Indycar Series

	IndyCar Series
Allmän information
Kategori	Formelbilracing
Länder/region	USA ; Kanada
Antal säsonger	29
Första säsong	1996
Chassi	Dallara
Motor	Honda ; Chevrolet
Däck	Firestone
Senaste mästare (2024)
Förarmästerskapet	Álex Palou
Teammästerskapet	Chip Ganassi Racing
Märkesmästerskapet	Chevrolet
	Aktuell säsong

IndyCar Series, officiellt NTT IndyCar Series av sponsorskäl, är den främsta serien sanktionerad av Indy Racing League. Den körs på konventionella racerbanor, stadsbanor och ovalbanor främst i USA mellan mars och oktober. Tävlingsserien föddes 1996, efter att den tidigare IndyCar World Series delats upp i Cart och IndyCar Series.^[1]

Seriens absolut största evenemang är Indianapolis 500, som gett tävlingsserien dess namn. Evenemanget är det absolut största enskilda tävlingseventet med upp till 400 000 åskådare på plats. Nytt för 2023 är att det inte längre delas ut dubbla poäng vid Indy 500.^[1]

Historia

1994 annonserade Tony George, president på Indianapolis Motor Speedway, att han planerade att starta sin egen serie för formelbilar, som ett billigare alternativ och mindre teknologiskt avancerat än Cart, som var den officiella serien då. Han drog tillbaka Indianapolis 500 från Cart-schemat, och inkluderade den i sin nya serie som till en början helt enkelt hette Indy Racing League. I början av seriens historia var det inte särskilt kända förare och team som deltog, förutom ett par äldre förare som Cart-stallen inte längre vill ha kvar. Efter sex år i relativ anonymitet förutom under Indydagen, klev serien in i rampljuset när Penske meddelade att de bytte till serien 2002. Året därpå flyttade Chip Ganassi Racing och Andretti Green Racing till serien, vilket gjorde den till den ledande serien inom amerikansk formelbilsracing.

Andretti Green Racing blev det mest framgångsrika teamet under de följande säsongerna, med Tony Kanaan, Dan Wheldon och Dario Franchitti alla som mästare för teamet. Den första säsongen med de kända överhopparna från Cart; 2003, vanns av Scott Dixon från Nya Zeeland i Ganassi, som även vann titeln 2008, och var en av decenniets mest framgångsrika förare. Sam Hornish Jr. var dock decenniets allra mest framgångsrika förare, då amerikanen vann serien 2001, 2002 och 2006, innan han bytte till Nascar.

Sammanslagning med Champ Car

2008 tog IndyCar över Champ Car, sedan serien var på väg att gå i konkurs. Detta gjorde att det bara blev en högklassig formelbilsserie i USA, vilket ansågs nödvändigt för formelbilsracingens framtida intresse. George och IRL har ofta fått skulden för intressetappet sedan splittringen, och serien står i skuggan av Nascar när det gäller sponsorintäkter och förarlöner. Den kvinnliga stjärnan Danica Patrick har dock fått intresset för serien att öka i USA, liksom det faktum att den tvåfaldige vinnaren av Indianapolis 500, Hélio Castroneves vann Dancing with the Stars 2007. Tack vare dessa har intresset ökat, och Indianapolis 500 2008 var nästan fullsatt för första gången på länge.

Bilar

Serien kör med chassin från Dallara och motorer från Honda och Chevrolet. Genom åren har ett antal chassitillverkare varit med, noterbart Panoz, vilka blev mästare med Scott Dixon 2003, och även Toyota som motortillverkare har tävlat i serien med framgång. Efter Panoz tillbakadragande 2005 beslutades att Dallaran skulle bli standardchassi i serien, och när även Toyota drog sig tillbaka efter att ha blivit förbisprungna av Honda har serien varit en specserie (alla har formellt samma material). Bränslet är en blandning mellan metanol och etanol. Motorn har ungefär 650 hk, och kan på Indianapolis nå 370 km/h. Bilen är dock ganska osmidig på vanliga racerbanor jämfört med en formel 1-bil, och även en Champ Carbil.

