lago de Yojoa
|störstasjö_yta=
|längstaflod=Río Patuca
|längstaflod_längd=
|självständighet=från [[Spanien]]
|självständighet_dekl=[[15 september]] [[1821]]
|självständighet_erk=[[1823]]
|bnp_rank=107:e
|bnp_totalt=69,388 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=World Economic Outlook database: April 2022 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 2 augusti 2022 }}</ref>
|bnp/invånare=6 740 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2022
|bnp_nominell_rank=108:e
|bnp_nominell_totalt=30,116 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare=2 925 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2022
|hdi = {{öka}} 0,621<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank = 137:e
|hdi_år = 2021
|valuta=[[Lempira]]
|valutakod=HNL
|tidszon=[[Koordinerad universell tid|UTC]]-6
|nationaldag=[[15 september]]
|nationalsång=''[[Tu bandera es un lampo de cielo]]''
|nationalitetsmärke=HN
|landsnummer=504
|fotnot=
|demonym=Honduran|bnp/invånare_rank=137:e|bnp_nominell/invånare_rank=158:e|kör_på=Höger}}
'''Honduras''', officiellt '''Republiken Honduras''' ({{lang-es|República de Honduras}}), är en [[stat]] i [[Centralamerika]]. Landet gränsar i väster till [[Guatemala]], [[El Salvador]] och i söder till [[Nicaragua]] samt har [[kust]] i norr mot [[karibiska havet]] och en liten kustremsa i syd mot [[Stilla havet]]. Honduras har cirka 10 miljoner invånare och nästan hela befolkningen är katoliker. Tidigare var Honduras känt som '''Spanska Honduras''' för att särskilja det från Brittiska Honduras, numera [[Belize]].

== Historia ==
{{Huvudartikel|Honduras historia}}

=== Före Columbus ===
Delar av dagens Honduras utgjorde historiskt den sydöstra delen av [[Mayakulturen|mayacivilisationen]]. Mayariket, bestående av Guatemala samt delar av dagens [[Mexiko]], Belize, El Salvador och Honduras hade sin höjdpunkt under vad som kallas den senklassiska perioden från år 600–850 e.Kr. Då [[Christofer Columbus]] på sin fjärde resa över [[Atlantens blå band|Atlanten]] nådde landets karibiska kust år 1502 var Mayarikets blomstringstid således sedan länge förbi, men ruinerna i [[Copán]] vittnar än idag om mayacivilisationens storhet. Honduras har fått sitt namn av kustområdets djupa vatten – ''hondo'' betyder nämligen "djup" på spanska.<ref name=":0" />

=== Spansk koloni (1524–1821) ===
Efter ett relativt hårt motstånd från ursprungsfolket [[Lencafolket]] koloniserade spanjorerna till slut Honduras under 1500-talet. Lencafolkets ledare [[Lempira (Lencaledare)|Lempira]], som lett 30&nbsp;000 man i hårda strider mot de spanska erövrarna och som mördades under fredsförhandlingarna 1538, har sedan dess kommit att bli en nationell symbol. Så till exempel bär landets valuta hans namn. Omkring år 1570 upptäcktes silver- och guldfyndigheter nära [[Tegucigalpa]], vilket gav upphov till en maktkamp mellan de spanska kolonialherrarna samt britter och holländare. Spanjorerna fokuserade främst på Honduras inre områden medan britterna tog kontrollen över det karibiska kustområdet där [[mahogny]] utvanns med hjälp av afrikanska slavar från de karibiska öarna.<ref name=":0" />

=== Självständighet och modern historia ===
Honduras blev självständigt [[1821]] och anslöt sig [[1823]] till [[Centralamerikanska federationen]] som dock upplöstes [[1839]], varpå landet återigen blev helt självständigt. Resten av [[1800-talet]] och början av [[1900-talet]] kom att präglas av våld, politiskt kaos och infekterade konflikter med grannländerna, i synnerhet [[Guatemala]] och [[Nicaragua]]. Inrikes slogs [[Liberal]]a och [[konservativ]]a krafter ständigt om makten, inte sällan med resultatet att militären ingrep med våld och själv tog över. Under [[mellankrigstiden]] infann sig dock ett visst lugn i landet och flera decennier av fred, stabilitet och relativ ekonomisk tillväxt följde. Under [[1950-talet]] ökade dock militärens politiska makt återigen och mellan [[1956]] och [[1982]] styrdes landet av militären, även om ett flertal av regeringarna under denna tid formellt var civila.

År [[1969]] utkämpades under fyra dagar det så kallade [[fotbollskriget]] mot grannlandet [[El Salvador]].

