Visa källa för Användare:Boberger/Arbetsbänk 991

'''USA:s konstitutions 14:e tillägg''' är ett av de 28 tillägg som är den del av grundlagen.

Det 14:e tillägget antogs 1868 efter det [[amerikanska inbördeskriget]] som ett av de så kallade [[Rekonstruktionsändringarna]]. Det definierar medborgarskap, contains the Privileges or Immunities Clause, the Due Process Clause, and the Equal Protection Clause, and deals with post–Civil War issues.

Det tar upp medborgarskapsrättigheter och lika skydd enligt lagen och föreslogs som svar på frågor relaterade till [[tidigare slavar|tidigare förslavade amerikaner]] efter det amerikanska inbördeskriget. 

Ändringens första avsnitt innehåller flera klausuler: [[medborgarskapsklausulen]], [[privilegier eller immunitetsklausulen]], [[klausulen om vederbörlig förfarande]] och [[lika skyddsklausulen]]. Medborgarskapsklausulen ger en bred definition av medborgarskap och ersätter högsta domstolens beslut i ''[[Dred Scott v. Sandford]]'' (1857), som hade slagit fast att amerikaner som härstammade från afrikanska slavar inte kunde vara medborgare i USA . Sedan ''[[Slakthusfallen]]'' (1873) har privilegie- eller immunitetsklausulen tolkats för att göra väldigt lite.

Klausulen om "vederbörlig process" förbjuder statliga och lokala myndigheter att beröva personer liv, frihet eller egendom utan ett rättvist förfarande. Högsta domstolen har slagit fast att denna klausul gör det mesta av [[United States Bill of Rights|Bill of Rights]] som [[Inkorporering av Bill of Rights|tillämpligt på staterna]] som det är för den federala regeringen, liksom att erkänna [[Substantiv vederbörlig process|materiell]] och [[Procedurell korrekt process|processuell]] krav som statliga lagar måste uppfylla. Lika skyddsklausulen kräver att varje stat tillhandahåller lika skydd enligt lagen till alla människor, inklusive alla icke-medborgare, inom dess [[jurisdiktion]]. Denna klausul har legat till grund för många beslut som avvisar diskriminering av personer som tillhör olika grupper.

De andra, tredje och fjärde avsnitten av ändringen är sällan rättsliga. Den andra paragrafens hänvisning till "uppror eller annat brott" har emellertid åberopats som en konstitutionell grund för [[brottsförbud]]. Det fjärde avsnittet hölls, i ''[[Gold Clause Cases|Perry v. United States]]'' (1935), för att förbjuda [[United States Congress|Congress]] att upphäva ett skuldkontrakt som uppstått av en tidigare kongress . Det femte avsnittet ger kongressen makten att genomdriva ändringens bestämmelser genom "lämplig lagstiftning"; emellertid, under ''[[City of Boerne v. Flores]]'' (1997), får denna befogenhet inte användas för att motsäga ett beslut från Högsta domstolen som tolkar ändringen.

==Avsnitt 1: Medborgarskap och medborgerliga rättigheter==
Avsnitt 1 i tillägget definierar formellt amerikanskt medborgarskap och skyddar även olika [[medborgerliga och politiska rättigheter|medborgerliga rättigheter]] från att förkortas eller förnekas av någon stat eller [[statlig aktör]]. Förkortning eller förnekande av dessa medborgerliga rättigheter av privatpersoner tas inte upp i detta tillägg. Högsta domstolen ansåg i ''[[Civil Rights Cases]]'' (1883)<ref name=CRC/> att ändringen var begränsad till "statliga åtgärder" och därför inte bemyndigade kongressen att förbjuda [[rasism] |rasdiskriminering]] av privatpersoner eller organisationer. Men kongressen kan ibland nå sådan diskriminering via andra delar av konstitutionen såsom [[handelsklausulen]] som kongressen använde för att anta [[Civil Rights Act of 1964]] – Högsta domstolen bekräftade detta synsätt i ''[[ Heart of Atlanta Motel, Inc. mot USA|Heart of Atlanta Motel mot USA]'' (1964).

