Visa källa för Filippinerna

{{coord|12|N|124|E|display=title|type:country}}
{{landsfakta|
|namn=Republika ng Pilipinas <br />Republic of the Philippines<br />República de Filipinas
|genitiv=Filippinernas
|flagga=Flag of the Philippines.svg
|statsvapen=Coat of Arms of the Philippines.svg
|motto=Maka-Diyos, Maka-Tao, Makakalikasan at Makabansa <br />Av kärlek till Gud, Folket, Naturen och Landet
|karta=Location Philippines ASEAN.svg
|världsdel=[[Asien]]
|statsskick=[[Republik]]
|språk=[[Filipino]], [[engelska]]<sup>1</sup> <!---Observera fotnoten längst ner i faktamallen!--->
|a/t=a
|huvudstad=[[Manila]]
|störstastad=[[Quezon City]]
|statschef=[[Bongbong Marcos]]
|sct=presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[Bongbong Marcos]]
|rct=regeringschefer
|rct2=Regeringschef
|area_rank=70:e
|area=300000
|area_%vatten=0,61&nbsp;%<ref name=CIAfactbook>{{webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/rp.html |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |titel=East & Southeast Asia :: Philippines |verk=[[The World Factbook]] |utgivningsort=Washington, DC: Author |datum=2009-10-28 |hämtdatum=2009-11-07 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100111070218/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/rp.html |arkivdatum=2010-01-11 }}</ref>
|folkmängd_rank=12:e
|folkmängd=94013200
|folkmängd_not = <ref name=unpop>{{cite journal |url=http://www.census.gov.ph/data/sectordata/popproj_tab1r.html |title=National Statistics Office 2000 Census-based Population Projection |version=2010 revision |publisher=Philippine National Statistics Office |author=Department of Economic and Social Affairs Population Division |year=2010 |accessdate=2011-05-21 |language=engelska |archiveurl=https://web.archive.org/web/20110811190921/http://www.census.gov.ph/data/sectordata/popproj_tab1r.html |archivedate=2011-08-11 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2011-11-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110811190921/http://www.census.gov.ph/data/sectordata/popproj_tab1r.html |arkivdatum=2011-08-11 }}</ref>
|befolkningstäthet_rank=38:e
|invånare/km2=380
|högstapunkt=[[Mount Apo]]
|högstapunkt_meter=2&nbsp;954
|störstasjö=[[Laguna de Bay]]
|störstasjö_yta=911-949
|längstaflod=[[Cagayan (flod)|Cagayan]]
|längstaflod_längd=505
|självständighet=från [[USA]]
|självständighet_dekl=12 juni 1898
|självständighet_erk=4 juli 1946
|bnp_rank=29:e
|bnp_totalt={{öka}} 1,289 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare={{öka}} 11 420 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|hdi={{öka}} 0,699<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank=116:e
|hdi_nivå=
|hdi_år=2021
|valuta=[[filippinsk peso]]
|valutakod=PHP
|tidszon=[[Koordinerad universell tid|UTC]]+8
|nationaldag=[[12 juni]]
|nationalsång=[[Lupang Hinirang]]
|nationalitetsmärke=RP
|landsnummer=63
|år=2023
|fotnot=<sup>1</sup> [[Filipino]] och [[engelska]] är de [[Officiellt språk|officiella språken]] men det talas mer än [[Filippinerna#Språk|170 olika språk i landet]].
|bnp/invånare_rank=117:e|bnp_nominell_totalt={{öka}} 440,9 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_rank=36:e|bnp_nominell_år=2023|bnp_nominell/invånare={{öka}} 3 905 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=123:e|demonym=filippinier, filippinsk|kör_på=Höger}}

'''Filippinerna''' ({{lang-fil|Pilipinas}}), formellt '''Republiken Filippinerna''',<ref>{{bokref |titel=Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska |url=http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |format={{PDF}} |utgåva=10., rev. uppl. |år=2015 |utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet |sid=74 |hämtdatum=2018-04-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |arkivdatum=2018-01-27 }}</ref> ({{lang-fil|Republika ng Pilipinas}}), är ett land i [[Sydostasien]] i västra [[Stilla havet]]. I norr över [[Luzonsundet]] ligger [[Taiwan]]. Västerut över [[Sydkinesiska sjön]] ligger [[Vietnam]]. [[Suluhavet]] i sydväst ligger mellan Filippinerna och ön [[Borneo]] och i söder skiljer [[Celebessjön]] landet från andra öar i [[Indonesien]]. Landet gränsas i öster av [[Filippinska sjön]]. Dess läge vid [[Eldringen]] och dess tropiska klimat gör Filippinerna utsatt för jordbävningar och tyfoner men har också utrustat landet med naturresurser och gjort det till ett av de rikaste områdena av biologisk mångfald i världen. Med en arkipelag som består av 7641<ref>{{webbref|url=http://cnnphilippines.com/videos/2016/02/20/More-islands-more-fun-in-PH.html|titel=More islands, more fun in PH|datum=20 februari 2016|språk=engelska|hämtdatum=20 juni 2018|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180620024729/http://cnnphilippines.com/videos/2016/02/20/More-islands-more-fun-in-PH.html|arkivdatum=20 juni 2018}}</ref> öar delas Filippinerna in i tre geografiska regioner: [[Luzon]], [[Visayas]] och [[Mindanao]]. Dess huvudstad är [[Manila]].