År 1982 kunde de första fria, demokratiska valen i landets historia hållas. Under [[1980-talet]] var Honduras bas för [[Gerillakrigföring|gerillagruppen]] [[Contras]] som slogs mot vänsterregeringen i grannlandet [[Nicaragua]]. Honduras var under samma tid även allierat med salvadoranska regeringstrupper som slogs mot vänstergerillan [[FMLN]] i [[El Salvador]]. Trots att situationen i landet har förbättrats under [[1990-talet]] och [[2000-talet]] har Honduras fortsatt att plågats av politiska oroligheter och militären har fortsatt att blanda sig i landets styre. Så sent som [[2009]] avsattes presidenten [[Manuel Zelaya]] i en [[statskupp]].

Honduras drabbades [[1998]] av [[orkanen Mitch]] som orsakade 5&nbsp;600 människors död och skador för nästan en miljard [[amerikanska dollar]].

Det högerinriktade Nationalistpartiet styr Honduras sedan 2010 och president sedan 2014 är [[Juan Orlando Hernández]]. Militären har fortsatt inflytande över politiken, trots att det gått över 30 år sedan övergången till civilt styre.<ref>{{Webbref|titel=Honduras – Aktuell politik|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/honduras/aktuell-politik/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2021-09-23|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210923222225/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/honduras/aktuell-politik/|arkivdatum=2021-09-23}}</ref>

== Geografi ==
[[Fil:Honduras-CIA WFB Map.png|miniatyr|vänster|100px|Honduras]]

Honduras är Centralamerikas tredje största land till ytan efter [[Mexiko]] och [[Nicaragua]]. Minst 75% av landytan klassas som [[berg]]ig.<ref>Könemann: "Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder", sidan 402. Random House (aus), 2003</ref> I norr har man en lång kustremsa mot [[Hondurasbukten]] och [[karibiska havet]] som sträcker sig från gränsen mot [[Guatemala]] i väster till det flacka landskapet i Mosquitokusten i öster, där det bor mycket få människor. Nere i söder har man också en liten kust mot [[Stilla havet]] i och med [[Golfo de Fonseca (bukt i Honduras)|Fonsecabukten]].

=== Klimat och miljö ===
Honduras landskap består till tre fjärdedelar av bergskedjor och vidsträckta höglandsslätter mellan 300 och 2&nbsp;870 meter över havet. I bergsområdena är det [[tempererat klimat|tempererat]] och i låglänta områden råder ett [[subtropiskt klimat]]. Medeltemperaturen är som högst i maj (12–33 C°) medan februari är den svalaste månaden (4–27 C°). Regnsäsongen infaller normalt sett mellan maj och november.

Det förekommer ofta [[jordbävning]]ar, men de är nästan alltid svaga. Honduras är extremt sårbart för orkaner och översvämningar längs kusten mot Karibiska sjön. Tropiska stormar har resulterat i återkommande översvämningar med skador på infrastruktur och odlingar, exempelvis orkanen Mitch i oktober&nbsp;1998, som resulterade i att närmare&nbsp;7000 människor miste livet och omkring 1,5 miljoner blev hemlösa.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Guatemala/Landfakta/Om-Honduras-sys/|titel=Om Honduras {{!}} SwedenAbroad|hämtdatum=2017-04-16|verk=www.swedenabroad.com|språk=sv-SE|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170417084449/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Guatemala/Landfakta/Om-Honduras-sys/|arkivdatum=2017-04-17}}</ref>

Några av Honduras största miljöproblem är att skog avverkas för att ge mer odlingsbar mark, vilket resulterar i [[erosion|jorderosion]] och gruvverksamhet som förorenar sjöar och vattendrag (bland dem sjön [[Lago de Yojoa]], landets största färskvattenkälla) med tungmetaller.

=== Växt- och djurliv ===
[[Fil:Río Plátano Biosphere Reserve-109063.jpg|miniatyr|Río Plátano, juni 2003]]
Honduras har liksom övriga regionen ett mycket rikt växt- och djurliv. I landet finns till exempel mer än 6000 arter av [[kärlväxter]], av vilka minst 630 är [[orkidéer]]. I landet lever 250 olika [[reptil]]- och amfibiedjur, 700 [[fågel]]arter samt ungefär 50 olika sorters [[fladdermöss]].<ref>Engelska Wikipedia [[:en:Honduras]]. 09-07-2009</ref>{{bättre källa|datum=2023-09}}

I nordöstra Honduras växer låglänt regnskog och här återfinns [[biosfärområde]]t [[Río Plátano biosfärområde|Río Plátano]] som av [[Unesco]] är klassat som ett [[världsarv]].

