Wikipedia:Upphovsrätt

{{För|användning av material från Wikipedia i andra sammanhang|Wikipedia:Att återanvända material frå explosionen

Symbolerna för CC BY-SA

Policy
Grundprinciperna Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter

Wikipedia är ett uppslagsverk som i huvudsak ligger under fria licenser, nämligen (vad gäller texten) CC BY-SA 3.0 och till största delen också GNU Free Documentation License. Personliga bidrag kommer att publiceras under båda dessa licenser, bidrag utifrån behöver inte ligga under GFDL, men i så fall måste detta nämnas särskilt.

Svenskspråkiga Wikipedia hämtar sina bilder från Wikimedia Commons, som själv reglerar vilka bilder som är acceptabla. Vid uppladdning är denna policy således inte tillämplig. En del av bilderna på Commons är inte upphovsrättsskyddade, andra ligger under en fri licens. Vad gäller användning av bilder räknas bilderna på Commons som tillräckligt fria för svenskspråkiga Wikipedia.

Notera att du personligen kan ha andra skyldigheter än vad som framgår av denna policy, beroende på var du vistas och var du har din hemort. Till exempel ger svensk och finsk lag skydd åt vissa nya fotografier av gamla verk, medan en del av dessa fotografier med utgångspunkt från domar i USA får användas fritt i Wikipedia.

Bakgrund

Det mesta material som läggs ut på Wikipedia skyddas enligt Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk av upphovsrätt, och är formellt licensierad till allmänheten genom en eller flera fria licenser. Licenserna som Wikipedia använder tillåter fri användning av innehållet i samma betydelse som fri programvara är fri. Upphovsrättslicenser som liksom denna ger frihet att använda materialet men inte att byta till en ofri licens kallas ibland för copyleft till skillnad från copyright. En del av materialet ligger inte under upphovsrätt, till exempel för att det är gammalt, alltför enkelt för att åtnjuta skydd eller för att den specifika typen av myndighetsverk inte omfattas av upphovsrätten.

Tidigare har Wikipedia använt GNU Free Documentation License (GNU FDL eller GFDL) för texterna, men efter en omröstning 2008-2009 infördes CC BY-SA som huvudsaklig licens. Personliga bidrag kommer att ligga under båda licenserna, men för material hämtat utom Wikipedia räcker det att det ligger under den sistnämnda.

Undantag från Wikipedias fria licenser

Det finns några undantag från Wikipedias fria licenser, bland annat citat, bilder som är fria i en del länder men inte andra, Wikipedias och Wikimedias logotyper och vissa av bilderna på andra språkversioner.

Rätten att använda materialet kan dessutom vara begränsad av lagar som inte har med upphovsrätt att göra, till exempel vad gäller varumärken, myndigheters symboler och bilder av personer.

Det är förstås också möjligt att en bild på Commons är uppladdad i strid med Commons regelverk och att licensinformationen är felaktig, detta även om användarna på Commons anstränger sig för att hitta och rätta sådana fel. Den som återanvänder bilder måste självständigt bedöma huruvida informationen för de använda bilderna skall anses pålitlig.

Citat och de minimis

Citat kan användas på Wikipedia, trots att texten skyddas av upphovsrätt, i enlighet med citaträtten. Denna är formulerad likartat i svensk och finsk lag: citatet skall göras enligt "god sed" och får endast vara av en "omfattning som motiveras av ändamålet". Med god sed avses bland annat att upphovsmannen tydligt skall framgå och att meningen inte får förvanskas.

Upphovsrättsskyddade detaljer kan ingå i bilder som anses fria enligt principen de minimis non curat lex (lagen bryr sig inte om småsaker). Dessutom finns explicita formuleringar om situationer där detaljer inte är upphovsrättsskyddade. Till exempel i Finland får konstverk (som överlåtits varaktigt) finnas med på bilder med annat huvudsakligt motiv. Ett fotografi av ett torg där det står en staty är alltså tillåtet, men en bild av statyn kan kräva tillstånd. I gränsfall kan bildtext och annan kontext vara avgörande. I synnerhet att publicera en beskuren bild kan vara olagligt.