Banor

Serien kördes under de första nio säsongerna enbart på ovalbanor, vilket klart skilje den från CART. Den första säsongen pågick bara våren 1996, och besökte bara tre banor: Walt Disney World Speedway utanför Orlando, Phoenix International Raceway i Phoenix i Arizona och även Indianapolis 500. Det innebar två korta ovaler och en superoval. Den andra säsongen gick mellan 1996 och 1997, och bestod av tio omgångar, varav fem på korta ovaler, fyra på mellanovaler och ett race på en superoval. Efter det utökades serien till elva omgångar 1998, innan tävlingskalendern bantades något de två följande säsongerna. Samtidigt blev Texas Motor Speedway säsongfinal, vilket den var fram till 2004.

Från och med 2001 körs serien med minst 13 omgångar, och mellan 2002 och 2004 bestod serien av cirka 16 omgångar, och allt fler mellanovaler lades till serien. Säsongen 2005 utökades serien med tre tävlingsbanor till för att vidga serien. De två NASCAR-banorna Watkins Glen och Sears Point samt ett stadslopp i Saint Petersburg i Florida, Honda Grand Prix of Saint Petersburg, lades till.

Det blev stora förändringar säsongen 2006, då kalendern bantades till 14 race, medan de tre racerbanetävlingarna var kvar. Säsongen 2007 såg det ut som om serien hittat en balans mellan bantyperna, efter att Mid-Ohio och Detroit lagts till i kalendern. Detta ändrades dock när Champ Car övertogs av IRL och vissa Champ Car-tävlingar skulle ingå i IndyCar.

Long Beach och Edmonton lades snabbt till, vilka säsongen 2009 följdes av Torontos Grand Prix. Säsongen 2009 innehöll sammanlagt 17 tävlingar, tio på ovaler och sju på racerbanor.

Följande banor har genom åren deltagit:

Säsonger

Följande tabell är en lista över mästerskapet som går tillbaka till IndyCars start 1996. Mästerskap som ägde rum före denna period räknar också som en del av ett kontinuerligt mästerskapet efter sammanslagningen av CART / Champ Car till Indy Racing League 2008. 2008 förvärvade Indy Racing League all immaterial egendom och historiska rekord som går tillbaka till 1909.