== Politik ==
Enligt författningen från 1982 ligger den verkställande makten hos presidenten, den lagstiftande hos parlamentet och den dömande hos domstolarna. Presidenten, som är både [[Statschef|stats-]] och [[regeringschef]], väljs vart fjärde år i direkta val och får inte ställa upp för omval. Regeringen utses av presidenten. Den lagstiftande nationalförsamlingen, ''Asamblea Nacional'', har en kammare med 128 ledamöter. Dessa utses i allmänna val som hålls samtidigt som presidentvalet. Honduras förvaltning är indelad i 18 departement som leds av guvernörer utsedda av presidenten. Departementen är uppdelade i distrikt som i sin tur är indelade i 298 kommuner.<ref name=":0" />

Efter att Honduras uppnått [[självständighet]] från [[Spanien]] [[1821]] så har landet många gånger styrts av [[militär]]en med endast korta perioder av demokratiskt valda regeringar. Sedan [[1982]] har dock fria val hållits men vid flera tillfällen har valen varit fulla av kontroverser och beskyllningar om valfusk. De senaste regeringarna har bestått av Nationella Partiet (Partido Nacional de Honduras: PNH), som blev störst i valet 2001; Liberala partiet (Partido Liberal de Honduras: PLH), som fick egen majoritet i valet 2005; och under de perioder när nationalister eller liberaler inte erhållit egen majoritet har det socialdemokratiska partiet (Partido Innovación y Unidad-Social Demócrata: PINU-SD), det kristdemokratiska partiet (Partido Demócrata-Cristiano de Honduras: DCH) och Demokratisk Enighet (Partido Unificación Democrática: UD) med ett fåtal mandat vardera fungerat som [[vågmästare (politik)|vågmästare]].

De senaste sju [[Honduras president|presidenterna]] (samtliga sedan 1982) har kommit från endera PNH eller PLH som varit de två största partierna sedan 1902. Under 1900-talet har följande framgångsrika [[statskupp]]er genomförts, oftast med stöd av militären, ibland med den utgången att en president från ett av de dominerande partierna har tillträtt, ibland med utgången att en partilös general utnämnts till president. Den nuvarande presidenten sedan 2022 är [[Xiomara Castro]].

#[[1903]] med tillsättning av [[Manuel Bonilla]], PNH
#[[1907]] med tillsättning av [[Miguel Oquelí Bustillo]], PLH
#1907 efterträddes Bustillo av generalen [[Miguel R. Dávila]], partilös
#[[1919]] under inbördeskriget ryckte [[Salvador Aguirre]] åt sig makten
#[[1919]] med tillsättning efter inbördeskriget av [[Francisco Bográn]], partilös
#[[1920]] med tillsättning av [[Rafael López Gutiérrez]], PLH
#[[1924]] med tillsättning av [[Francisco Bueso]], partilös
#[[1954]] med tillsättning av [[Julio Lozano Díaz]],PNH
#[[1956]] med tillsättning av [[Juan Manuel Gálvez]], PNH
#[[1963]] med tillsättning av [[Oswaldo López Arellano]], partilös
#[[1972]] återigen med tillsättning av [[Oswaldo López Arellano]], partilös
#[[1975]] med tillsättning av [[Juan Alberto Melgar Castro]], PNH
#[[1978]] med tillsättning av [[Policarpo Paz García]], partilös

2009 avsattes [[Manuel Zelaya]] på order av högsta domstolen vartefter [[Roberto Micheletti]] blev president enligt grundlagens successionsordning.

=== Statskupp 2009 ===
[[Fil:Manuel Zelaya detail, ABR August 07, 2007.jpg|miniatyr|Manuel Zelaya, augusti 2007.]]
År [[2005]] valdes [[Manuel Zelaya]] från PLH (det liberala partiet) till landets [[Honduras president|president]]. Under sin mandatperiod anses han ha rört sig till vänster genom att bland annat höja minimilönen och att gå in i det [[latinamerika]]nska samarbetet [[ALBA]], som leds av [[Venezuela]]. Detta vände många i hans eget parti emot honom.

I Honduras har man aldrig hållit någon [[folkomröstning]] men till den [[28 juni]] hade Zelaya utlyst en rådgivande "nationell opinionsundersökning". Utlysningen den 23 mars var dock inte korrekt gjord, eftersom den inte publicerades i den officiella tidningen. Opinionsundersökningen förbjöds av domstol den 27 maj därför att den ansågs strida mot grundlagen, i alla former, men den 25 juni utfärdade ändå Zelaya ett dekret PCM-020-2009 att den skulle genomföras.<ref>Dom 27 maj 2009 som förbjöd vidare förberedelser av opinionsundersökningen, {{webbref|url=http://www.erlingsson.com/bloggbilder/ComunicadoJudicialNo33.pdf|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2009-08-04|arkivurl=https://web.archive.org/web/20120315113836/http://www.erlingsson.com/bloggbilder/ComunicadoJudicialNo33.pdf|arkivdatum=2012-03-15}}</ref><ref>Dekret 25 juni 2009 med utlysning av opinionsundersökning angående konstituerande grundlagsförsamling, {{webbref|url=http://www.erlingsson.com/bloggbilder/DECRETO_EJECUTIVO.pdf|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2009-08-04|arkivurl=https://web.archive.org/web/20120315112225/http://www.erlingsson.com/bloggbilder/DECRETO_EJECUTIVO.pdf|arkivdatum=2012-03-15}}</ref>

Opinionsundersökningen gällde huruvida Honduras borde välja en konstituerande församling i syfte att skriva en helt ny grundlag. Onsdagen den [[23 juni]] avskedade Zelaya arméchefen general Romeo Vásquez Velásquez då denne vägrade ansvara för logistiken av [[Valurna|valurnorna]] vilket traditionellt är militärens uppgift. Landets [[Högsta domstolen (Honduras)|Högsta domstol]] förklarade några timmar senare avskedandet ogiltigt, återinsatte Romeo Vásquez och beslagtog valmaterialet.

