Visa källa för Österrike-Ungern

{{Omdirigering|Dubbelmonarkin|unionen mellan [[Sverige]] och [[Norge]], som ibland också kallas Dubbelmonarkin|Svensk-norska unionen}}
{{Historisk_stat
|namn=Österrike-Ungern
|genitiv=Österrike-Ungerns
|lokalt_namn=Österreich-Ungarn
|lokalt_språk=tyska
|lokal_transkribering=
|lokalt_namn2=Ausztria-Magyarország
|lokalt_språk2=ungerska
|lokal_transkribering2=
|från=[[1867]]
|till=[[1918]]
|tidigare1=Kejsardömet Österrike
|tidigareflagga1=Flag of the Habsburg Monarchy.svg
|senare1=Republiken Tysk-Österrike
|senareflagga1=Flag_of_Austria.svg
|senare2=Demokratiska republiken Ungern
|senareflagga2=Civil_Ensign_of_Hungary.svg
|senare3=Tjeckoslovakien
|senareflagga3=Flag of Czechoslovakia.svg
|senare4=Västukrainska folkrepubliken
|senareflagga4=Flag of Ukraine.svg
|senare5=Sloveners, kroaters och serbers stat
|senareflagga5=Flag of the State of Slovenes, Croats and Serbs.svg
|flagga=Flags of Austria-Hungary2.png
|statsvapen=Austria-Hungaria transparency.png
|vapentyp=[[Österrike-Ungerns riksvapen|gemensamt riksvapen]] (1915-1918)
|motto=Indivisibiliter ac inseparabiliter
|nationalsång=[[Gott erhalte Franz den Kaiser]]<br>(Gud bevare kejsar Frans)
|karta=Austro-Hungarian Monarchy (1914).svg
|kartbildtext=Österrike-Ungern år 1914
|huvudstad=[[Wien]] och [[Budapest]]
|huvudstad_koordinater={{coord|48|12|30|N|16|22|23|E}}
|störstastad=Wien
|språk=[[tyska]] och [[ungerska]]
|religion=[[Romersk-katolska kyrkan]]
|statsskick=[[personalunion]]
|statschef=[[Karl I av Österrike|Karl I]]
|sct=kejsare
|sct2=kejsare
|bildades=30 mars 1867
|bildades_genom=[[Ausgleich|förhandling]]
|bildades_ur=[[Kejsardömet Österrike]]
|upphörde=1918
|upphörde_genom=[[första världskriget]]
|uppgick_i=[[Österrike]], [[Ungern]],<br>[[Tjeckoslovakien]],<br>[[Sloveners, kroaters och serbers stat|Sloveners, kroaters<br>och serbers stat]],<br>delar av [[Italien]], [[Polen]],<br>[[Ukraina]], [[Rumänien]]
|area=680 887
|area_år=1907
|folkmängd=48 592 000
|folkmängd_år=1907
|invånare/km2=71,37
|valuta=gulden, krone (efter 1892)
|fotnot=
|flaggtyp=Flaggor: Cisleithanien och Transleithanien }}
'''Österrike-Ungern''' ({{lang-de|Österreich-Ungarn}}; {{lang-hu|Osztrák-Magyar Monarchia}}), officiellt '''De i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder''' (tyska: Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone; ungerska: A birodalmi tanácsban képviselt királyságok és országok és a magyar Szent Korona országai) även kallat '''dubbelmonarkin''' och '''Donau-monarkin''', var en [[personalunion]] som bestod av de båda staterna [[kejsardömet Österrike]] och [[kungariket Ungern]] under åren 1867–1918. Österrike-Ungern bildades den 8 juni 1867 genom det [[Österrikisk-ungerska kompromissen|österrikisk-ungerska förlikningsavtalet]] då [[kejsardömet Österrike]] ombildades till [[Union (statsvetenskap)#Realunion och personalunion|realunionen]] Österrike-Ungern. Genom denna förändring jämställdes [[Ungrare|ungersk]] etnicitet med den [[Tyskar|tyska]] samtidigt som [[Budapest]] fick huvudstadsstatus vid sidan av [[Wien]], men detta betydde ingenting för de [[Slaver|slaviska folken]] i riket.