Med en uppskattad befolkning på omkring 94 miljoner människor är Filippinerna [[Lista över länder efter folkmängd|världens 13:e folkrikaste land]]. Ytterligare 11 miljoner filippiner bor utomlands. Flera etniciteter och kulturer finns på alla öar. Under förhistorisk tid var [[negrito]]s några av arkipelagens äldsta invånare. De följdes av successiva vågor av austronesiska folkslag som förde med sig influenser från [[Malajer|malajiska]], [[Hinduism|hinduiska]] och [[Islam|muslimska]] samhällen. Handel introducerade [[Kinesisk kultur|kinesiska kulturella]] influenser som förblir än i dag.

Ankomsten av [[Ferdinand Magellan]] 1521 markerade början på en epok av [[Spanien|spanskt]] intresse och slutlig dominans. Namnet Filippinerna kommer från kung [[Filip II av Spanien]]. Manila blev det asiatiska navet i [[galeon]]flottan [[Manillagaleonen|Manila-Acapulco]]. Kristendomen blev vida antagen. Då 1800-talet gav vika för 1900-talet följde [[filippinska revolutionen]] i snabb takt som gav upphov till den kortlivade [[första filippinska republiken]], [[spansk-amerikanska kriget]] och [[filippinsk-amerikanska kriget]]. I efterdyningarna framträdde USA som den dominerande statsmakten. Bortsett från perioden av japansk ockupation behöll USA suveränitet över öarna fram till slutet av [[andra världskriget]] då Filippinerna blev självständigt. USA efterlämnade Filippinerna med det engelska språket och en starkare böjelse för den västerländska kulturen. Filippinerna utgör idag en av Asiens demokratier, men en demokrati som ständigt utmanas genom en rad defekter ytterst härledda från landets koloniala förflutna.<ref>{{webbref |url=http://www.swedenabroad.com/SelectImageX/172390/LANDFAKTA_Philippines_augusti_2011.pdf |format=[[Portable Document Format]] |titel=LANDFAKTA - Filippinerna: II. Det politiska läget |sid=sid 2. |utgivare=[[Sveriges ambassad i Bangkok]] |datum=31 maj 2011 |hämtdatum=11 november 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120710202657/http://www.swedenabroad.com/SelectImageX/172390/LANDFAKTA_Philippines_augusti_2011.pdf |arkivdatum=10 juli 2012 }}</ref>

== Historia ==
=== Förhistoria (fram till år 900) ===
Lämningar har hittats som visar att ''[[Homo sapiens]]'' fanns i [[Palawan]] för troligen omkring 50&nbsp;000 år sedan. Dessa invånare kallas [[Tabonmänniskan]].

Tusentals år senare anlände vågor av [[austronesiska språk|austronesisktalande]] invandrare – förfäderna till nutidens etniska filippinier – från [[Indonesien]] och genom södra [[Kina]] via [[Taiwan]]. [[Hankineser|Etniskt kinesiska]] köpmän anlände på [[700-talet]] e.Kr.

=== Tidig historia (900–1565) ===
På [[1400-talet]] nådde [[islam]] de sydliga öarna.<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"/> [[Ferdinand Magellan]] kom till öarna första gången 1521. Efter att han upprättat vänskapliga förbindelser med några lokala hövdingar och omvänt dem till kristendomen kom Magellan i konflikt med en hövding som fortfarande var fientlig mot honom. Detta var hövdingen [[Lapu-Lapu]]. I det slag som följde blev spanjorerna besegrade och Magellan dödades, men ett av hans skepp kom tillbaka till Spanien och förde med sig nyheten om detta nya land.

=== Under kolonialt styre (1565–1946) ===
Den 27 april 1565 kom den spanske [[conquistador]]en [[Miguel López de Legazpi]] med 500 soldater till [[Cebu]] och bildade den första spanska bosättningen på öarna, ursprunget till dagens [[Cebu City]].

[[Augustinerorden|Augustiner]] och [[franciskan]]er följde med soldaterna från ö till ö för att leta efter inhemska byar och människor. Spanjorerna byggde snart upp kyrkor och fästningar, medan de letade efter [[guld]] och [[kryddor]]. [[Katolicism]]en infördes och antogs av majoriteten. Sporadiska uppror skedde från stamgrupper i norra [[Luzon]]s högländer och i kustområden. En del [[muslim]]er gjorde motstånd i Mindanao i södra Filippinerna. Den spanska militären slog tillbaka kinesiska [[pirat]]er, [[japan]]ska och [[Portugal|portugisiska]], [[Nederländerna|nederländska]] och [[Brittiska Ostindiska Kompaniet|brittiska]] styrkor, som alla också hade intresse av Filippinerna.

Filippinerna styrdes från [[Nya Spanien]] ([[Mexiko]]) tills Mexiko blev självständigt. I slutet av 1500-talet inleddes en spirande handel.

1781 bildade guvernör [[José Basco y Vargas]] ''Sociedad Económica de los Amigos del País'' ("Det ekonomiska sällskapet för landets vänner") för att främja den ekonomiska utvecklingen. Filippinerna administrerades direkt från Spanien. Utveckling inom landet och utanför och öppnandet av [[Suezkanalen]] 1869, som förkortade restiden till Spanien och medverkade till att föra nya idéer till Filippinerna, befrämjade framväxten av en upplyst filippinsk övre medelklass, ''ilustrados''. Många unga filippinare fick möjlighet att studera i Europa.