Utanför presidentpalatset samlades en stor folkmassa som sedan, tillsammans med presidenten, begav sig till den militärflygplats där valmaterialet var beslagtagit av domstolen. I strid med domstolsordern, men utan soldaternas ingripande, lastade de över valmaterialet i taxibilar som körde ut det till landets vallokaler. Natten mellan lördagen och söndagen den 28 juni stormades presidentpalatset av beväpnad militär som tvingade president Manuel Zelaya ombord på ett plan till [[Costa Rica]].

Både militären och Högsta Domstolen förklarade att militären agerat på domstolens direkta order. Förutom att arrestera Zelaya hade de order att ånyo beslagta det stulna valmaterialet. Kongressen samlades under söndagen och valde [[talman]]nen [[Roberto Micheletti]] till president eftersom denne enligt grundlagens successionsordning stod på tur, då vicepresidenten redan hade avgått. Under parlamentets sammanträde framhölls ett dokument där [[Manuel Zelaya]] [[entlediga|avsade sig]] posten som president. Detta påstods dock senare vara falskt.<ref>SR: "Ny president efter statskupp i Honduras", Lars Palmgren, {{webbref|url=http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2933952|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2009-07-09|arkivurl=http://wayback.vefsafn.is/wayback/20100313064008/http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2933952|arkivdatum=2010-03-13}}</ref>

Högsta domstolen hade beordrat militären att arrestera den före detta presidenten, vilken hade upphört att vara president i samband med att han publicerade dekretet PCM-020-2009. Enligt §239 andra stycket i grundlagen upphör nämligen presidenten att vara president "omedelbart" om han ens förordar att ändra första stycket, vilket domstolen den 27 maj hade funnit att den så kallade opinionsundersökningen gjorde.<ref>Arresteringsorder för Manuel Zelaya utfärdad av Högsta Domstolen 26 juni 2009, {{webbref|url=http://erlingsson.com/bloggbilder/OrdendeCapturadeMel.jpg|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2009-08-04|arkivurl=https://web.archive.org/web/20111123033242/http://erlingsson.com/bloggbilder/OrdendeCapturadeMel.jpg|arkivdatum=2011-11-23}}</ref>

Den så kallade "militärledda [[statskupp]]en" har fördömts kraftigt av [[Organization of American States]] (OAS). [[USA]]:s president [[Barack Obama]] var snabb med att fördöma "militärkuppen". Även [[Europeiska unionen]] har uttalat sitt stöd för [[Manuel Zelaya]] och inget land har hittills erkänt Michelettis regering.{{Inaktuell mening|månad=2022-04}} OAS krävde efter sitt andra extra insatta möte att Zelaya skulle återinsättas som president inom 72 timmar (den 5 juli) och några av dess diplomater följde med i det plan som den 5 juli skulle föra in Manuel Zelaya i landet igen trots hot om fängelse. Militären stängde dock av huvudstadens flygplats och en demonstrant sköts till döds, oklart av vilken sida, trots att många media rapporterat att två dödades.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Två döda i kravaller i Honduras|url=http://aftonbladet.se/nyheter/article5474353.ab|tidning=Aftonbladet|hämtdatum=2018-07-16|språk=sv}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Armén hindrade Zelayas återkomst {{!}} SvD|url=http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3166383.svd|tidning=SvD.se|hämtdatum=2018-07-16|språk=sv}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.flamman.se/massaktioner-mot-kuppregimen-i-honduras-som-mordar-tva-vansterledare/|titel=Massaktioner mot kuppregimen i Honduras som mördar två vänsterledare|hämtdatum=2018-07-16|verk=www.flamman.se|språk=sv}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://blog.erlingsson.com/?p=2640|titel=Propaganda-video about Honduras {{!}} blog.erlingsson.com|hämtdatum=2018-07-16|verk=blog.erlingsson.com|språk=en-US|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180716111836/http://blog.erlingsson.com/?p=2640|arkivdatum=2018-07-16}}</ref>