Nationell lagstiftning

Wikimedia Foundation anser att fotografier av tvådimensionella konstverk inte åtnjuter självständigt skydd, om avsikten med fotografiet endast varit att avbilda konstverket så väl som möjligt (”faithful reproduction”). Prejudikat i USA stöder denna syn, men till exempel Nationalmuseum i Sverige anser att deras bilder av gamla konstverk åtnjuter skydd. Det kan alltså vara förknippat med en juridisk risk att sprida sådana bilder, även om man hittar dem på Commons (där de anges vara fria för att upphovsrätten för originalet upphört). "Rent mångfaldigande" åtnjuter inte heller i Sverige något skydd, men det är oklart huruvida fotografier av tvådimensionella målningar skall ses som rent mångfaldigande.

Det finns andra situationer där man på Commons anser en bild sakna upphovsrättsskydd, men där en användare borde betrakta den som upphovsrättsskyddad. Till exempel varierar skyddstiden från land till land. Bilderna på Commons bör vara fria enligt lagstiftningen i USA och i ursprungslandet (enligt definitionen i Bernkonventionen, normalt det land där verket först publicerades). I många länder upphör skyddstiden senast då den upphör i ursprungslandet, men inte i alla. I enskilda länder kan alltså skyddstiden vara längre. Det kan löna sig att kolla upp lagstiftningen i länder man har kopplingar till eller där man tänker publicera en bild.

Wikipedias logotyp och Wikimedias symboler

Wikipedias logotyp och logotyperna för Wikipedias systerprojekt, samt logotypen för Wikimedia Foundation, är skyddade varumärken, men ligger under den fria licensen CC BY-SA 3.0 (och kan alltså användas enligt denna i sammanhang där man inte bryter mot varumärkesskyddet).

Vissa av Wikimedia-projektens symboler ligger under ännu friare licenser, eller är helt fria från upphovsrätt. Logotypen för Wikimedia-gemenskapen är sedan 1 februari 2014 inte ett skyddat varumärke.

Undantag på andra språkversioner

På bland annat finskspråkiga Wikipedia och engelskspråkiga Wikipedia finns en del lokalt uppladdat material (främst bilder) som inte är under fri licens och inte saknar upphovsrättsrätt. Detta är material som där kan användas i viss kontext utan tillstånd, till exempel på basen av citaträtten eller återgivningsrätten, och som inte kan ersättas med fria alternativ. I USA används uttrycket "fair use" om sådan användning. Genom att klicka på bilden når man bildbeskrivningssidan, där bildens ursprung och det lagrum som utnyttjats framgår.

På svenskspråkiga Wikipedia har man valt att inte utnyttja återgivningsrätten, och ofria (upphovsrättsskyddade) filer kan därför inte längre laddas upp, och logotyper som tidigare har laddats upp med hänvisning till "fair use" är numera borttagna. Likadant är fallet med de flesta andra språkversioner av Wikipedia. I Wikipedias bilddatabas Wikimedia Commons tillåts enbart fria bilder (de ovannämnda WMF-bilderna fanns dock där innan de blev fria).

Rättigheter och skyldigheter för Wikipedias bidragsgivare

Se användningsvillkoren för en formell framställning, denna text har ingen juridisk status.

De textbidrag du lämnar till Wikipedia publiceras under CC BY-SA 3.0 och GNU FDL. Andra typer av bidrag (t.ex. bilder, kartor, ljudfiler eller filmer, vilka laddas upp på Wikimedia Commons) kan läggas under en eller flera licenser som stöder målet att materialet ska vara fritt, för återanvändning och distribution, såsom CC BY-SA, GFDL eller ”public domain”. Också ofria licenser kan användas, men varje bild måste ligga under minst en fri licens (utomstående användare kan fritt välja någon av de licenser som filen publicerats under). För att du ska ha rätt att lämna ditt bidrag måste du

• inneha rättigheterna till verket, till exempel genom att du producerat det själv, eller
• ha hämtat materialet från en källa som medger att det publiceras under Wikipedias licenser.

Om verket inte är helt ditt eget är det viktigt att du uppger upphovsman, källa och orsak till att materialet får användas (länk till licensangivelse, årtal för upphovsmannens död eller liknande). Ibland måste rättigheterna bekräftas med e-post.