När de blivit upplysta av ''[[José Rizal#arv|propagandarörelsen]]'' om den spanska kolonialregeringens orättvisor eftersträvade de först tillräcklig representation i [[Cortes Generales|Spaniens Cortes]] och senare självständighet. [[José Rizal]], den mest uppskattade intellektuelle (och mest kontroversiella ilustradon), avrättades 1896 för [[högförräderi]], eftersom Rizal var inblandad i revolutionsutbrottet. [[Katipunan]] bildades av [[Andrés Bonifacio]] och var ett hemligt sällskap med störtandet av det spanska styret i Filippinerna som enda målsättning. Sällskapet blev upptäckt av fader Mariano Gil som bröt sin tystnadsplikt och berättade för de spanska myndigheterna om en församlingsmedlem som var syster till en medlem i Katipunan. Den [[filippinska revolutionen]] bröt ut. Katipunan var delat i två grupper, Magdiwang som leddes av [[Andrés Bonifacio]] och Magdalo lett av [[Emilio Aguinaldo]]. Revolutionen slutade med ett avtal där revolutionärerna kapitulerade och gick med på att gå i exil i Hong Kong.

[[USA]] och Spanien blev invecklade i det [[spansk-amerikanska kriget]] 1898. Revolutionärernas ledare [[Emilio Aguinaldo]] lockades då tillbaka till Filippinerna med ett påstått löfte om självständighet liknande den för Kuba, som då utkämpade ett självständighetskrig. Den 12 juni 1898, när segern tycktes uppnåelig, utropade Emilio Aguinaldo Filippinernas självständighet. Det visade sig dock att både Spanien och USA försökte utesluta filippinierna från makten på det ockuperade Filippinerna. De ignorerade den filippinske representanten under förhandlingarna om [[Parisfördraget]] 1898. Spanien överlämnade Filippinerna till USA. Den filippinska republiken gjorde uppror mot USA:s ockupation, vilket ledde till det [[filippinsk-amerikanska kriget]] 1899–1913. Filippinerna kvarstod under USA:s kontroll och fick 1935 sin ställning uppgraderad. År 1941, under [[andra världskriget]], invaderades och ockuperades Filippinerna av Japan som etablerade [[Andra filippinska republiken]] (1943–1945). Den 4 juli 1946 erkändes Filippinerna som självständig stat. USA:s sista militärbaser stängdes<ref name=CIAfactbook/> 1992.

=== Postkoloniala perioden (1946–nutid) ===
[[Fil:Ferdinand Marcos at the White House.jpg|miniatyr|Ferdinand Marcos, 1966.]]
Filippinerna har upplevt en del ekonomisk och politisk instabilitet efter 1946. Gerillan Hukbalahap, som hade bekämpat japanerna under kriget, fortsatte sina aktiviteter och upplevdes som ett hot mot staten. [[Ferdinand Marcos]] valdes till president 1965. Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet växte aktivism bland studenter och antiamerikanska demonstrationer. Ett författningskonvent bestående av valda delegater utarbetade en ny författning som skulle antas i folkomröstning och ersätta den gamla från 1935. Perioden var präglad av oroligheter och undantagstillstånd utlystes 21 september 1972. President Marcos fick nu kraftigt förstärkt makt. Den nya konstitutionen infördes sedan med något tvivelaktiga medel. Situationen tycktes lugna ned sig tills de senare åren av Marcos auktoritära regim, som präglades av korruption. Undantagstillståndet hävdes 1981. En politisk och ekonomisk kris under 1980-talet förvärrade missnöjet med Marcos.

1986 lämnade Marcos med sin familj och några förbundna Filippinerna och gick i exil i Hawaii. [[Corazon Aquino]], änka efter den mördade senatorn Benigno Aquino, tog över regeringsmakten efter ett snabbt val. Efter Marcos har Filippinerna återgått till demokrati och reformerat styret, men en inrotad korruption, inbördes stridigheter och aktiviteter av kommunistiska upprorsmakare och muslimska separatistiska rörelser försvårar alltjämt landets ekonomiska produktivitet. Under perioden efter Marcos har landet upplevt tre presidentskapskriser, varav den senaste i samband med ett avvärjt kuppförsök i början av 2006 då president [[Gloria Macapagal-Arroyo]] införde [[undantagstillstånd]].

Vid valen i maj 2010 vann [[Benigno Aquino III]]. Han svor presidenteden den 30 juni 2010 vid Quirino Grandstand i Luneta Park. I installationstalet lovade han bland annat att motverka fattigdom och korruption. [[Benigno Aquino III]] är son till [[Corazon Aquino]] och [[Benigno Aquino, Jr.]].

[[Rodrigo Duterte]] ställde upp i Filippinernas presidentval år 2016. Han vann presidentvalet med 39 procent av rösterna och tillträdde posten 30 juni 2016.  När det gäller konstitutionaliserade frågor har han främst nämnt att han vill ha en parlamentarisk utveckling. Duterte har gett polisen order om att döda misstänkta brottslingar. Han har sagt att "Kampanjen Skjuta för att döda" kommer att fortsätta till den sista dagen av hans ämbete, Han gav också en personlig garanti om åtalsimmunitet åt soldater och poliser som dödar någon då de utför sitt jobb. Presidenten har dessutom uppmanat vanliga medborgare och rebeller att döda droglangare.<ref>{{Webbref|titel=Filippinernas president håller fast vid sin order: Skjut för att döda|url=https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/06/filippinernas-president-haller-fast-vid-sin-order-skjut-att-doda|verk=svenska.yle.fi|hämtdatum=2021-09-01|språk=sv-FI}}</ref>

== Geografi ==
[[Fil:Ph general map.png|miniatyr|Karta över Filippinerna.]]