USA:s högsta domstolsdomare [[Joseph P. Bradley]] kommenterade i ''Civil Rights Cases'' att "individuell invasion av individuella rättigheter inte är föremål för det [fjortonde] tillägget. Det har en djupare och bredare räckvidd. Den upphäver och ogiltigförklarar all statlig lagstiftning och statliga åtgärder av alla slag, som försämrar privilegier och immuniteter för medborgare i Förenta Staterna, eller som skadar dem i liv, frihet eller egendom utan vederbörlig rättsprocess, eller som förnekar någon av dem lika skydd av lagarna."<ref>{{cite web|title=''Civil Rights Cases'' (1883)|url=http://www.infoplease.com/us/supreme-court/cases /ar06.html|work=Pearson Education, Inc., publicerar som Pearson Prentice Hall|publisher=Pearson Education|access-date=23 oktober 2013|year=2005|archive-date=14 januari 2021|archive-url= https://web.archive.org/web/20210114215327/https://www.infoplease.com/us/government/judicial-branch/civil-rights-cases-1883|url-status=live}}</ref >

De [[radikala republikanerna]] som framförde det trettonde tillägget hoppades kunna säkerställa breda medborgerliga och mänskliga rättigheter för det nyligen frigivna folket – men dess omfattning ifrågasattes innan det ens trädde i kraft.<ref>Graber, "Subtraction by Addition?" (2012), sid. 1523.</ref> Skaparna av det fjortonde tillägget ville ha dessa principer inskrivna i konstitutionen för att skydda den nya Civil Rights Act från att förklaras författningsstridig av Högsta domstolen och även för att förhindra en framtida kongress från att ändra den med en ren majoritet. {{sfn|Goldstone|2011|pp=23–24}}<ref name=Foner>[[Eric Foner]], "The Second American Revolution", ''In These Times'', september 1987; omtryckt i ''Medborgerliga rättigheter sedan 1787'', red. Jonathan Birnbaum & Clarence Taylor, NYU Press, 2000. {{ISBN|0814782493}}</ref>

Detta avsnitt var också ett svar på våld mot svarta människor i [[södra USA|södra staterna]]. Joint Committee on Reconstruction fann att endast en konstitutionell ändring kunde skydda svarta människors rättigheter och välfärd inom dessa stater.<ref>{{cite journal|url=https://www.uakron.edu/dotAsset/727387.pdf|last= Finkelman|first=Paul|title=John Bingham and the Background to the Fourteenth Amendment|journal=Akron Law Review|år=2003|volym=36|nummer=671|åtkomstdatum=2 april 2009|arkivdatum=februari 22, 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140222034937/https://www.uakron.edu/dotAsset/727387.pdf|url-status=live}}</ref> USA:s högsta domstol uttalade i ''[[Shelley v. Kraemer]]'' (1948) att det historiska sammanhanget som ledde till det fjortonde tilläggets antagande måste beaktas, att detta historiska sammanhang avslöjar tilläggets grundläggande syfte och att bestämmelserna i Tillägget ska tolkas mot bakgrund av detta grundläggande syfte.<ref>{{cite web |title=Shelley v. Kraemer, 334 U.S. 1 (1948) på 23. |url=https://supreme.justia.com/ cases/federal/us/334/1/ |publisher=Justia US Supreme Court Center |access-date=24 december 2020 |date=2 maj 1948 |archive-date=14 januari 2021 |archive-url=https: //web.archive.org/web/20210114215325/https://supreme.justia.com/cases/federal/us/334/1/ |url-status=live }}</ref> I sitt beslut sa domstolen :

Avsnitt 1 har varit den del av ändringen som oftast är föremål för rättstvister,<ref>Harrell, David och Gaustad, Edwin. ''Unto A Good Land: A History Of The American People'', volym 1, sid. 520 (Eerdmans Publishing, 2005): "Den viktigaste, och den som har föranlett flest rättstvister över tiden om dess innebörd och tillämpning, var avsnitt ett."</ref>och detta tillägg har i sin tur varit det vanligaste rättstvist del av konstitutionen.<ref>Stephenson, D. ''The Waite Court: Justices, Rulings, and Legacy'', sid. 147 (ABC-CLIO, 2003).</ref>