Interimsregeringens utrikesminister [[Enrique Ortez]] bidrog till att ytterligare skärpa tonläget genom rasistiska påhopp på Obama och tvingades avgå.<ref>[http://svt.se/2.22584/1.1622709/minister_sparkas_efter_rasistpahopp?lid=puff_1622719&lpos=rubrik Minister sparkas efter rasistpåhopp] {{Wayback|url=http://svt.se/2.22584/1.1622709/minister_sparkas_efter_rasistpahopp?lid=puff_1622719&lpos=rubrik|date=20090713024630}} SR Rapport, 11 juli 2009</ref>

Enligt Honduras nya regering var det ingen statskupp utan ett lagligt avsättande av en president som satt sig över både lagen och de övriga statsmakterna: högsta domstolen och kongressen. Både den folkvalda församlingen, och den av kongressen utsedda högsta domstolen, är intakt efter maktskiftet, och varken grundlag eller andra lagar har upphört att gälla. Även vissa regeringsmedlemmar satt kvar på sina ministerposter efter presidentskiftet.<ref>Information från Honduras utrikesdepartement om maktskiftet, http://www.sre.hn/notas%202009/destitucion/sucesion1.html {{Wayback|url=http://www.sre.hn/notas%202009/destitucion/sucesion1.html |date=20090720224333 }}</ref><ref>Debattinlägg av Miguel Estrada, honduranskfödd amerikansk jurist, http://www.ajc.com/opinion/in-95580.html</ref> En rapport från den juridiska avdelningen på USA:s kongressbibliotek drog slutsatsen att Honduras kongress agerade lagligt då den avsatte Zelaya.<ref>The Law Library of Congress: "Honduras: Constitutional Law Issues", Directorate of Legal Research for Foreign, Comparative, and International Law, http://blog.erlingsson.com/wp-content/uploads/2009/09/Schock_CRS_Report_Honduras.pdf</ref> Efter starka politiska påtryckningar att ändra slutsatsen genomförde kongressbiblioteket en ny granskning, med resultatet att de bekräftade den ursprungliga slutsatsen. En konsultrapport till FN kom också fram till att avsättandet gått lagligt till, men även om FN:s generalsekreterare medgav att rapporten existerade så offentliggjordes den inte, och medförde ingen ändring i inställningen.<ref>Honduriario.com: "'Destitución de Zelaya fue Constitucional': ONU", se kommentarerna för FN:s officiella uttalande, http://www.hondudiarioh.com/l/content/destitución-de-zelaya-fue-constitucional-onu {{Wayback|url=http://www.hondudiarioh.com/l/content/destituci%C3%B3n-de-zelaya-fue-constitucional-onu|date=20091017061250}}</ref> Den i USA baserad människorättsorganisationen Human Rights Foundation genomförde en juridisk analys och kom fram till att Honduras högsta domstol hade laglig rätt och laga skäl att skilja president Zelaya från presidentämbetet, men att vissa formella juridiska fel begicks i processen.<ref>Human RIghts Foundation: "The facts and the law : behind the democratic crisis of Honduras, 2009 ", Javier El-Hage, {{Webbref|url=http://thehrf.org/HRF_TheFactsAndTheLaw_Honduras2009.pdf|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2010-07-17|arkivurl=https://web.archive.org/web/20100326022807/http://thehrf.org/HRF_TheFactsAndTheLaw_Honduras2009.pdf|arkivdatum=2010-03-26}}</ref>