Geografiskt utgör Filippinerna en fortsättning på de bergiga indonesiska öarna, och bergskedjornas högsta toppar når 2 000–3 000 m ö.h. Mellan bergen ligger bördigt lågland, t.ex. den centrala Manilaslätten på [[Luzon]]. Öarna ingår i Östasiens bälte av vulkanism och drabbas ofta av jordskalv och vulkanutbrott; vid Pinatubos utbrott [[1991]] på södra Luzon dödades flera hundra människor och ofantliga askmoln spreds runt hela jorden. Öster om ögruppen finns Filippinergraven, ett av världshavens största djup. Filippinerna har tropiskt monsunklimat med riklig nederbörd. Nordostkusten utsätts ofta för tropiska orkaner (tyfoner). Längs kusterna finns mangroveskog och en del öar omges av korallrev. Omkring 1/3 av landets yta täcks ännu av en artrik regnskog. Stora arealer har dock avverkats, vilket har lett till svår [[jordförstöring]]. Floran uppvisar bl.a. ett mycket stort antal orkidéarter.<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"/>

Landet består av 7&nbsp;107 [[ö (landområde)|öar]] varav närmare 900 är bebodda. Den största ön heter [[Luzon]]. Den filippinska [[arkipelagen]] är belägen mellan 116° 40' och 126° 34' östlig [[longitud]], 4° 40' och 21° 10' nordlig [[latitud]]. Den sammanlagda arean är cirka 300&nbsp;000 [[km²]]. Öarna indelas i tre grupper: [[Luzon]], [[Visayas]] och [[Mindanao]]. Hamnstaden [[Manila]] som ligger på ön Luzon är [[huvudstad]] och Filippinernas andra stad till storleken. Störst är [[Quezon City]].

Klimatet är varmt, fuktigt och tropiskt. Årsmedeltemperaturen ligger runt 26,5°. Filippinerna har tre årstider: Tag-init eller Tag-araw (den varma årstiden "sommar", mars–maj), Tagulan (regnperioden, juni–november) och Tag-lamig (den kalla årstiden "vinter", december–februari). De flesta av öarna är skogklädda vulkanöar. Den högsta punkten är [[Mount Apo]] på ön [[Mindanao]] som når 2&nbsp;954 m. Flera vulkaner, som [[Pinatubo]], är aktiva. Landet drabbas också av ett tjugotal tyfoner från Stilla havet varje år.

=== Jordbävningar ===
Jordbävningar är vanliga i landet. Den 6 februari 2011 drabbades landet av en jordbävning, som dödade många människor och tiotals saknades.

=== Natur ===
På Filippinerna lever en otalig mängd [[insekter]] och mer än 5&nbsp;000 större djurarter samt cirka 14&nbsp;000 olika växter. Bland djurarterna kan nämnas [[vattenbuffel]], [[Papegojfåglar|papegojor]], [[flygekorrar]], [[spökdjur]], [[delfiner]], [[krokodiler]], [[ormar]], [[sköldpaddor]] och olika [[ödlor]]. Några zoologer påstår att djurvärlden på Filippinerna och djurvärlden i [[Indonesien]] liknar varandra. På ön [[Calauit]] släpptes 1976 ett stort antal afrikanska djurarter. Bland dessa finns 70 [[giraff]]er och några [[zebror]] samt [[antiloper]]. Det anordnas idag safariturer för turister.

==Styre och politik==
=== Översikt===

Filippinernas statsskick är löst baserat på [[USA]]:s. Den nuvarande konstitutionen antogs 1987. Landet är en [[republik]] med stark presidentmakt, där presidenten är [[statschef]], [[regeringschef]] och militär [[överbefälhavare]]. Presidenten väljs i allmänna val för en mandatperiod på 6 år och utnämner och leder ett kabinett. Parlamentet, [[Filippinernas kongress|kongressen]], har två kamrar, representanthuset och senaten. Senaten har 24 ledamöter med sexåriga mandatperioder, medan representanthuset har högst 250 ledamöter med treåriga mandatperioder. Senatens ledamöter väljs nationellt. Av representanthusets ledamöter väljs 206 i enmansvalkretsar och de övriga från partilistor.

När [[Gloria Macapagal-Arroyo]] blev president 2001, blev hennes parti [[LAKAS-CMD]] också det största i kongressen. Partiet leder en koalition av flera större och mindre partier, med sammanlagt 187 ledamöter i representanthuset och 13 i senaten. Kongressledamöterna tenderar att inte ha så stark partilojalitet och ofta byta partitillhörighet.

Rättsväsendets högsta instans är högsta domstolen med en ordförande och 14 övriga domare, som alla utses av presidenten på förslag av ett rättsligt råd.

Filippinerna är en av grundarna av [[FN]] och [[ASEAN]], samt medlem av [[APEC]], [[latinska unionen]] och [[G24]]. Filippinerna är en viktig allierad till [[USA]] utanför [[NATO]], men också medlem av [[Alliansfria rörelsen]].