==Avsnitt 2: Fördelning av representanter==
Enligt [[Uppräkningsklausul|Artikel I, Sektion 2, Klausul 3]] fastställdes grunden för representation för varje stat i [[Förenta Staternas Representanthus|Representantens hus]] [[Fördelning (politik)|bestäms]] genom att lägga till [[tre femtedelar kompromiss|tre femtedelar]] av varje stats slavbefolkning till dess fria befolkning. Eftersom slaveriet (förutom som straff för brott) hade avskaffats genom [[trettonde tillägget till Förenta staternas konstitution|trettonde tillägget]], skulle de frigivna slavarna hädanefter ges full vikt för fördelningsändamål.<ref name="bonfield" /> Denna situation var ett bekymmer för den republikanska ledningen av kongressen, som var orolig för att den skulle öka den politiska makten i de tidigare slavstaterna, även om sådana stater fortsatte att neka frigivna slavar rösträtten.<ref name="bonfield" >{{cite journal|first=Arthur Earl|last=Bonfield|url=http://scholarship.law.cornell.edu/clr/vol46/iss1/5/|title=Rätten att rösta och rättslig verkställighet av avsnitt två of the Fourteenth Amendment|journal=Cornell Law Review|volume=46|issue=1|date=1960|access-date=18 december 2016|archive-date=14 januari 2021|archive-url=https://web .archive.org/web/20210114215330/https://scholarship.law.cornell.edu/clr/vol46/iss1/5/|url-status=live}}</ref>

Två lösningar övervägdes:
* minska kongressrepresentationen av de tidigare slavstaterna (till exempel genom att basera representationen på antalet lagliga väljare snarare än antalet invånare)
* garantera frigivna slavar rösträtt

Den 31 januari 1866 röstade representanthuset för en föreslagen konstitutionell ändring som skulle minska en stats representation i huset i proportion till vilken staten använde "ras eller färg" som grund för att neka rösträtten i det. delstat.<ref name="bonfield"/> Ändringen misslyckades i senaten, delvis för att radikala republikaner förutsåg att delstater skulle kunna använda skenbart rasneutrala kriterier, såsom utbildnings- och egendomskvalifikationer, för att ta bort de frigivna slavarna utan att ha negativa rättigheter. Följd. Så ändringen ändrades för att straffa stater där röstningen nekades manliga medborgare över tjugoen av "alla" anledningar förutom deltagande i brott. Senare antogs [[Femtonde tillägget till Förenta staternas konstitution|Femtonde tillägget]] för att garantera att rösträtten inte kunde nekas baserat på ras eller färg.

==Avsnitt 3: Diskvalifikation från ämbetet för uppror eller uppror=)
Strax efter att ha förlorat [[USA:s inbördeskrig|inbördeskriget]] 1865 började stater som hade varit en del av [[Confederate States of America|Confederacy]] att skicka "oberoende" före detta konfederationer (som konfederationens tidigare vice). president, [[Alexander H. Stephens]]) till Washington som senatorer och representanter. Kongressen vägrade att placera dem och utarbetade avsnitt 3 för att vidmakthålla, som ett konstitutionellt imperativ, att alla som bryter mot sin ed mot konstitutionen ska utestängas från offentliga uppdrag.<ref name="3ABC">{{Cite news|last=Parks |first=MaryAlice|title=Demokrater citerar sällan använd del av 14:e tillägget i ny riksrättsartikel|date=12 januari 2021|url=https://abcnews.go.com/Politics/democrats-cite-rarely-part-constitution -impeachment-article/story?id=75177543|access-date=15 februari 2021|work=[[ABC News]]|language=en}}</ref>
Avsnitt 3 diskvalificerar från federala eller statliga ämbeten alla som, efter att ha avlagt en ed som offentlig tjänsteman att stödja konstitutionen, därefter har "deltagit i uppror eller uppror" mot USA eller gett "hjälp eller tröst" till sina fiender.<ref name="3WaPo">{{cite news|last1=Rosenwald|first1=Michael S.|date=12 januari 2021 |title=Det finns ett alternativ till riksrätt eller 25:e tillägget för Trump, säger historiker|url=https:// www.washingtonpost.com/history/2021/01/11/14th-amendment-trump-insurrection-impeachment/|newspaper=[[The Washington Post]]|access-date=18 januari 2021}}</ref>< ref name="3CNN">{{Cite news|last=Wolf|first=Zachary B.|title=Vad är det 14:e tillägget och hur fungerar det?|date=12 januari 2021|url=https://www. cnn.com/2021/01/11/politics/14th-amendment-explainer/index.html|access-date=15 februari 2021|work=[[CNN]]}}</ref>
Sydlänningar motsatte sig det starkt och hävdade att det skulle skada återföreningen av landet.{{r|3WaPo}}