Säsong	Förarmästerskap						Motormästerskap	Årets nybörjare	Mest populära föraren
Säsong	Förare	Ålder	Bil nr.	Team	Chassi	Motor	Motormästerskap	Årets nybörjare	Mest populära föraren
1996	Scott Sharp	28	11	A.J. Foyt Enterprises	Lola	Ford-Cosworth	Utdelades inte	Utdelades inte	Utdelades inte
1996	Buzz Calkins	25	12	Bradley Motorsports	Reynard	Ford-Cosworth	Utdelades inte	Utdelades inte	Utdelades inte
1996–1997	Tony Stewart	26	2	Team Menard	G-Force	Oldsmobile	Oldsmobile	Jim Guthrie	Arie Luyendyk
1998	Kenny Bräck	32	14	A.J. Foyt Enterprises	Dallara	Oldsmobile	Oldsmobile	Robby Unser	Arie Luyendyk
1999	Greg Ray	33	2	Team Menard	Dallara	Oldsmobile	Oldsmobile	Scott Harrington	Scott Goodyear
2000	Buddy Lazier	32	91	Hemelgarn Racing	Dallara	Oldsmobile	Oldsmobile	Airton Daré	Al Unser, Jr.
2001	Sam Hornish Jr.	22	4	Panther Racing	Dallara	Oldsmobile	Oldsmobile	Felipe Giaffone	Sarah Fisher
2002	Sam Hornish Jr. (2)	23	4	Panther Racing	Dallara	Chevrolet	Chevrolet	Laurent Rédon	Sarah Fisher
2003	Scott Dixon	23	9	Chip Ganassi Racing	G-Force	Toyota	Toyota	Dan Wheldon	Sarah Fisher
2004	Tony Kanaan	29	11	Andretti Green Racing	Dallara	Honda	Honda	Kosuke Matsuura	Sam Hornish Jr.
2005	Dan Wheldon	27	26	Andretti Green Racing	Dallara	Honda	Honda	Danica Patrick	Danica Patrick
2006	Sam Hornish Jr. (3)	27	6	Pense Racing	Dallara	Honda	Utdelades inte	Marco Andretti	Danica Patrick
2007	Dario Franchitti	34	27	Andretti Green Racing	Dallara	Honda		Ryan Hunter-Reay	Danica Patrick
2008	Scott Dixon (2)	28	9	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda		Hideki Mutoh	Danica Patrick
2009	Dario Franchitti (2)	36	10	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda		Raphael Matos	Danica Patrick
2010	Dario Franchitti (3)	37	10	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda		Alex Lloyd	Danica Patrick
2011	Dario Franchitti (4)	38	10	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda		James Hinchcliffe	Dan Wheldon
2012	Ryan Hunter-Reay	31	28	Andretti Autosport	Dallara	Chevrolet	Chevrolet	Simon Pagenaud	James Hinchcliffe
2013	Scott Dixon (3)	33	9	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda	Chevrolet	Tristan Vautier	Tony Kanaan
2014	Will Power	33	12	Team Penske	Dallara	Chevrolet	Chevrolet	Carlos Muñoz	Juan Pablo Montoya
2015	Scott Dixon (4)	35	9	Chip Ganassi Racing	Dallara	Chevrolet	Chevrolet	Gabby Chaves	Justin Wilson
2016	Simon Pagenaud	32	22	Team Penske	Dallara	Chevrolet	Chevrolet	Alexander Rossi	Bryan Clauson
2017	Josef Newgarden	26	2	Team Penske	Dallara	Chevrolet	Chevrolet	Ed Jones	Conor Daly
2018	Scott Dixon (5)	38	9	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda	Honda	Robert Wickens	James Hinchcliffe
2019	Josef Newgarden (2)	28	2	Team Penske	Dallara	Chevrolet	Honda	Felix Rosenqvist	-
2020	Scott Dixon (6)	40	9	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda	Honda	Rinus VeeKay	Alexander Rossi
2021	Álex Palou	24	10	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda	Honda	Scott McLaughlin	-
2022	Will Power (2)	41	12	Team Penske	Dallara	Chevrolet	Chevrolet	Christian Lundgaard	-
2023	Álex Palou (2)	26	10	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda	Chevrolet	Marcus Armstrong	-
2024	Álex Palou (3)	27	10	Chip Ganassi Racing	Dallara	Honda	Chevrolet	Linus Lundqvist	-

Statistik

Mästerskap efter förare


Förare	Totalt	Säsonger
Scott Dixon	6	2003, 2008, 2013, 2015, 2018, 2020
Dario Franchitti	4	2007, 2009, 2010, 2011
Sam Hornish Jr.	3	2001, 2002, 2006
Álex Palou	3	2021, 2023, 2024
Josef Newgarden	2	2017, 2019
Will Power	2	2014, 2022
Scott Sharp	1	1996
Buzz Calkins		1996
Tony Stewart		1997
Kenny Bräck		1998
Greg Ray		1999
Buddy Lazier		2000
Tony Kanaan		2004
Dan Wheldon		2005
Ryan Hunter-Reay		2012
Simon Pagenaud		2016

Mästerskap efter lag

Förare	Totalt	Förares titlar	Tillverkarnas titlar
Honda	19	2004, 2005, 2006, 2008, 2009, 2010, 2011, 2013, 2018, 2020, 2021, 2023, 2024	2004, 2005, 2018, 2019, 2020, 2021
Chevrolet	17	2002, 2012, 2014, 2015, 2016, 2017, 2019, 2022	2002, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2022, 2023, 2024
Oldsmobile	10	1996–1997, 1998, 1999, 2000, 2001	1996–1997, 1998, 1999, 2000, 2001
Toyota	2	2003	2013
Ford-Cosworth	1	1996	ingen

Referenser

^ [a b] ”Indycar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/indycar. Läst 20 september 2022.

[:0-1] [a b] ”Indycar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/indycar. Läst 20 september 2022.

[1]