Visa källa för Ammoniak

{{Kemibox
| Vardagligt namn = Ammoniak
| Bild = Ammonia-2D-dimensions.png
| Bildtext = Strukturformel
| Bildbredd = 
| Bild2 = Ammonia-3D-balls-A.png
| Bild2text = Molekylmodell
| Systematiskt namn = Ammoniak
| Övriga namn = Azan
| Kemisk formel = [[Kväve|N]][[Väte|H]]<sub>3</sub>
| Utseende = Färglös gas
| CAS-nummer = 7664-41-7
| SMILES = N
| Molmassa = 17,031
| Densitet = 0,73 kg/m³ (1.013 bar vid 15 °C) eller 0,00073
| Löslighet = 310
| LöslighetTemp = 25
| Smältpunkt = -77,73 (flampunkt)
| Smältextra = 
| Kokpunkt = -33,34
| Kokextra = 
| Huvudfara = {{GHS-tabell|giftigt|miljöfarligt}}
| NFPA704 = {{NFPA 704|Hälsa=3|Eldfarlighet=1|Reaktivitet=0|Andra=}}
| LD50 = 3&nbsp;500 mg/kg|
}}

'''Ammoniak''' är en [[kemisk förening]] av [[väte]] och [[kväve]] med [[kemisk formel|formeln]] NH<sub>3</sub>.

==Egenskaper==
Vid [[standardtryck och -temperatur]] är ammoniak en färglös [[gas]] med starkt stickande lukt som av gammal [[urin]]. Den är löslig i [[vatten]] och bildar då den [[Bas (kemi)|basiska]] [[lösning (kemi)|lösningen]] [[ammoniumhydroxid]], NH<sub>4</sub><sup>+</sup> + OH<sup>-</sup>. I dagligt tal benämns även ammoniumhydroxid "ammoniak". Om ammoniak får reagera med [[saltsyra]] bildas [[Ammoniumklorid|salmiak]].

Ammoniak bildas vid nedbrytning ([[förruttnelse|röta]]) av organiskt kvävehaltigt material, och har varit känt sedan [[förhistorisk tid]].

Vid ca –33°C övergår ammoniakgasen till en färglös [[vätska]]. Vid ca —78°C övergår vätskan till [[fast form]] med vit färg.<ref name=PTC>[[Per Teodor Cleve]]: KEMISKT HAND-LEXIKON, sidorna 14 och 16, Stockholm 1890, [[Hugo Gebers förlag]]</ref>

==Framställning==
Fram till omkring 1915 utvanns ammoniak främst ur [[chilesalpeter]] eller [[gödsel]], samt som biprodukt från [[koks]]- och [[metan]]gasframställning. Redan 1754 hade dock [[Joseph Priestley]] framställt ammoniak genom en reaktion mellan [[salmiak]] och [[kalksten]].

::2NH<sub>4</sub>Cl + CaO → CaCl<sub>2</sub> + H<sub>2</sub>O + 2H<sub>3</sub>N

Priestlys metod:

* 4 delar salmiak utrörs i [[vatten]] med 5 delar torr släckt kalk ([[kalciumhydroxid]]) till en tjock deg.
* Degen värms lindrigt i en järn[[retort]], varvid ammoniakgas avgår.
* Gasen inleds i en väl avkyld [[tvättflaska]] med 4 delar [[destillation|destillerat]] vatten. Detta ger kaustik ammoniak av högsta renhet.<ref name=PTC/>

Detta framställningssätt är upphovet till att ammoniak fått [[trivialnamn]]et ''salmiaksprit.''

Det dröjde emellertid ända till 1785,<ref name=PTC/> innan sammansättningen blev klarlagd. Det gjordes av [[Claude Louis Berthollet]].

[[Specifik vikt|Specifika vikten]] hos kaustik ammoniak varierar allt efter [[halt]]en. Nedanstående tabell gäller vid temperatur 14°C.<ref name=PTC/>
{|
|
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
! Halt<br>(%)
! Specifik vikt vid 14˚C<br>(g/cm<sup>3</sup>)
|- 
| 1 || 0,9959
|-
| 2 || 0,9915
|-
| 3 || 0,9873
|-
| 4 || 0,9831
|-
| 5 || 0,9790
|-
| 6 || 0,9749
|-
| 7 || 0,9709
|-
| 8 || 0,9670
|-
| 9 || 0,9631
|-
| 10 || 0,9593
|-
| 11 || 0,9555
|-
| 12 || 0,9520
|}
|
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
! Halt<br>(%)
! Specifik vikt vid 14˚C<br>(g/cm<sup>3</sup>)
|-
| 13 || 0,9484
|-
| 14 || 0,9449
|-
| 15 || 0,9414
|-
| 16 || 0,9380
|-
| 17 || 0,9347
|-
| 18 || 0,9314
|-
| 19 || 0,9283
|-
| 20 || 0,9251
|-
| 21 || 0,9221
|-
| 22 || 0,9191
|-
| 23 || 0,9162
|-
| 24 || 0,9133
|}
|
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
! Halt<br>(%)
! Specifik vikt vid 14˚C<br>(g/cm<sup>3</sup>)
|-
| 25 || 0,9106
|-
| 26 || 0,9078
|-
| 27 || 0,9052
|-
| 28 || 0,9026
|-
| 29 || 0,9001
|-
| 30 || 0,8976
|-
| 31 || 0,8953
|-
| 32 || 0,8929
|-
| 33 || 0,8907
|-
| 34 || 0,8885
|-
| 35 || 0,8864
|-
| 36 || 0,8744
|-
|}
|}