Avsnitt 3 anger inte hur det ska åberopas, men avsnitt 5 säger att kongressen har tillsynsbefogenhet. Följaktligen verkställde kongressen avsnitt 3 genom att anta avsnitt 14 och 15 i [[Enforcement Act of 1870]], vars relevanta del upphävdes 1948; det finns fortfarande en nuvarande federal stadga ({{USC|18|2383}}) som ursprungligen var en del av [[Confiscation Act of 1862]] (och reviderad 1948), som diskvalificerade insurrektionister från alla federala kontor.{{refn| group=lower-alpha|Nuvarande text i 18 U.S. Code § 2383 - Uppror eller uppror: "''Den som hetsar, sätter till fots, hjälper till eller deltar i något uppror eller uppror mot USA:s auktoritet eller dess lagar, eller ger hjälp eller tröst till detta, ska dömas till böter enligt denna titel eller fängelse i högst tio år, eller båda, och ska vara oförmögen att inneha något uppdrag under USA.''"<ref>{{cite web |last1= Cornell Law School, Legal Information Institute |title=U.S. Kodtitel 18, del I, kapitel 115 §2383 - Uppror eller uppror

===January 6 United States Capitol attack===

On January 10, 2021, [[Nancy Pelosi]], the [[Speaker of the United States House of Representatives|Speaker of the House]], formally requested Representatives' input as to whether to pursue Section 3 disqualification of outgoing President [[Donald Trump]] because of his role in the [[January 6 United States Capitol attack]].{{r|3CNN|3ABC}}

On January 11, 2021, Representative [[Cori Bush]] (D-MO) and 47 co-sponsors introduced a resolution calling for expulsion, under Section 3, of members of Congress who voted against certifying the results of the [[2020 US presidential election]] or incited the January 6 riot. Those named in the resolution included Republican Representatives [[Mo Brooks]] of Alabama and [[Louie Gohmert]] of Texas, who took part in the rally that preceded the riot, and Republican Senators [[Josh Hawley]] of Missouri and [[Ted Cruz]] of Texas, who objected to counting electoral votes to certify the 2020 presidential election result.{{r|3CNN|3ABC}}