[[Amnesty International]] har kritiserat kuppregeringen för politiserade domstolar<ref>{{webbref|url=http://www.amnesty.org/en/library/asset/AMR37/010/2010/en/9d0f0663-1f71-4c27-a225-54a1dc3178ac/amr370102010en.pdf|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2010-06-04|arkivurl=https://web.archive.org/web/20101206163409/http://www.amnesty.org/en/library/asset/AMR37/010/2010/en/9d0f0663-1f71-4c27-a225-54a1dc3178ac/amr370102010en.pdf|arkivdatum=2010-12-06}}</ref> och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.<ref>{{webbref|url=http://www.amnesty.org/en/library/asset/AMR37/006/2010/en/4616acd8-13b5-45fd-ae5f-b52c757a0f27/amr370062010en.pdf|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2010-06-04|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140828193139/http://www.amnesty.org/en/library/asset/AMR37/006/2010/en/4616acd8-13b5-45fd-ae5f-b52c757a0f27/amr370062010en.pdf|arkivdatum=2014-08-28}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.amnesty.org/en/latest/news/2017/12/honduras-government-deploys-dangerous-and-illegal-tactics-to-silence-population/|titel=Honduras: Government deploys dangerous and illegal tactics to silence population|hämtdatum=2018-07-16|språk=en}}</ref> I och med [[Porfirio Lobo Sosa]]s maktövertagande i januari 2010 efter det av somliga kritiserade<ref>{{Tidningsref|rubrik=Anklagelser om fusk i Hondurasval|url=https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3275410|tidning=Sveriges Radio|datum=2009-11-30|hämtdatum=2018-07-16|språk=sv}}</ref> valet i november 2009 menar människorättsorganisationer att repressionen av regeringskritiker och oppositionella journalister har hårdnat.<ref>{{webbref|url=http://www.amnesty.org/en/library/asset/AMR37/008/2010/en/c9c00201-c13e-4a99-ad93-2fab773efbca/amr370082010en.pdf|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2010-06-04|arkivurl=https://web.archive.org/web/20101206163600/http://www.amnesty.org/en/library/asset/AMR37/008/2010/en/c9c00201-c13e-4a99-ad93-2fab773efbca/amr370082010en.pdf|arkivdatum=2010-12-06}}</ref> Gemensamt för de journalister som mördats är att de har intagit en kritisk hållning till Lobos regering, påstår Sveriges Radio utan att hänvisa till någon källa.<ref>{{Webbref|url=https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3604386|titel=Riskfyllt arbete att spegla Honduras - Honduras - Utrikes|hämtdatum=2018-07-16|efternamn=Sveriges Radio|förnamn=|språk=sv}}</ref> En studie som genomfördes av internet-tidningen Honduras Weekly visade att bland de mördade journalisterna fanns det både sådana som varit uttalat för Micheletti, för Zelaya, och politiskt neutrala, utan klar tendens. Den enda gemensamma nämnaren var att samtliga hade rapporterat om den organiserade brottsligheten, dominerad av knarkkarteller.<ref>{{webbref|url=http://hondurasweekly.com/editorial/2858-the-war-no-one-wants-to-win-|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2010-10-13|arkivurl=https://web.archive.org/web/20101130115428/http://hondurasweekly.com/editorial/2858-the-war-no-one-wants-to-win-|arkivdatum=2010-11-30}}</ref> Honduras hade året 2018 en mordfrekvens av 39 mord per {{formatnum:100000}} invånare.<ref name="un"/>

=== Administrativ indelning ===
{{Huvudartikel|Honduras departement}}
[[Fil:Honduras departments named.png|miniatyr|Karta över landets departement.]]
Honduras är indelat i 18 departement (''departamentos''):
*[[Atlántida]]
*[[Choluteca (departement)|Choluteca]]
*[[Colón (departement)|Colón]]
*[[Comayagua (departement)|Comayagua]]
*[[Copán (departement)|Copán]]
*[[Cortés (departement)|Cortés]]
*[[Departamento de El Paraíso|El Paraíso]]
*[[Francisco Morazán (departement)|Francisco Morazán]]
*[[Departamento de Gracias a Dios|Gracias a Dios]]
*[[Departamento de Intibucá|Intibucá]]
*[[Bahíaöarna|Islas de la Bahía]]
*[[La Paz (departement i Honduras)|La Paz]]
*[[Departamento de Lempira|Lempira]]
*[[Departamento de Ocotepeque|Ocotepeque]]
*[[Olancho]]
*[[Departamento de Santa Bárbara (departement)|Santa Bárbara]]
*[[Departamento de Valle|Valle]]
*[[Departamento de Yoro|Yoro]]

== Ekonomi ==
Honduras är ett av västra halvklotets fattigaste länder, med en synnerligen ojämn fördelning av inkomsterna mellan dem som tjänar mest och dem som tjänar minst. Hälften av befolkningen lever under fattigdomsstrecket.

Efter flera år av tillväxtsiffror över sex procent drabbades Honduras hårt av [[Finanskrisen 2007–2008|finanskrisen]] 2008–2009 och därtill ytterligare på grund av statskuppen i juni 2009. Kuppen resulterade i att de allra flesta bilaterala och multilaterala biståndsgivare fryste utvecklingssamarbetet, och de internationella kreditinstituten och bankerna stoppade vidare utlåning. Regeringen under president [[Porfirio Lobo Sosa|Porfirio Lobo]] (2010–2014) lyckades återknyta relationerna med internationella kreditgivare samt det bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet.<ref name=":0" />

Sedan många år emigrerar honduraner till framför allt [[USA]], men även till andra länder såsom Mexiko, El Salvador, [[Kanada]], Spanien och [[Italien]]. Uppskattningsvis lever cirka en och en halv miljon honduranska medborgare utanför Honduras, de allra flesta i USA. Remissor – penningförsändelser från migranter – är en viktig inkomstkälla för många honduraner. Remissorna har ökat stadigt sedan krisen 2008–2009 och uppgick år 2016 till drygt 17 procent av BNP.<ref name=":0" />

Det finns förhoppningar om att landet ska få en del av sina utlandsskulder avskrivna. Hur Honduras ekonomi kommer att utvecklas beror mycket på [[USA]]:s ekonomi, eftersom [[USA]] är landets största handelspartner, men också på världsmarknadspriset på [[kaffe]] samt att man lyckas reducera den omfattande brottsligheten och korruptionen i landet.