Observera att upphovsrätten inte är den enda aspekten som reglerar publicering av material. Material kan vara oacceptabelt också till exempel för att det inte är relevant eller för att det uppfattas kränka privatlivet.

Observera också att material kan ha publicerats under en fri licens utan upphovsrättsinnehavarens medgivande. Det är skäl att kort överväga risken för sådana upphovsrättsbrott då man hämtar material utifrån eller från en Wikipedia-artikel där en större textmängd (eller så gott som hela artikelinnehållet) lagts in på en gång.

Eget material

Då du på Wikipedia publicerar material du innehar upphovsrätten till behåller du rättigheterna till ditt verk och kan till exempel publicera det i ett annat sammanhang där andra upphovsrättsavtal gäller. Du kan dock inte dra tillbaka materialet du publicerat på Wikipedia: allt material som en gång omfattats av CC BY-SA eller GNU FDL omfattas av detta avtal för alltid, vilket betyder att materialet kan komma att omarbetas och användas i helt andra sammanhang.

Om du är upphovsrättsinnehavare till material som tidigare varit publicerat någon annanstans och vill använda materialet på Wikipedia, måste du bekräfta att det är du själv som har upphovsrätten. Det kan du bland annat göra genom att skriva till info-sv@wikimedia.org eller eventuellt genom ett inlägg på aktuell artikels diskussionssida. Annars finns risk att ditt material raderas på grund av upphovsrättsintrång. För bilder och andra mediefiler gäller Wikimedia Commons praxis, se nedan.

Om materialet redan tidigare publicerats under en fri licens, eller du har möjlighet att nu ange en fri licens där materialet är publicerat, behövs endast en länk till den plats där licensen anges.

Återanvändning på Wikipedia av material från Wikimedia-projekt

Det är vanligt att man utnyttjar material från andra språkversioner av Wikipedia eller material från andra Wikimedia-projekt, till exempel genom att översätta artiklar. Denna verksamhet omfattas av lagen om upphovsrätt och eftersom det är de enskilda bidragsgivarna, inte vi som kollektiv, som äger upphovsrätten, måste vi uppfylla de krav på attribution som licensen ställer.

När man bidrar på till exempel Wikipedia, Wiktionary eller Wikibooks godkänner man attribution i form av en länk till den ursprungliga artikeln, som i sin tur ger tillgång till artikelhistoriken. Detta gäller såväl klipp-och-klistra inom Wikipedia som för utomstående. Med tanke på eventuella flytt av källartikeln är det bäst att i redigeringskommentaren infoga en permanent länk till den artikelversion man använder. Permanentlänken finns normalt i menyn till vänster. En permanent länk i en källmall kan delvis fylla samma funktion.

Administratörer bör notera att artikelhistoriken är viktig av upphovsrättsskäl. Om en artikel haft en väsentlig historia skall den inte raderas (också om innehållet till exempel kopierats över till ett systerprojekt). I annat fall måste man för hand försäkra sig om att bidragsgivarna, både de på Wikipedia och de i en eventuell yttre källa, attribueras.

Användning av utomståendes text

Om du hämtat materialet från en extern källa där CC BY-SA gäller, infoga en länk tillbaka till den ursprungliga källan. Om det inte ur källan framgår att materialet ligger under denna licens måste du per e-post bekräfta att licensen gäller, på samma sätt som för bilder. Se Wikipedia:Underlag för förfrågan. Ofta är det mer ändamålsenligt att skriva om texten.

Vad gäller text måste materialet ligga under CC BY-SA. Om materialet inte kan användas under GFDL, antingen för att det licensierats enbart under CC BY-SA eller för att det innehåller otympliga "bestående avsnitt" (Invariant Sections), bör detta anges uttryckligen, lämpligen i redigeringskommentaren (t.ex. "ej GFDL"). Text med bestående avsnitt skall inte användas på basen av GFDL, då risken är alltför stor att en annan redaktör ändrar i dem och licensstatus därmed blir oklar.

Du får aldrig använda material på sådant sätt att du gör intrång på andras upphovsrätt. Detta gäller i synnerhet inscanningar från tidningar, tidskrifter och böcker, samt direkta avskrifter och översättningar av andras texter, där du inte skrivit materialet själv. Brott mot upphovsrätten kan medföra skadeståndsskyldighet för den enskilde och för Wikipedia är det viktigt att andra kan återpublicera materialet i förvissning om att det är fritt.