In January 2022, after Representative [[Madison Cawthorn]] (R-NC) declared his intent to run for re-election, a group of North Carolina voters from Cawthorn's district filed suit, alleging that a speech he gave immediately prior to the Capitol attack incited it, and that therefore Section 3 disqualified him from holding federal office. A federal judge entered a preliminary injunction in favor of Cawthorn, citing the [[Amnesty Act]] of 1872;<ref>{{cite web |last=Axelrod |first=Tal |date=2022-03-24 |title=Federal judge halts legal challenge to Madison Cawthorn's candidacy |url=https://thehill.com/homenews/house/596911-federal-judge-halts-legal-challenge-to-madison-cawthorns-candidacy |accessdate=2022-03-21 |website=[[The Hill (newspaper)|The Hill]] |publisher=}}</ref> however, on May 24, 2022, an appeals court ruled that this law applied only to people who committed "constitutionally wrongful acts" before 1872.<ref>{{Cite news |last=Weiner |first=Rachel |date=24 May 2022 |title=Insurrectionists can be barred from office, appeals court says |newspaper=Washington Post |url=https://www.washingtonpost.com/dc-md-va/2022/05/24/madison-cawthorn-insurrectionist-challenge/ |access-date=25 May 2022}}</ref> A similar challenge, which a federal court declined to block, was filed in March 2022 against [[Marjorie Taylor Greene]] (R-GA)<ref>{{Cite web |last=Brumback |first=Kate |date=2022-03-24 |title=Voters challenge Greene's eligibility to run for reelection |url=https://apnews.com/article/2022-midterm-elections-biden-marjorie-taylor-greene-elections-election-2020-7859ad020b3f453ed91fa1cb1329500a |access-date=2023-09-25 |website=AP News |language=en}}</ref> and heard in April 2022 in [[Atlanta]].<ref>{{Cite web |last=Brumback |first=Kate |date=2022-04-22 |title=Marjorie Taylor Greene's candidacy challenged at hearing |url=https://apnews.com/article/2022-midterm-elections-biden-presidential-atlanta-525429753ace40f5b6e01ceab6f79549 |access-date=2022-04-22 |website=[[Associated Press]] |language=en}}</ref> A Georgia administrative law judge ruled that Greene was eligible to appear on the [[2022 United States House of Representatives elections in Georgia|2022 Republican primary ballot]] in Georgia, and Secretary of State [[Brad Raffensperger]] and the Fulton County Superior Court affirmed this. Though Greene sued to strike down the state law as unconstitutional, a federal court said her complaint was moot, since this law ultimately did not deny her eligibility for re-election.<ref>{{Cite web |last=Shapero |first=Julia |date=2022-11-03 |title=Court ends Marjorie Taylor Greene's legal fight over 'insurrection' clause |url=https://thehill.com/regulation/court-battles/3718673-court-ends-marjorie-taylor-greenes-legal-fight-over-insurrection-clause/ |access-date=2023-09-25 |website=The Hill |language=en-US}}</ref>

[[Couy Griffin]], an Otero County, New Mexico commissioner, was barred from holding public office for life in September 2022 by District Court Judge Francis Mathew, who found his participation as the leader of the Cowboys for Trump group during the attack on the Capitol was an act of insurrection under Section 3.<ref>{{Cite news |last=Lopez |first=Ashley |date=2022-09-06 |title=A New Mexico judge cites insurrection in barring a county commissioner from office |language=en |work=NPR |url=https://www.npr.org/2022/09/06/1121307430/couy-griffin-otero-county-insurrection-fourteenth-amendment |access-date=2022-09-06}}</ref><ref>{{Cite web |last=Miru |date=2022-09-06 |title=Judge removes Griffin from office for engaging in the January 6 insurrection |url=https://www.citizensforethics.org/news/press-releases/judge-removes-couy-griffin-from-office-for-engaging-in-the-january-6-insurrection/ |access-date=2022-09-06 |website=CREW {{!}} Citizens for Responsibility and Ethics in Washington |language=en-US}}</ref>

On January 2, 2024, a lawsuit seeking to bar [[Scott Perry (politician)|Scott Perry]] (R-PA) from the 2024 ballot via Section 3 was filed.<ref>{{Cite web |last=Enright |first=Matt |date=2024-01-02 |title=Lawsuit seeks to bar Rep. Scott Perry from 2024 ballot using 14th Amendment |url=https://www.yorkdispatch.com/story/news/local/york-county/2024/01/02/lawsuit-seeks-to-bar-rep-scott-perry-from-2024-ballot-using-14th-amendment/72087411007/ | website=York Dispatch |access-date=2024-01-03 |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Levy |first=Marc |date=2024-01-03 |title=Lawsuit aims to keep Pennsylvania congressman off ballot over Constitution’s insurrection clause |url=https://apnews.com/article/scott-perry-election-lawsuit-trump-jan-6-eecb31cae4ee3bb74d529e8513264bdb |access-date=2024-01-03 |language=en}}</ref>