=== Näringsliv ===
[[Fil:Coffeebeansorting.jpg|miniatyr|Sortering av kaffebönor, 2006]]
Landets största jordbruksprodukter är [[socker]] och [[kaffe]] och de största industriprodukterna är [[textil]], kläder och träprodukter.

==== Energi och råvaror ====
Hälften av [[elektricitet]]en produceras av fossila bränslen, såsom olja, och hälften produceras av [[vattenkraft]].

Naturtillgångar: [[timmer]], [[guld]], [[silver]], [[koppar]], [[bly]], [[zink]], [[järnmalm]], [[antimon]], [[kol (bränsle)|kol]], [[fisk]], [[vattenkraft]]

=== Infrastruktur ===
==== Utbildning ====
*[[Läskunnighet]]: 88,5&nbsp;% (2015)
**Hos män: 88,4&nbsp;% (2015)
**Hos kvinnor: 88,6&nbsp;% (2015)

Siffror tagna från [[The World Factbook]].<ref name="CIAWorldFactbook"/>

== Befolkning ==
=== Demografi ===
==== Statistik ====
{{Infobox land demografi|land=Hondura
|folkmängd={{Formatnum:9529188}} (2024 est.)
|befolkningsförändring=1,29 % (2024 est.)
|födelsetal= 19,9 födslar/{{nts|1000}} invånare (2024 est.)
|dödstal= 5,4 dödsfall/{{nts|1000}} invånare (2024 est.)
|förväntad_levnadslängd= 73,1 år (2024 est.)
|summerad_fruktsamhet= 2,33 barn/kvinna (2024 est.)
|spädbarnsdödlighet= 15,4 dödsfall/{{nts|1000}} levande födslar (2024 est.)
|migrationsnetto= -1,7 migranter/{{nts|1000}} invånare (2024 est.)
|ålder_0–14_år= 28,7 % (2024 est.)
|ålder_15–64_år= 65,7 % (2024 est.)
|total_könsfördelning= 0,93 man/kvinna (2024 est.)
|ålder_65_år= 5,6 % (2024 est.)
|majoritetsbefolkning=mestiser
|etniska_minoriteter=ursprungsbefolkning, afrikansk härkomst, vita
|officiella_språk=spanska
|talade_språk=spanska och amerindiska dialekter
|fotnoter=Källa: [[World Factbook]] (2024)<ref>{{Tidskriftsref|rubrik= Honduras|url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/honduras/#people-and-society|utgivare=Central Intelligence Agency|tidskrift=The World Factbook|år=2024-08-07|hämtdatum=2024-08-14|språk=en}}</ref>}}

==== Större städer ====
Större städer är [[Tegucigalpa]], [[San Pedro Sula]], [[El Progreso, Honduras|El Progreso]] och [[Choluteca]].

==== Urbanisering ====
Landet är ojämnt befolkat, tätast runt huvudstaden och på låglandet i nordväst. Omkring hälften av befolkningen bor på landsbygden och den andra hälften i urbana samhällen. De två dominerande städerna är huvudstaden Tegucigalpa som hade cirka 1,4 miljoner invånare 2018 samt industristaden San Pedro Sula med cirka 850&nbsp;000 invånare.<ref name="UnUrbProsp2018">[https://esa.un.org/unpd/wup/Download/Files/WUP2018-F22-Cities_Over_300K_Annual.xls United Nations; World Urbanization Prospects 2018; Annual Population of Urban Agglomerations with 300,000 Inhabitants or More in 2018, by country, 1950-2035 '''(excelfil)'''] {{Wayback|url=https://esa.un.org/unpd/wup/Download/Files/WUP2018-F22-Cities_Over_300K_Annual.xls |date=20180622111454 }} Läst 16 juli 2018.</ref> 

==== Minoriteter ====
Honduras är en del av [[mayakulturen]]s äldsta kärnområde, men ursprungsbefolkningen har blandats upp med de [[Spanien|spanska]] kolonisatörerna och deras kultur har trängts tillbaka. I dag är mer än 90 % av invånarna avkomlingar av ursprungsbefolkningen och [[mestiser]], och det återstår bara små grupper av maya och andra ursprungsfolk. Vid karibiska kusten finns ättlingar till [[Afrikanska diasporan|afrikanska slavar]] och ursprungsfolk som härstammar från Karibien.<ref name=":0" /><ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon">Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon</ref>

=== Språk ===
Det officiella språket i Honduras är spanska, vilket också är modersmål för nästintill hela befolkningen (97 %). Cirka en till två procent av befolkningen talar arawakspråket [[Garifuna|garífuna]]  och [[Miskito (språk)|miskito]]. Det senare hör till  [[Misumalpa|misumalpaspråken]].<ref name=":2">{{Webbref|titel=Honduras - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/honduras|verk=www.ne.se|hämtdatum=2024-08-14}}</ref> [[Engelska]] förekommer i de norra kusttrakterna.<ref name=":0" /><ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon">Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon</ref>

=== Religion ===
Under kolonialkyrkans tid bekämpades mayafolkens religioner. Trots detta överlevde delar av deras religiösa traditioner. [[Romersk-katolska kyrkan|Katolska kyrkan]] förlorade sin privilegier när landet blev självständigt 1821 och under [[Liberalisering|liberaliseringen]] i mitten av 1800-talet kom [[Metodism|metodister]], [[Lutherdom|lutheraner]], [[Baptism|baptister]] och [[Herrnhutism|herrnhuter]] till atlantkusten. 