Under [[första världskriget]] rådde brist på [[gödsel]] och [[sprängämne]]s[[råvara]], där ammoniak är en viktig beståndsdel. Detta stimulerade utvecklingen av tekniker för att binda luftens kväve. Bland metoder som utvecklades märks [[Birkland-Eyes metod]], [[kalkkvävemetoden]] samt [[Haber-Boschmetoden]], varav den sistnämnda blev den som kom att dominera ammoniakframställningen. Tillverkning enligt Haber-Boschmetoden startades 1913 vid [[BASF]]s anläggningar vid [[Ludwigshafen-Oppau]] efter ett samarbete mellan kemisten [[Fritz Haber]] och teknikern [[Carl Bosch]]. Under fem års tid utvecklades och förbättrades processen. Bland annat ersattes [[osmium]] av [[järn]] som katalysator vilket gjorde tekniken betydligt billigare. Arbetet gav de båda forskarna [[Nobelpriset i kemi]], Haber 1918 och Bosch 1931.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref>

==Ammoniak i kroppen==
Ammoniak bildas i kroppen, som regel i form av [[ammoniumjon]]er (NH<sub>4</sub><sup>+</sup>), genom nedbrytning av [[proteiner]] och andra ämnen som innehåller kväve. Bildandet av ammoniak är beroende av bl&nbsp;a rätt [[pH]]-värde. Eftersom ammoniak är något skadligt för kroppen ombildar [[enzymer]] det i normalfallet snabbt till [[urea]] huvudsakligen i [[levern]].<ref>{{Webbref|url=http://www.lj.se/index.jsf?childId=1201&nodeId=25084&nodeType=12 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2011-07-20 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100824222029/http://www.lj.se/index.jsf?nodeType=12&nodeId=25084&childId=1201 |arkivdatum=2010-08-24 }}</ref> Vid sjukdomar kan ammoniakhalten i blodet vara för hög ([[hyperammonemi]]).<ref>{{webbref |url=https://mesh.kib.ki.se/term/D022124/hyperammonemia |titel=Hyperammonemia |arkivurl= |arkivdatum= |verk=Svensk MeSH |utgivare=Karolinska Institutet}}</ref>

==Användningsområden==
Ammoniak används som rengöringsmedel, till exempel fönsterputs, hårfärg, ugnsrengöring och rengöring av guld samt vid tillverkningen av handelsgödsel, [[salpetersyra]] och [[plast]]er.{{Källa behövs|datum=2011-10-21}}

Ammoniak används även som [[köldmedium]] i kylmaskiner och bär där beteckningen R717.

==Ammoniakutsläpp==
Ammoniak släpps ut i naturen. Enligt [[Naturvårdsverket]] fördelade sig utsläppen av ammoniak 2018 i Sverige enligt följande:<ref>{{Webbref|url=http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Ammoniak-utslapp-till-luft/|titel=Utsläpp av ammoniak till luft|hämtdatum=201021|datum=201021|utgivare=Naturvårdsverket|arkivurl=https://web.archive.org/web/20201022142539/http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Ammoniak-utslapp-till-luft/|arkivdatum=2020-10-22}}</ref>
* [[Jordbruk]] 87,1&nbsp;%
* Inrikes [[transport]]er 3,5&nbsp;%
* [[Industri]]processer 5,3&nbsp;%
* [[Avfall]] 3,2&nbsp;%
* Övrigt 0,9&nbsp;%
Utsläppen var 2018 12&nbsp;% lägre än 1990. De minskade svenska utsläppen beror på effektivare produktion inom jordbruket, på att antalet mjölkkor och svin i Sverige minskat, och på att ökad import av mjölk- och köttprodukter flyttat utsläppen utomlands. 

==[[Etymologi]]==
Ordet ammoniak kommer av [[latin]]: ''ammoniacum'' och [[grekiska]]: ''ammoniakon'', för det bittra harts som utvinns ur växten [[Dorema ammoniacum]]. Den var under [[antiken]] känd från [[oas]]en [[Siwa]] i nuvarande [[Egypten]]. Det grekiska namnet på oasen var ''Ammonion'', eftersom där låg ett tempel som var helgat åt den egyptiske guden [[Amon]].<ref>{{bokref |efternamn=Grauls |förnamn=Marcel |medförfattare=Swahn, Jan-Öjvind; Hyllienmark, Olov |titel=Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok |utgåva=[Ny utg.] |år=2002 |utgivare=Ordalaget |utgivningsort=Bromma |isbn=9189086376 |libris=8418652 |sid=20 }}</ref> 

==[[Trivialnamn]]==
* ''Kaustik ammoniak''<ref name="Larsson">[[Hugo W Larsson]]: ''Handbok i galvanisering,oxidering och metallfärgning,'' [[Björk & Börjesson]], Stockholm 1964</ref>
* ''Salmiaksprit''<ref name="Larsson"/>

==Se även==
* [[Ammonium]]
* [[Ammoniumhydroxid]]
* [[Freon]]
* [[Haber-Boschmetoden]]
* [[Övergödning]]
* [[Metylmalonsyra]]

==Källor==
<references/>

[[Kategori:Hydrider]]
[[Kategori:Oorganiska aminer| ]]
[[Kategori:Baser]]