On January 5, 2024, a lawsuit seeking to disqualify [[Burt Jones]] from holding office as [[Lieutenant Governor of Georgia]] via Section 3 was dismissed.<ref>{{Cite news |last=Amy |first=Jeff |date=2024-01-06 |title=Judge rejects lawsuit to disqualify Georgia's lieutenant governor for acting as Trump elector|url=https://abcnews.go.com/Politics/wireStory/lawsuit-georgias-lieutenant-governor-disqualified-acting-trump-elector-106148301 |website=ABC News |access-date=2024-01-07 |language=en}}</ref>

=== Frågan om diskvalificering av Trump som presidentkandidat===
{{pågående|2024-01}}

Den 30 oktober 2023 öppnades mål för att to disqualify Trump from the ballot pursuant to Section 3 of the Fourteenth Amendment via state courts had also been filed. The United States Supreme Court has never ruled on the meaning or application of the insurrection clause. 

On December 19, 2023, in the case ''[[Anderson v. Griswold]]'', Colorados högsta domstol fastslog att Trump is disqualified from holding the office of president under Section 3 of the Fourteenth Amendment.<ref name="NYT-20231219">{{cite news |last=Astor |first=Maggie |title=Trump Ballot Ruling - Trump Is Disqualified From the 2024 Ballot, Colorado Supreme Court Rules - Former President Donald J. Trump’s campaign said it planned to appeal the decision to the U.S. Supreme Court. |url=https://www.nytimes.com/live/2023/12/19/us/trump-colorado-ballot-news |date=December 19, 2023 |work=[[The New York Times]] |url-status=live |archiveurl=https://archive.today/20231220012941/https://www.nytimes.com/live/2023/12/19/us/trump-colorado-ballot-news |archivedate=December 20, 2023 |accessdate=December 19, 2023 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-12-19 |title=Colorado Supreme Court bans Trump from the state's ballot under Constitution's insurrection clause |url=https://www.pbs.org/newshour/politics/colorado-supreme-court-bans-trump-from-the-states-ballot-under-constitutions-insurrection-clause |access-date=2023-12-19 |website=PBS NewsHour |language=en}}</ref> Furthermore, the court held it would be a "wrongful act" under the Election Code for the Colorado Secretary of State to list Trump as a candidate on the presidential primary ballot. This decision was [[stay of proceedings|stayed]] until January 4, 2024, in the expectation that Trump would seek [[certiorari]] from the United States Supreme Court.<ref>{{cite web |title=Supreme Court Case No. 23SA300 |url=https://www.courts.state.co.us/userfiles/file/Court_Probation/Supreme_Court/Opinions/2023/23SA300.pdf |website=Colorado Judicial Branch |publisher=The Supreme Court of the State of Colorado |access-date=20 December 2023}}</ref> The [[Colorado Republican Party]] appealed the case to the U.S. Supreme Court, and the Colorado Secretary of State announced that Trump will be included on the primary ballot "unless the U.S. Supreme Court declines to take the case or otherwise affirms the Colorado Supreme Court ruling."<ref>{{cite news | last =Valencia | first =Jamel | title =Colorado Secretary of State to leave Trump on state primary ballot for now| newspaper =[[KATU]] | location =[[Portland, Oregon]] | pages = | language = | publisher = | date =December 28, 2023 | url = https://katu.com/news/nation-world/colorado-secretary-of-state-to-leave-trump-on-state-primary-ballot-for-now-jena-griswold-us-supreme-court | accessdate =January 1, 2024 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-12-28 |title=Trump ballot ban appealed to US Supreme Court by Colorado Republican Party |url=https://apnews.com/article/trump-ballot-insurrection-colorado-supreme-court-c51a09d231a5b29475505b0c402a2d89 |access-date=2023-12-28 |website=AP News |language=en}}</ref>