[[Katolicism|Katolicismen]] är dock den dominerande religionen och cirka 95 procent av befolkningen är katoliker, medan resterande procent främst är [[Protestantism|protestanter]].  

Under de latinamerikanska biskopskonferensernas ([[CELAM]]) inflytande pågår en kyrklig förnyelse. Samarbete sker mellan kyrkor, vilket främst är inriktat på sociala arbeten mot fattigdom och marginalisering. Grupper inom [[evangelikalism]]  växer kraftigt. Utmed atlantkusten är [[Afrourer|afrourfolkens]] och karibiska religiösa traditioner levande.<ref name=":2" /> 

=== Sociala förhållanden ===
Fattigdomen i Honduras är utbredd och inkomstfördelningen mycket ojämn. Cirka en tredjedel av befolkningen lever i fattigdom, och mer än hälften av dessa i [[extrem fattigdom]]. Det är i synnerhet befolkningen på landsbygden som är utsatt. Där finns även brist på grundläggande infrastruktur som rinnande vatten och avloppssystem. Boendestandarden är mycket låg och cirka 20 Procent av befolkningen saknar tillgång till grundläggande sanitära faciliteter. 

Arbetslösheten ligger officiellt på fem procent, men den sociala situationen har förvärrats av åtstramningar och nedskärningar i sociala utgifter. Trots nedskärningarna har vissa framsteg gjorts, inklusive en viss ökning i levnadsstandard och en minskning av barnadödligheten.<ref name=":2" />

År 2002 fanns {{Nts|280809}} barnarbetare i Honduras. Detta motsvarade cirka 16 procent av barnen i åldern 5–14 år.<ref name="CIAWorldFactbook" />

Våld och brottslighet utgör stora sociala problem i Honduras. Enligt FN:s statistik från 2014 var mordfrekvensen 65 per {{nts|100000}} invånare, vilket gör landet till ett av de mest våldsdrabbade i världen. Kriminaliteten är särskilt utbredd i huvudstaden Tegucigalpa och i den näst största staden San Pedro Sula.<ref name=":2" /> [[Organiserad brottslighet|De kriminella gängen]] i Honduras kallas för "Maras".

=== Hälsa ===
Barnadödligheten är hög, med omkring 2,5 procent av barnen som dör innan de fyllt ett år. Infektsjukdomar och parasiter är vanliga dödsorsaker. Över 90 procent av barnen är nu vaccinerade mot vanliga barnsjukdomar.<ref name=":2" />

{| class="wikitable"
|-
!Hiv och aids
!2015<ref name="CIAWorldFactbook" />
!2023<ref>{{Webbref|url=https://www.unaids.org/en/regionscountries/countries/honduras|titel=Honduras|hämtdatum=2024-08-14|utgivare=UNAIDS}}</ref>
|-
|Andel av befolkningen
|<0,37 %
|0,5 %
|-
|Antal
|{{Nts|20000}}
|{{Nts|20000}}
|-
|Dödsfall per år
|{{Nts|1000}}
|<500
|-
!Fetma
!2014<ref name="CIAWorldFactbook" />
!2016<ref name=":1">{{Tidskriftsref|rubrik=Honduras|url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/honduras/#people-and-society|utgivare=Central Intelligence Agency|tidskrift=The World Factbook|år=2024-08-07|hämtdatum=2024-08-14|språk=en}}</ref>
|-
|Andel av befolkningen
|16,3 %
|21,4 %
|-
!Undervikt hos barn <5 år
!2012<ref name="CIAWorldFactbook" />
!2019<ref name=":1" />
|-
|Andel av befolkningen
|7,1 %
|7,1 %
|}

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/honduras Index of Economic Freedom 2019]
| 93 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/honduras Pressfrihetsindex 2019]
| 146 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 132 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 132 av 189
|}

== Källor ==
<references>
<ref name="un">[https://dataunodc.un.org/content/Country-profile?country=Honduras Honduras], United Nations Office on Drugs and Crime, läst 24 mars 2022.</ref>
</references>

== Externa länkar ==
*{{commonscat|Honduras}}

{{Navigeringsmallar Honduras}}
{{auktoritetsdata}}

{{coord|15|N|87|W|display=title|type:country}}

[[Kategori:Honduras| ]]
[[Kategori:Nordamerikas länder]]
[[Kategori:Centralamerikas länder]]
[[Kategori:Spanskspråkiga länder och territorier]]