Österrike-Ungern bestod av två rikshälfter, av vilka den österrikiska så kallade ''cisleithanska'' delen (den från Wien räknat denna sida om floden [[Leitha]] belägna delen av [[Monarki|monarkin]]) omfattade de i österrikiska riksrådet representerade länderna, medan det så kallade ''transleithanska'', kungariket Ungern i vidsträckt mening, omfattade den ungerska kronans länder. Under gemensam förvaltning stod (de med monarkin införlivade) provinserna [[Bosnien och Hercegovina]].

Till ''[[Cisleithanien]]'' ([[kejsardömet Österrike]]) hörde ärkehertigdömet Österrike (delat i kronländerna Övre och Nedre Österrike), hertigdömena [[Salzburg]], [[Steiermark]], [[Kärnten]] och [[Krain]], [[Österrikiska kustlandet]] (innefattande [[markgrevskapet Istrien]], furstgrevskapet [[Görz|Görz och Gradiska]] samt staden [[Trieste]]), furstgrevskapet [[Tyrolen]] med [[Vorarlberg]], kungariket [[Böhmen]], markgrevskapet [[Mähren]], [[Österrikiska Schlesien|hertigdömet Schlesien]], [[konungariket Galizien och Lodomerien]] med storhertigdömet [[Kraków]] (Krakau), hertigdömet [[Bukovina]] och [[kungariket Dalmatien]]. ''[[Transleithanien]]'' (den ungerska kronans land) utgjordes av [[kungariket Ungern]] (vilket inkluderade nuvarande [[Slovakien]] och [[Burgenland]]) med [[Siebenbürgen]] ([[Transsylvanien]]), [[staden Fiume med omnejd]] samt [[kungariket Kroatien och Slavonien]].

[[Bosnien och Hercegovina]] var från år 1908 ett gemensamt område, kallat [[kondominat]], för Österrike-Ungern. Den cisleithanska riksdelen omfattade 300&nbsp;007&nbsp;km² med 29&nbsp;193&nbsp;299 invånare (1913) och den transleithanska 325&nbsp;411&nbsp;km² med 21&nbsp;480&nbsp;829 invånare (1915). [[Bosnien-Hercegovina]] omfattade 51&nbsp;199&nbsp;km² med 1&nbsp;931&nbsp;802 invånare (1910).

== Historia ==
{{Se även|Österrikes historia|Ungerns historia}}

'''Österrikisk-ungerska monarkin''', ''Österrike-Ungern'', var den officiella benämning, som enligt kejserlig handskrivelse av 14 november 1868 tillades förutvarande [[kejsardömet Österrike]], det vill säga samtliga under kejsaren av Österrike och kungen av Ungerns spira förenade länder. Genom [[första världskriget]]s resultat och särskilt en rad revolutioner i skilda landsdelar upplöstes statsbildningen i oktober–november 1918. Av riket uppstod staterna Österrike, Ungern och [[Tjeckoslovakien]], utöver att stora delar även tillföll det nybildade Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike ([[Jugoslavien]]), det återupprättade [[Polen]] respektive [[Rumänien]].

== Statsskick ==
Vardera rikshälften hade sina grundlagar men i uppgörelsen (''[[Ausgleich]]'') år 1867 hade stadgats beslutades att vissa ärenden skulle vara gemensamma, nämligen:

# utrikesärenden jämte utrikes diplomatisk och konsulär representation
# armé och marin (dock ej värnpliktslagarna och till följd av dem nödiga utgifter)
# finansväsendet i vad som rörde gemensamma utgifter.