Den 3 januari 2024 överklagade Trump Coloradodomen till USA:s göfsta domstol.<ref>{{Cite web |date=2024-01-03 |title=READ: Trump’s appeal to Supreme Court in Colorado 14th Amendment case  |url=https://www.cnn.com/2024/01/03/politics/read-trump-appeal-supreme-court-colorado/index.html |access-date=2024-01-04 |website=CNN Politics |language=en}}</ref> Hans advokater attorneys argued that Section 3 of the Fourteenth Amendment should not apply to the presidency because the president is not an [[Officer of the United States]].<ref>{{Cite web |last=Collinson |first=Stephen |date=2024-01-04 |title=Analysis: Trump’s appeals on ballot access raise existential constitutional arguments |url=https://www.cnn.com/2024/01/04/politics/trump-ballot-access-supreme-court/index.html |access-date=2024-01-04 |website=CNN Politics |language=en}}</ref> The Supreme Court announced on January 5, 2024, that it would hear the Colorado case, scheduling oral arguments for February 8.<ref>{{cite news |last1=Cole |first1=Devan |title=Supreme Court agrees to decide whether Trump can be barred from holding office |url=https://edition.cnn.com/2024/01/05/politics/supreme-court-trump-colorado-14th-amendment-insurrectionist-clause/index.html |publisher=CNN |date=January 5, 2024 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20240118212816/https://edition.cnn.com/2024/01/05/politics/supreme-court-trump-colorado-14th-amendment-insurrectionist-clause/index.html |archive-date= Jan 18, 2024 }}</ref>

==Section 4: Validity of public debt==

{{quote box|align=center|'''Section 4.''' The validity of the public debt of the United States, authorized by law, including debts incurred for payment of pensions and bounties for services in suppressing insurrection or rebellion, shall not be questioned. But neither the United States nor any State shall assume or pay any debt or obligation incurred in aid of insurrection or rebellion against the United States, or any claim for the loss or emancipation of any slave; but all such debts, obligations and claims shall be held illegal and void.}}

Section 4 confirmed the legitimacy of all [[National debt of the United States|public debt]] appropriated by the Congress. It also confirmed that neither the United States nor any state would pay for the loss of slaves or debts that had been incurred by the Confederacy. For example, during the [[American Civil War|Civil War]] several British and French banks had lent large sums of money to the Confederacy to support its war against the [[Union (American Civil War)|Union]].<ref>{{cite web|title=Annotation 37 – Fourteenth Amendment Sections 3 and 4 Disqualification and Public Debt|url=http://constitution.findlaw.com/amendment14/annotation37.html#1|work=FindLaw|access-date=October 17, 2013|archive-date=June 25, 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130625150005/http://constitution.findlaw.com/amendment14/annotation37.html#1|url-status=live}}</ref> In [[Gold Clause Cases|''Perry v. United States'']] (1935), the Supreme Court ruled that under Section{{nbsp}}4 voiding a United States bond "went beyond the congressional power".<ref>{{cite web|url=http://www.findlaw.com/scripts/getcase.pl?navby=case&court=us&vol=294&invol=330#354|archive-date=January 23, 2013|archive-url=https://archive.today/20130123014207/http://www.findlaw.com/scripts/getcase.pl?navby=case&court=us&vol=294&invol=330%23354|url-status=dead|title=Perry v. United States 294 U.S. 330 (1935) at 354|work=Findlaw|access-date=August 1, 2010}}</ref>

=Avsnitt 5: Verkställighetsbefogenhet==

{{Main|Kongressens verkställighetsbefogenhet}}

{{quote box|align=center|'''Avsnitt 5.''' Kongressen ska ha befogenhet att genom lämplig lagstiftning genomdriva bestämmelserna i denna artikel.<ref>{{cite web|url=https:// www.archives.gov/founding-docs/amendments-11-27#toc-amendment-xiv|title=Constitution of the United States: Amendments 11–27|date=4 november 2015|publisher=National Archives and Records Administration| access-date=25 augusti 2020|archive-date=14 januari 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210114215246/https://www.archives.gov/founding-docs/ amendments-11-27#toc-amendment-xiv|url-status=live}}</ref>}}