=== Filippinernas presidenter ===
<timeline>
ImageSize = width:800 height:auto barincrement:12
PlotArea  = top:10 bottom:90 right:130 left:20
AlignBars = late

DateFormat = mm/dd/yyyy
Period     = from:01/01/1896 till:06/30/2016
TimeAxis   = orientation:horizontal
ScaleMajor = unit:year increment:10 start:1900

Colors =
  id:Katipunan         value:claret      legend:Katipunan
  id:NP                value:yellowgreen legend:Nacionalista
  id:Japan             value:black    legend:Kalibapi_(Japanese-sponsored)
  id:LP                value:dullyellow    legend:Liberal
  id:KBL               value:red           legend:KBL
  id:PDP-Laban    value:yelloworange        legend:PDP-Laban
  id:Lakas             value:skyblue          legend:Lakas-CMD/Lakas-Kampi-CMD
  id:LAMP              value:orange  legend:PMP

  id:linemark    value:gray(0.8)
  id:linemark2   value:gray(0.9)

Legend  = columns:3 left:20 top:65 columnwidth:200

BarData =
  Barset:others
  Barset:Marcos
  Barset:others1

PlotData=
  width:5 align:left fontsize:S shift:(5,-4) anchor:till
  barset:others
    from:01/23/1899 till:04/01/1901 text:"Emilio Aguinaldo" color:Katipunan
    from:11/15/1935 till:08/01/1944 text:"Manuel L. Quezon" color:NP
    from:10/14/1943 till:08/14/1945 text:"José P. Laurel" color:Japan
    from:08/01/1944 till:05/28/1946 text:"Sergio Osmeña" color:NP
    from:05/28/1946 till:04/15/1948 text:"Manuel Roxas" color:LP
    from:04/17/1948 till:12/30/1953 text:"Elpidio Quirino" color:LP
    from:12/30/1953 till:03/17/1957 text:"Ramon Magsaysay" color:NP
    from:03/18/1957 till:12/30/1961 text:"Carlos P. Garcia" color:NP
    from:12/30/1961 till:12/30/1965 text:"Diosdado Macapagal" color:LP
  barset:Marcos
    from:12/30/1965 till:04/09/1978 color:NP
  barset:break
    from:04/09/1978 till:02/25/1986 text:"Ferdinand E. Marcos" color:KBL
  barset:others1
    from:02/25/1986 till:06/30/1992 text:"Corazon C. Aquino" color:PDP-Laban
    from:06/30/1992 till:06/30/1998 text:"Fidel V. Ramos" color:Lakas
    from:06/30/1998 till:01/20/2001 text:"Joseph Ejercito Estrada" color:LAMP
    from:01/20/2001 till:06/30/2010 text:"Gloria Macapagal-Arroyo" color:Lakas
    from:06/30/2010 till:04/30/2011 text:"Benigno S. Aquino III" color:LP
</timeline>

=== Administrativ indelning ===
{{Huvudartikel|Filippinernas regioner }}

[[Fil:Ph regions and provinces.png|miniatyr|Filippinernas provinser och regioner.]]

På en övergripande nivå delas Filippinerna in i tre delar, [[Luzon]], [[Visayas]] och [[Mindanao]], en indelning som motsvarar den svenska indelningen i [[Götaland]], [[Svealand]], och [[Norrland]]. Luzon-delen består av den stora huvudön i norr med samma namn, plus kringliggande småöar, Mindanao-delen på samma sätt av ön Mindanao med kringliggande småöar, och Visayas är alla de små och medelstora öarna mellan Luzon och Mindanao.

Filippinerna är sedan indelat i 79 provinser, närmast motsvarande [[Sveriges län]], som var och en tillhör en av de 17 regionerna i landet. Dessutom finns en autonom region, [[Muslimska Mindanao]]. Huvudstadsområdet [[Metro Manila]] är en egen region, dock inte indelad i provinser, utan istället i fyra distrikt. Provinserna i sin tur indelas i städer ("cities") och köpingar ("municipalities"), motsvarande svenska [[kommun]]er, vilka i sin tur delas in i den minsta administrativa enheten på Filippinerna: [[barangay]], som saknar svensk motsvarighet. De regionnamn som skrivs med stora bokstäver är akronymer, bildade från namnen på de största provinserna, öarna eller städerna i regionen i fråga. Regionernas numrering anges med latinska siffror i parentes.