Gemensamt förvaltades enligt tid efter annan träffade avtal (''Ausgleiche'') en mängd kommersiella angelägenheter, särskilt [[Tullavgift|tull]]agstiftningen och [[lagstiftning]]en om en del indirekta skatter, [[mynt]]väsen, bägge rikshälfterna berörande [[järnväg]]ar m.m. Genom ett separat avtal, det så kallade [[kroatisk-ungerska kompromissen]], skapades provinsen Kroatien-Slavonien som fick autonomi rörande inre förvaltning, rättsväsen, kultur- och undervisningsväsen.

De båda riksdelarnas folkrepresentationer - österrikiska riksrådet ([[Tyska|ty.]] ''der Reichsrat'', omfattande två kammare, ''das Herrenhaus'' och ''das Haus der Abgeordneten'') och ungerska riksdagen - utövade sin lagstiftningsrätt i gemensamma frågor genom särskilda utskott, delegationerna. För gemensamma ärendens förvaltning fanns i [[Wien]] tre gemensamma ministerier: ministeriet för kejserliga huset och utrikes ärenden, rikskrigsministeriet och riksfinansministeriet, av vilka det sistnämnda även hade högsta ledningen av förvaltningen av [[Bosnien och Hercegovina]]. Kontroll över de gemensamma ministeriernas kassa utövades av en gemensam kontrollbyrå (''oberster Rechnungshof i Wien'').