Högsta domstolens yttrande i ''The [[Slaught-House Cases]]'', 83 U.S. (16 Wall.) 36 (1873) angav med sikte på [[Reconstruction Amendments]] och om det fjortonde ändringsförslaget. {{nbsp}}5 [[Kongressens verkställighetsbefogenhet|Enforcement Clause]] i ljuset av nämnda Tilläggs [[Equal Protection Clause]]:<ref>{{cite web |title=Slaughterhouse Cases, 83 U.S. 36 (1872), på sidan 83 U. S. 71 |url=https://supreme.justia.com/cases/federal/us/83/36/ |publisher=US Supreme Court Center |access-date=14 april 2020 |archive-date=januari 14, 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210114215337/https://supreme.justia.com/cases/federal/us/83/36/ |url-status=live }} </ref>

=== Trump diskvalifikationsdebatt===
Den 30 oktober 2023 hade stämningar som syftade till att diskvalificera Trump från omröstningen i enlighet med avsnitt 3 i det fjortonde tillägget via statliga domstolar också lämnats in. USA:s högsta domstol har aldrig uttalat sig om innebörden eller tillämpningen av upprorsklausulen. 

Den 19 december 2023, i fallet ''[[Anderson v. Griswold]]'', ansåg [[Colorado Supreme Court]] att Trump är diskvalificerad från att inneha presidentposten enligt avsnitt 3 i det fjortonde tillägget.< ref name="NYT-20231219">{{citera nyheter |last=Astor |first=Maggie |title=Trump Valsedel-dom – Trump är diskvalificerad från 2024 års omröstning, Colorados högsta domstolsregler – Tidigare president Donald J. Trumps kampanj sa det planerade att överklaga beslutet till USA:s högsta domstol. |url=https://www.nytimes.com/live/2023/12/19/us/trump-colorado-ballot-news |date=19 december 2023 |work=[[The New York Times]] |url -status=live |archiveurl=https://archive.today/20231220012941/https://www.nytimes.com/live/2023/12/19/us/trump-colorado-ballot-news |archivedate=20 december, 2023 |accessdate=19 december 2023 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-12-19 |title=Colorados högsta domstol förbjuder Trump från delstatens valsedel enligt konstitutionens upprorsklausul |url=https: //www.pbs.org/newshour/politics/colorado-supreme-court-bans-trump-from-the-states-ballot-under-constitutions-insurrection-clause |access-date=2023-12-19 |website= PBS NewsHour |language=en}}</ref> Dessutom ansåg domstolen att det skulle vara en "felaktig handling" enligt valkoden för Colorados utrikesminister att lista Trump som en kandidat i presidentvalet. Detta beslut var [[vilande av förfaranden|vilande]] till den 4 januari 2024, i förväntan att Trump skulle begära [[certiorari]] från USA:s högsta domstol.<ref>{{cite web |title=Supreme Court Case nr. 23SA300 |url=https://www.courts.state.co.us/userfiles/file/Court_Probation/Supreme_Court/Opinions/2023/23SA300.pdf |website=Colorado Judicial Branch |publisher=The Supreme Court of the State of Colorado |access-date=20 december 2023}}</ref> [[Colorado Republican Party]] överklagade fallet till USA:s högsta domstol, och Colorados utrikesminister meddelade att Trump kommer att inkluderas i den primära valsedeln " såvida inte USA:s högsta domstol vägrar att ta fallet eller på annat sätt bekräftar Colorados högsta domstols beslut."<ref>{{citera nyheter | sista =Valencia | först =Jamel | title =Colorados utrikesminister lämnar Trump i primärval för nu| tidning =[[KATU]] | plats =[[Portland, Oregon]] | sidor = | språk = | utgivare = | datum =28 december 2023 | url = https://katu.com/news/nation-world/colorado-secretary-of-state-to-leave-trump-on-state-primary-ballot-for-now-jena-griswold-us-supreme- domstol | accessdate =1 januari 2024 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-12-28 |title=Trump valsedelförbud överklagat till USA:s högsta domstol av Colorado Republican Party |url=https://apnews .com/article/trump-ballot-insurrection-colorado-supreme-court-c51a09d231a5b29475505b0c402a2d89 |access-date=2023-12-28 |website=AP News |language=sv}}</ref>