Wikipedia har en artikel om:
hen (brynsten)

Svenska

redigera

Pronomen

redigera
 
pronomenet hen på en mjölkförpackning

hen (objektsform hen eller henom; genitivform hens)

  1. (kön obekant) könsneutralt personligt pronomen för att benämna en godtycklig person vars kön är obekant eller irrelevant i sammanhanget, när båda könen avses
    1993: Jag väljer hen (insändare), sida 6 (Språkvård (tidskrift), 4:e numret):
    Jag kommer att introducera hen i vår tidning och använda det i fortsättningen.
    2012 (24 maj): "En myt att välfärden har monterats ned" (Svenska Dagbladet), Fredrik Segerfeldt:
    Den som hävdar något annat har fel. Hur högt hen än skriker.
    2013 (1 feb): "Uppfriskande kulturkrockar" (Svenska Dagbladet), Karoline Eriksson:
    Maktbalansen mellan filmskaparen och de människor som hen vill berätta om är ett återkommande tema i en rad nya svenska filmer [...]
    Synonymer: den, han eller hon, hon eller han, han/hon, hon/han, vederbörande, denne, han (i könsneutral betydelse), hon (i könsneutral betydelse)
  2. (kön oväsentligt) könsneutralt personligt pronomen för att benämna en specifik person som man inte vill kategorisera efter kön, när man anser att könsbenämning är oväsentlig; används konsekvent som ersättning för pronomenen han och hon[1]
    2008: "Stå två och två? Aldrig att jag tänker, din fascist!" (Tidskriften Ful 3):
    Det var precis innan sommaren, en helt vanlig dag på bibblan, då hen frågade mig om jag kunde se till hens dator.
    2009 (8 sep): "Mer om amning - reaktioner på Debatt 8/9" (Vi som aldrig sa sexist - Blogg, läst 2013-03-09):
    [...] därför måste modern vara hemma minst sex månader i början fastän hen kanske inte alls har nån lust [...]
    2010: "Så rycktes vingarna av fjärilen på Haga" (Tidskriften Ful, bonusmaterial):
    Lillasystern Madeleine, som alltid stått i skuggan av sin storasyster, förlovade sig precis som hen 2009 och även hen efter ett långt samboförhållande.
    Se även: könsroll, socialt kön, social konstruktion, genusteori
  3. (tredje kön) könsneutralt personligt pronomen för att benämna en person vars könsidentitet varken är manlig eller kvinnlig, eller som inte vill definiera sig enligt konventionella könsnormer[2]
    2010 (04 feb): "Han, hon eller hen - välj mellan tre kön" (Kyrkans Tidning):
    Sedan i höstas ska den som söker jobb på Sensus studieförbund uppge ett av tre genus: han, hon eller hen. - Det här handlar om att låta dig som individ själv bestämma hur du vill definiera dig.
    2011 (17 maj): "Jag vill vara hen - inte hon eller han" (Dagens Nyheter):
    Vio pendlade mellan att se sig hetero- och homosexuell, men kände ett instinktivt motstånd emot att kalla sig bisexuell. I efterhand har hen förstått att det förmodligen har att göra med att hen aldrig riktigt accepterat att det bara skulle finnas två kön.
    Se även: tredje kön, transperson, transsexuell, transgender, intersexuell, intergender, bisexuell, transvestit, TG (engelsk förkortning för "third gender" eller "transgender")
 
Besläktade ord: henifiera
Etymologi: Frågan om könsneutrala pronomen har sina rötter i jämställdhetsrörelsens protester mot bruket av "han" som könsneutralt pronomen. Det ansågs att ur ett jämställdhetsperspektiv ett mer könsneutralt pronomen skulle vara att föredra istället för "han". Ordet "hen" är ett konstruerat ord, en kombination av "han" och "hon". Det har offentligt föreslagits av språkforskaren Hans Karlgren i 1994[3] men det finns indikationer på att ordet diskuterades ännu tidigare (under 1950-talet). Även andra kombinationer av "han" och "hon" – såsom "hän", "hön", "hin", "haon", "hoan" – har nämnts.
Användning: Ordet "hen" är ett nykonstruerat ord som fortfarande är betydligt ovanligare än "han" och "hon". Ordet används frekvent i myndighetstexter och i hbtq-världen i stort, men har inte lika stor spridning i andra sammanhang. Ordet kan väcka motstånd eller irritation hos vissa[4].
Exempelvis queerfeministisk kulturtidskrift Ful använder sedan flera år alltid "hen" i stället för "hon" och "han"[5]. Likaledes används konsekvent "hen" i stället för "hon" och "han" i barnboken "Kivi & Monsterhund"[6][7], utgiven av OLIKA Förlag, som ger ut böcker som bland annat "ska utmana och bredda traditionella könsroller"[8].

Översättningar

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hen  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hen henen henar henarna
Genitiv hens henens henars henarnas

hen

  1. (handverktyg) brynsten, slipsten

Översättningar

redigera

hen

  1. hän, hädan, iväg, undan, fram
    hen over havet
    iväg över havet
    Hvor skal du hen?
    Vart ska du hän? (Vart är du på väg?)
    hen til din far.
    iväg till din pappa.
    Hestene går hen imod mig.
    Hästarna går fram emot mig.
    Sammansättningar: henlegge, henligge, henover
    Användning: Anger riktning, medan henne anger plats.

Engelska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hen  Singular Plural
Nominativ hen hens
Genitiv hen's hens'

hen

  1. höna

Kymriska

redigera

Adjektiv

redigera

hen

  1. gammal

Källor

redigera
  1. Benjamin Lyngfelt, "Hen eller den? Pronomenval med betydelse", Svenska Dagbladet, 28 maj 2012
  2. Anna-Malin Karlsson, "Hen upplevs inte som neutralt - än", Svenska Dagbladet, 6 feb 2012
  3. Karlgren, Hans, "Politiska ord: hen. Då sa vederbörande", Svenska Dagbladet, 1994-08-28
  4. Cordelia Edvardson, "Bland alla onödiga ingrepp tar hen priset", Svenska Dagbladet, 21 mar 2012
  5. Tidskriften Ful, läst 2013-03-09
  6. Lundqvist, Jesper, "Kivi & Monsterhund", Olika Förlag, 2012
  7. Wiman, Margareta, "Jesper Lundqvist och Bettina Johansson: Kivi & Monsterhund (recension)", Östgöta Correspondenten, 27 feb 2012
  8. OLIKA Förlag, läst 2013-03-09