== Geografi ==
=== Riksdelar och länder ===
{| class="wikitable" style="text-align:left; width:100%; margin-right:10px; font-size:80%"
|- 
| rowspan="25" align="center" | <br>[[Fil:Austria-Hungary map de.svg|350px|Zagreb]]<br><br><br><strong>Österrike-Ungerns riksdelar och länder</strong><br>{{färglåda|#FAF879}} [[Cisleithanien]] {{färglåda|#F9E21C}} [[Transleithanien]] {{färglåda|#FCBB1B}} [[Kondominat]]
! Nr. 
! Provins
! Huvudstad (invånarantal) 
! Yta (km²) 
! Invånarantal   
|-
| colspan="5" bgcolor="#FAF879" align="center" | <strong>[[Cisleithanien]] (österrikiska riksdelen)<ref>[http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=ost&datum=0001&size=45 Kejserliga och kungliga statistiska centralkommissionen. Resultat från folkräkningen den 31 december 1910.] {{språkikon|de|tyska}}</ref></strong>
|-
| align="right" | 1.
| [[Kungariket Böhmen|Böhmen]]
| align="right" | [[Prag]] (224 000)
| align="right" | 51 946,09
| align="right" | 6 769 548
|-
| align="right" | 2.
| [[Hertigdömet Bukovina|Bukovina]]
| align="right" | [[Czernowitz]] (87 000)
| align="right" | 10 441,24
| align="right" | 800 098
|-
| align="right" | 3.
| [[Hertigdömet Kärnten|Kärnten]]
| align="right" | [[Klagenfurt]] (29 000)
| align="right" | 10 325,79
| align="right" | 396 200
|-
| align="right" | 4.
| [[Hertigdömet Krain|Krain]]
| align="right" | [[Ljubljana|Laibach]] (47 000)
| align="right" | 9 953,81
| align="right" | 525 995
|-
| align="right" | 5.
| [[Kungariket Dalmatien|Dalmatien]]
| align="right" | [[Zadar|Zara]] (14 000)
| align="right" | 12 830,32
| align="right" | 645 666
|-
| align="right" | 6.
| [[Kungariket Galizien och Lodomerien|Galizien och Lodomerien]]
| align="right" | [[Lviv|Lemberg]] (206 000)
| align="right" | 78 499,28
| align="right" | 8 025 675
|-
| align="right" | 7.
| [[Österrikiska kustlandet]]
| align="right" | [[Trieste]] (161 000)
| align="right" | 7 969
| align="right" | 895 000
|-
| align="right" | 8.
| [[Nedre Österrike]]
| align="right" |  [[Wien]] (2 031 000) 
| align="right" | 19 825,33
| align="right" | 3 531 814
|-
| align="right" | 9.
| [[Markgrevskapet Mähren|Mähren]]
| align="right" | [[Brno|Brünn]] (126 000)
| align="right" | 22 221,30
| align="right" | 2 622 271
|-
| align="right" | 10.
| [[Hertigdömet Salzburg|Salzburg]]
| align="right" | [[Salzburg]] (36 000)
| align="right" | 7 153,29
| align="right" | 214 737
|-
| align="right" | 11.
| [[Hertigdömet Övre och Nedre Schlesien|Övre och Nedre Schlesien]]
| align="right" | [[Opava|Troppau]] (31 000)
| align="right" | 5 146,95
| align="right" | 756 949
|-
| align="right" | 12.
| [[Hertigdömet Steiermark|Steiermark]]
| align="right" | [[Graz]] (152 000)
| align="right" | 22 425,08
| align="right" | 1 444 157
|-
| align="right" | 13.
| [[Grevskapet Tyrolen|Tyrolen]]
| align="right" | [[Innsbruck]] (53 000)
| align="right" | 26 683
| align="right" | 946 613
|-
| align="right" | 14.
| [[Övre Österrike]]
| align="right" | [[Linz]] (71 000)
| align="right" | 11 981,73
| align="right" | 853 006
|-
| align="right" | 15.
| [[Vorarlberg]]
| align="right" | [[Bregenz]] (9 000) 
| align="right" | 2 601
| align="right" | 145 408
|-
! style="text-align:left;" colspan="3" | Totalt för Cisleithanien:  
! style="text-align:right;" | 300 003,21 
! style="text-align:right;" | 28 571 934
|-
| colspan="5" bgcolor="#F9E21C" align="center" | <strong>[[Transleithanien]] (ungerska riksdelen)</strong>
|-
| align="right" | 16.
| [[Kungariket Ungern|Ungern]] (inklusive [[Staden Fiume med omnejd|Fiume]])
| align="right" | [[Budapest]] (882 000)
| align="right" | 282 274,66
| align="right" | 18 264 533<ref>[http://alex.onb.ac.at/cgi-content/alex?aid=shb&datum=1915&size=45&page=1115 ''Staatshandbuch 1915.'' s. 1095.]</ref>
|-
| align="right" | 17.
| [[Kungariket Kroatien och Slavonien|Kroatien och Slavonien]]
| align="right" | [[Zagreb|Agram]] (80 000)
| align="right" | 42 488,02
| align="right" | 2 621 954<ref>[http://alex.onb.ac.at/cgi-content/alex?aid=shb&datum=1915&size=45&page=1314 ''Staatshandbuch 1915.'' s. 1294.]</ref>
|-
! style="text-align:left;" colspan="3" | Totalt för Transleithanien:  
! style="text-align:right;" | 324 762,68
! style="text-align:right;" | 20 886&nbsp;487
|-
| colspan="5" bgcolor="#FCBB1B" align="center" | <strong>Gemensamt förvaltningsområde ([[kondominat]])</strong>
|-
| align="right" | 18.
| [[Bosnien och Hercegovina]]
| align="right" | [[Sarajevo]] (52 000)
| align="right" | 51 199
| align="right" | 1 898 044
|-
! style="text-align:left;" colspan="3" | Totalt för Österrike-Ungern:  
! style="text-align:right;" | 675 964,89
! style="text-align:right;" | 51 356 465
|}

=== Dagens politiska karta ===
Enligt dagens politiska karta har hela eller delar av följande idag självständiga länder under större delen eller någon del av sin historia varit en del av Österrike-Ungern.

* [[Bosnien och Hercegovina]]
* [[Italien]]
* [[Kroatien]]
* [[Polen]]
* [[Rumänien]]
* [[Ukraina]]
* [[Ungern]]
* [[Serbien]]
* [[Slovakien]]
* [[Slovenien]]
* [[Tjeckien]]
* [[Österrike]]

Enligt dagens politiska karta har följande områden/landsdelar under större delen eller någon del av sin historia varit en del av Österrike-Ungern.