{| class="wikitable" style="margin:1em auto 1em auto;"
|-
! Region !! Beteckning !! Regionhuvudstad
|-
| [[Ilocos Region]] || Region I || [[San Fernando (La Union)|San Fernando]], [[La Union (provins)|La Union]]
|-
| [[Cagayan Valley]] || Region II || [[Tuguegarao]], [[Cagayan]]
|-
| [[Central Luzon]] || Region III || [[San Fernando (Pampanga)|San Fernando]], [[Pampanga]]
|-
| [[CALABARZON]] || Region IV-A || [[Calamba City|Calamba]], [[Laguna (provins)|Laguna]]
|-
| [[MIMAROPA]] || Region IV-B || [[Calapan]], [[Oriental Mindoro]]
|-
| [[Bicol Region]] || Region V || [[Legazpi City|Legazpi]], [[Albay]]
|-
| [[Västra Visayas]]|| Region VI || [[Iloilo City]]
|-
| [[Centrala Visayas]] || Region VII || [[Cebu City]]
|-
| [[Östra Visayas]] || Region VIII || [[Tacloban City|Tacloban]]
|-
| [[Zamboangahalvön]] || Region IX || [[Zamboanga City]]
|-
| [[Norra Mindanao]] || Region X || [[Cagayan de Oro City|Cagayan de Oro]]
|-
| [[Davaoregionen]] || Region XI || [[Davao City]]
|-
| [[SOCCSKSARGEN]] || Region XII || [[Koronadal]], [[Södra Cotabato]]
|-
| [[Caraga]] || Region XIII || [[Butuan City]]
|-
| Autonoma regionen [[Muslimska Mindanao]] || ARMM || [[Cotabato City]]
|-
| [[Cordillera Administrative Region]] || CAR || [[Baguio City]]
|-
| [[Metro Manila|National Capital Region]] || NCR || [[Manila]]
|-
| [[Negros Island Region]]<ref name="negros">{{Webbref |url=http://www.gmanetwork.com/news/story/498922/news/nation/pnoy-signs-eo-183-creating-negros-island-region |titel=PNoy signs EO 183 creating Negros Island region |hämtdatum= 2015-06-05|format= |verk= }}</ref> || NIR || [[Bacolod City]]
|}

Calabarzon och Mimaropa utgjorde tidigare tillsammans regionen ''Södra Tagalog'' (IV).

Negros Island Region bildades 2015 genom att provinserna [[Negros Oriental]] och [[Negros Occidental]] bröts ut ur [[Västra Visayas]] och [[Centrala Visayas]].<ref name="negros"/>

=== Internationella dispyter ===
Filippinerna ligger i konflikt med [[Taiwan]], [[Kina]], [[Vietnam]] och [[Malaysia]] om de [[petroleum|olje]]- och [[naturgas]]rika [[Spratlyöarna]] och [[Scarboroughrevet]], och med Malaysia om provinsen [[Sabah]] på [[Borneo]].

== Ekonomi ==
[[Fil:Sugar Beach Bantayan.jpg|mini|Strand på den filippinska ön [[Bantayan]].]]
===Näringar och resurser===
Filippinerna är ett utvecklingsland och kännetecknas av djup fattigdom och ojämn inkomstfördelning. Jordbruket sysselsätter flertalet invånare, och stapelfödan är [[ris]], som odlas av småbönder i nederbördsrika områden, samt [[majs]]. På plantager odlas exportgrödor som [[socker]], [[kopra]] och andra kokosprodukter, [[banan]]er och [[ananas]]. Skogsindustrin är betydande i söder (på [[Mindanao]]) och fisket ger stora inkomster. Det finns ganska gott om mineral ([[koppar]], [[guld]], [[silver]], [[krom]], [[järn]] och [[nickel]]) men man måste importera olja. Industrin, som byggts upp med amerikanskt kapital, förädlar främst råvaror från skogs- och jordbruket. Under senare tid har bland annat konfektions-, elektrisk, elektronisk och petrokemisk produktion tillkommit och ekonomiska frizoner med bland annat skattelättnader har inrättats. Turismen är ekonomiskt viktig, men ett svårlöst problem är barnprostitutionen, som florerar framförallt i storstäderna. Det finns få järnvägar, vägnätet är föråldrat. Sjöfart och flyg spelar en växande roll.<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"/>

Filippinerna i grunden är en jordbruksnation har lätt industri och tjänstesektorn gjort stora inbrytningar i landet. Filippinernas nominella [[Bruttonationalprodukt|BNP]] är 144 miljarder USD (2007)<ref name=cia>{{Webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/print/rp.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-06-01 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080611105109/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/print/rp.html |arkivdatum=2008-06-11 }}</ref> och landet anses komma på 46:e plats av 184 länder och femtonde bland Asiens länder.

Under 2007 växte Filippinernas ekonomi med 7,3&nbsp;procent, vilket var den näst snabbast växande ekonomin i Sydöstra Asien endast efter Vietnam.
 
Landet kallas ofta Asiens nya tigerekonomi. Det drabbades av [[Asienkrisen]] 1998, i förening med stigande priser, inflation och dåliga väderförhållanden. Den ekonomiska tillväxten föll från 5&nbsp;procent 1997 till 0,6&nbsp;procent 1998, men återhämtade sig sedan till omkring 3&nbsp;procent 1999 och 4&nbsp;procent 2000. Regeringen har lovat att fortsätta sina ekonomiska reformer för att medverka till att komma ikapp utvecklingstakten i de nyligen industrialiserade länderna i [[Östasien]]. Försöken att förbättra den ekonomiska situationen hämmas av stora skulder, med en statsskuld på 77&nbsp;procent av BNP. Avbetalningen av statsskulden tar en större del av budgeten än utbildningsdepartementet och försvarsmakten tillsammans.

Regeringens strategi för att förbättra ekonomin innehåller förbättringar av [[infrastruktur]], reformer av skattesystemet för att öka statens intäkter, främja avreglering och [[privatisering]]ar och öka handelsintegrationen med omgivande länder. Framtidsutsikterna beror mycket på den ekonomiska utvecklingen i de två stora handelspartnerna [[USA]] och [[Japan]], samt på större regeringspolitikens och administrationens utveckling.