* [[Bukovina]]
* [[Galizien]]
* [[Kotorbukten]]
* [[Sydtyrolen]]
* [[Transsylvanien]]
* [[Trieste]] och mindre områden i östligaste [[Italien]].
* [[Vojvodina]]

== Försvarsväsen ==
{{Huvudartikel|Österrike-Ungerns krigsmakt}}
[[Fil:Franz Josef I in Kaiserjägeruniform.jpg|miniatyr|100px|Kejsar [[Frans Josef I av Österrike|Frans Josef I]], den österrikisk-ungerska krigsmaktens högste befälhavare, i en tyrolsk jägaröverstes paraduniform 1879.]]
Österrike-Ungerns krigsmakt, '''die Bewaffnete Macht''', bestod av dubbelmonarkins gemensamma armé '''k.u.k. Armee''' och [[Österrikisk-ungerska marinen|flotta]] '''k.u.k. Kriegsmarine''', samt den österrikiska riksdelens armé, '''k.k. Landwehr''', och den ungerska riksdelens armé, '''Magyar Királyi Honvédség''' (k.u. Landwehr). Lantvärnen var inte en reservstyrkor med mobiliserbara kaderförband, utan reguljära arméer med stående förband.

Allmän [[värnplikt]] infördes 1866. Vapenföra män var värnpliktiga från och med det nittonde till och med det fyrtioandra levnadsåret. De tilldelades antingen armén, lantvärnet eller ersättningsreserven. De som tilldelades armén hade att tjänstgöra tre år i aktiv tjänst. De som tilldelades lantvärnet gjorde en första tjänstgöring om ett år i Österrike eller två år i Ungern. Marinens värnpliktiga hade en första tjänstgöring om tre år.

[[Tyska]] var kommandospråk och tjänstespråk i armén, marinen och det österrikiska lantvärnet. [[Tyska]] var även kommandospråk i det ungerska lantvärnet, medan tjänstespråket var [[ungerska]] för det ungerska och [[kroatiska]] för det kroatiskt-slavonska lantvärnet.

Den österrikisk-ungerska marinen uppstod med dubbelmonarkin 1867, men dess anor som den österrikiska marinen går tillbaka till den sedan femtonhundratalet bestående Donauflottiljen och den sedan sjuttonhundratalet bestående Medelhavsflottan. Vid första världskrigets utbrott var den världens sjätte största flotta.

== Titulatur ==
Titulaturen för imperiets militär och myndigheter varierade beroende på om det representerade hela riket, endast den österrikiska eller den ungerska riksdelen.
* Det rörande hela riket benämndes ''kejserlig och kunglig'' (tyska ''kaiserlich und königlich'', ''K.u.k.'')
* Det rörande den österrikiska riksdelen benämndes ''kejserlig kunglig'' (tyska ''kaiserlich königlich'', ''K.k.'')
* Det rörande den ungerska riksdelen benämndes ''kunglig ungersk'' (tyska ''königlich ungarisch'', ''K.u.'')

==Referenser==
=== Noter ===
<references/>
=== Övriga källor ===
* {{runeberg.org|nfcn|0152.html Österrikisk-ungerska monarkien}}
{{dewp|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=%C3%96sterreich-Ungarn&oldid=58859936}}

==Externa länkar==
* {{Commonscat|Austria-Hungary}}

[[Kategori:Österrike-Ungern| ]]
[[Kategori:Ugglan]]
[[Kategori:Historiska länder och riken i Centraleuropa]]
[[Kategori:Historiska länder och riken i Östeuropa]]
[[Kategori:Historiska länder och riken på Balkanhalvön]]
[[Kategori:Historiska österrikiska stater]]
[[Kategori:Historiska monarkier]]
[[Kategori:Stater och territorier bildade 1867]]
[[Kategori:Stater och territorier upplösta 1918]]
[[Kategori:Tyskspråkiga länder och territorier]]