På senare år har många [[teletjänstcentral]]er och ''business process outsourcing'' (BPO)-företag flyttat till Filippinerna och skapat tusentals nya arbetstillfällen. Den 1 november 2005 infördes en ny lag om utökad [[moms]], som syftar till att skära ned utlandsskulden och förbättra offentliga tjänster.
Filippinerna utbildar varje år ett stort antal sjuksköterskor. Enligt OECD finns det inget annat land i världen som har så många sjuksköterskor som arbetar i utlandet.<ref>http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2015/article.2015-09-22.1592016468/</ref>

Filippinerna är medlem av [[Asiatiska utvecklingsbanken]], [[Världsbanken]], [[Internationella valutafonden]], samt andra internationella ekonomiska sammanslutningar, såsom [[APEC]], [[Colomboplanen]] och [[G-77]].

=== Fattigdom ===
Fattigdom är ett stort problem på Filippinerna, där uppskattningsvis 40&nbsp;procent av befolkningen lever i fattigdom och de större städerna omges av [[slum]]områden. Bara i Manila finns ungefär 60&nbsp;000 [[gatubarn]]. Många av dessa barn jobbar som biltvättare, skoputsare eller samlar avfall och många pojkar och flickor utnyttjas som prostituerade.

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Filippinernas demografi}}
[[Fil:Philippines-demography.png|miniatyr|höger|Befolkningsutveckling 1961 till 2003 (uppgifter från [[FAO]], 2005). Befolkning i tusental invånare.]]
Filippinerna är världens tolfte folkrikaste land med en beräknad folkmängd på cirka 94 miljoner invånare 2010.<ref name="unpop"/> Ungefär två tredjedelar bor på [[Luzon]]. Huvudstaden Manila är tillsammans med den omgivande regionen [[Metro Manila]] en av världens folkrikaste storstadsområden.

Utbildningssystemet är baserat på kursplaner från [[USA]]. 95,9&nbsp;procent är läskunniga, utan någon större skillnad mellan män och kvinnor.

Medellivslängden är 69,29 år (kvinnor: 72,28, män: 66,44). Den årliga befolkningstillväxten är cirka 1,92&nbsp;procent, med 26,3 födda per 1&nbsp;000 människor, och landet är på grund av denna höga tillväxttakt tättbefolkat.

Invånarna i Filippinerna kallas för ''[[filippinier]]'' eller ''filippinare''. I dagligt tal kan en filippinare kalla sig själv för ''pinoy''/''pinay''. Ungefär 95&nbsp;procent av befolkningen är enligt officiella uppgifter ättlingar till en rad av vågor av [[austronesiska språk|austronesiska]] immigranter som anlände för cirka tusen år sedan och som bosatte sig över hela arkipelagen. Filippinernas befolkning kan (efter kulturell och språklig hemhörighet) indelas i ett tiotal större folkgrupper – [[bikol]], [[gaddang]], [[ibanag]], [[iloko]], [[ivatan]], [[kapampangan]], [[pangasinan]], [[sambal]], [[subanon]], [[tagalog]], [[visayan]] och [[zamboangueño]] – samt ett stort antal mindre grupper.

Urinvånarna (aeta) ersattes i hög grad av de invandrande austroneserna och utgör idag endast 0,03&nbsp;procent av befolkningen (cirka 30&nbsp;000). Cirka två&nbsp;procent av befolkningen är [[mestiser]], och medan deras antal är litet så har de ändå stort ekonomiskt och politiskt inflytande. Den största icke-filippinska befolkningsgruppen i landet är [[Kina|kineser]] (3&nbsp;procent). Den resterande befolkningen består av andra utländska nationaliteter.

Det stora antalet inhemska etniska grupper med egna språk gör Filippinerna till ett ur etnisk synvinkel sett mycket heterogent land. De senaste decennierna har regeringen aktivt arbetat för att göra kulturen mer homogen, men det har mött stort motstånd från flera etniska grupper, vilka alls inte önskar assimileras in i en gemensam filippinsk kultur. Dessa regeringens strävanden har setts som ''Manila-imperalism''.

=== Språk ===
På Filippinerna talas mer än 170 språk, av vilka nästan alla tillhör den [[västliga malajo-polynesiska språk]]gruppen av [[austronesiska språk]]. Det största undantaget är [[chavacano]] som är ett [[spanska|spanskbaserat]] [[kreolspråk]]. Enligt 1987 års [[Grundlag|konstitution]]<ref>[http://www.gov.ph/the-philippine-constitutions/the-1987-constitution-of-the-republic-of-the-philippines/the-1987-constitution-of-the-republic-of-the-philippines-article-xiv/ THE 1987 CONSTITUTION OF THE REPUBLIC OF THE PHILIPPINES – ARTICLE XIV] {{Wayback|url=http://www.gov.ph/the-philippine-constitutions/the-1987-constitution-of-the-republic-of-the-philippines/the-1987-constitution-of-the-republic-of-the-philippines-article-xiv/ |date=20130329012832 }}</ref> är både [[filipino]] (baserat på [[tagalog]]) och [[engelska]] officiella språk, medan filipino ensamt kallas nationellt språk. Engelska används främst inom administration, näringsliv och högre utbildning. Därutöver ges de regionala språken status som "auxiliary official languages" i respektive region.

Det finns tolv regionala språk, som har mer än en miljon talare vardera: [[tagalog]], [[cebuano]], [[hiligaynon]], [[ilokano]], [[waray-waray]], [[bikol]], [[kapampangan]], [[pangasinan]], [[kinaray-a]], [[maranao]], [[maguindanao]] och [[tausug]]. De tre förstnämnda är landets tre största inhemska språk, med en lång litterär tradition och en roll som [[lingua franca]] i olika delar av landet.<ref name=ne-sprak/>

Övriga stora utländska språk som talas på Filippinerna inkluderar [[spanska]], [[hokkien]], [[kantonesiska]], [[indonesiska]], [[sindhi]], [[punjabi]], [[koreanska]] och [[arabiska]]. Ett arv från kolonialtiden är en rik litteratur på spanska.<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon">Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon</ref>

=== Religion ===
Filippinerna är samtidigt det fjärde största [[romersk-katolska kyrkan|katolska]], det trettonde största [[protestantism|protestantiska]], det sjuttonde största [[buddhism|buddhistiska]] och det fyrtionde största [[islam|muslimska]] landet i världen. Kring 92 % av alla filippinier är kristna. Av dessa tillhör i sin tur 90 procent [[romersk-katolska kyrkan]] medan övriga 10 procent tillhör olika protestantiska samfund. Fastän kristendomen är en stor kraft i kulturen lever även äldre trosuppfattningar och ritualer kvar.

Den katolska kyrkan har stort inflytande både i statliga och icke-statliga sammanhang, trots att åtskillnad mellan kyrka och stat är inskriven i konstitutionen. Filippinerna har för närvarande två [[kardinal]]er: [[Ricardo Cardinal Vidal]] och [[Jose Cardinal Sanchez]]. Den 2005 avlidne [[Jaime Cardinal Sin]] var en betydelsefull andlig ledare som aktivt deltog i den politiska utvecklingen i landet. Den mest kända [[katedral]]en är [[Manilas katedral]].

De olika protestantiska samfunden har förbindelser med nordamerikanska kyrkor och det finns många amerikanska missionärer i landet. Två filippinska oberoende kyrkor bildades i början av 1900-talet och är framträdande idag. Dessa är [[Oberoende Filippinska Kyrkan]] (grundad 1902 under inflytande av Gregorio Aglipay) och [[Iglesia ni Cristo]] (Kristi kyrka, grundad 1914).

Cirka 5 procent av invånarna är muslimer.

=== Flyktingar och utlandsfilippinier ===
Interna stridigheter mellan regeringstrupper och muslimska organisationer som [[Moro Islamic Liberation Front]] och [[Abu Sayyaf]] har lett till ett stort antal flyktingar inom landet. 2007 uppskattades antalet till 300&nbsp;000.<ref name=cia/>

Omkring 11 miljoner filippinare arbetar utanför Filippinerna, vilket är cirka 12&nbsp;procent av landets befolkning, och mer än en miljon lämnar landet varje år. Deras yrken kan vara allt från läkare till sjömän och hembiträden. Närmare 15&nbsp;procent av Filippinernas BNP utgörs av pengar som de utlandsarbetande skickar hem. De länder som tar emot flest filippinska gästarbetare är [[USA]] (fyra miljoner) och [[Saudiarabien]] (två miljoner). I Sverige fanns 2015 sammanlagt cirka 12 400 personer födda i Filippinerna.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/|titel=Befolkningsstatistik|hämtdatum=2017-02-05|verk=Statistiska Centralbyrån|språk=sv}}</ref>

== Kultur ==
Grunden för den filippinska kulturen baseras på de olika regionala traditionerna runt om i landet. Den är dock även starkt påverkad av influenser från de kinesiska och spanska kultursfärerna.

Arvet från den tre århundraden långa spanska kolonialtiden är tydligast i katolska traditioner och festivaler samt i förekomsten av spanska efternamn. Kineserna har framförallt satt sin prägel på den filippinska matkulturen men även bland annat påverkat språken och namnskicket. De amerikanska influenserna är en rätt ny företeelse och sträcker sig drygt hundra år tillbaka i tiden. Det utbredda bruket av [[engelska]] språket, nationalsporten [[basket]] och förkärleken för [[snabbmat]] är tre exempel på påverkan från USA. De kända danserna från Filippinerna är [[Tinikling]], Pandanggo sa ilaw, Singkil, Maglalatik, Sayaw sa bangko, Itik-itik och många fler.

=== Utbildning ===
De sex första klasserna i skolorna på Filippinerna är obligatoriska och gratis. De genomförs av 85 procent av befolkningen. Följande fyra klasser är gratis, men inte obligatoriska. De utförs av 61 procent av åldersgruppen.

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/philippines Index of Economic Freedom 2019]
| 70 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/philippines Pressfrihetsindex 2019]
| 134 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 99 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 106 av 189
|}

== Se även ==
* [[Filippiner i Sverige]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references>
<ref name=ne-sprak>{{NE |författare= |titel = http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/filippinerna#språk|namn= Filippinerna – språk|hämtdatum = 17 november 2016 }}</ref>
</references>
=== Källförteckning ===
* [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html CIA Factbook (engelska)]

== Externa länkar ==
{{Commons|Philippines}}

{{Navigeringsmallar Filippinerna}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Filippinerna| ]]
[[Kategori:Asiens länder]]
[[Kategori:Östater]]
[[Kategori:Engelskspråkiga länder och territorier]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]