Upphovsrätten gäller materialets form, inte dess informationsinnehåll, så du kan använda text om du formulerar om den. Ofta går detta lättare om du använder mer än en källa eller en källa som ger mer omfattande information, så att du sammanfattar informationen i dem eller den.

Det är tillåtet att använda citat, trots att dessa inte ligger under CC BY-SA. I artiklarna skall citat användas mycket sparsamt, medan det i diskussioner ibland kan vara befogat med längre citat. Tänk på att man inte får använda längre citat än vad som är befogat av ändamålet och att upphovsman samt källa alltid ska anges.

Länkning till upphovsrättsskyddat material

Att länka till upphovsrättsskyddat material innebär normalt inga problem så länge detta material inte heller publicerats i konflikt med någon annans upphovsrätt. Du bör, inom rimliga gränser, försäkra dig om att detta inte är fallet innan du länkar till andra sidor på Internet. Den rättsliga statusen för dylik länkning är dock föremål för prövning i olika rättsliga instanser världen över.

Bilder

Wikipedia använder Wikimedia Commons som bildarkiv och denna policy gäller inte Commons. Bilder som är användbara för Wikipedia och som ligger under någon fri licens, så som detta definieras av Commons, eller som inte omfattas av upphovsrätt i berörda länder (så som detta definieras av Commons) kan laddas upp och sedan användas på Wikipedia. Var och en ansvarar dock själv för sin egen juridiska situation: en bild som accepteras på Commons och i Wikipedia kan vara olaglig att ladda upp i ett visst land. Till exempel gäller upphovsrätten i Mexiko 100 år efter upphovsmannens död, medan den räcker 70 år i Finland och Sverige; på en användare som blir åtalad i Mexiko tillämpas mexikansk lag.

Märk att en del bilder på Commons är fria i sig, men innehåller icke-fria element. Till exempel får figurer ur serietidningar och datorspel finnas med på bilder från ett evenemang, men bildtexten bör då behandla evenemanget och inte i första hand figurerna.

Det bör även uppmärksammas att användning av bilder regleras av fler lagar än dem om upphovsrätt, till exempel lagar om varumärken och personlig integritet.

Då man avgör om en bild omfattas av upphovsrätten måste man i första hand utgå från lagstiftningen i USA, där Wikimedias servrar ligger. För bilder från andra länder har den lokala lagstiftningen betydelse på grund av Bernkonventionen. Dessutom kräver Commons policy att bilderna är fria enligt lokal lagstiftning.

Upphovsrätten i USA är komplicerad, då bestämmelserna flera gånger ändrats. För gamla verk först publicerade i Finland eller Sverige gäller att de är fria om de 1) inte uppfyllt USA-formalia och 2) var fria i landet där de först publicerades den 1 januari 1996 (URAA-datumet). Samma gäller för de flesta andra länder, men datumet kan variera. Verk vars upphovsman är amerikan eller som publicerats i USA strax efter första publicering regleras av amerikansk upphovslagstiftning. Verk publicerade för mer än 95 år sedan (före 1929) är alla fria i USA. Opublicerade verk av fria konstnärer blir fria 70 år efter upphovsmannens dödsår (såsom i Finland och Sverige, men med verkshöjd enligt amerikansk lag), anonyma verk 120 år efter skapandet.

För fotografiska bilder måste man beakta de olika definitionerna av verkshöjd och olika övergångsbestämmelser. Bilder som var fria vid URAA-datumet är fortsättningsvis fria, det vill säga finska fotografier från före 1966 och svenska från före 1969.

På grund av att URAA-lagens grundlagsenlighet länge var omstridd finns många bilder på Commons, som i USA omfattas av upphovsrätten. De kommer att raderas så småningom, men eftersom de behandlas mer eller mindre en och en tar processen tid. Man strävar också efter att kopiera dem till Wikilivres i Kanada (där de flesta är fria) och att märka dem för återställning det år de blir fria.

Användning av svenskt material

Upphovsrättslagarna uppdateras kontinuerligt. För aktuell information se Regeringen.se:s avdelning om upphovsrätt och aktuell lagtext på Svensk författningssamling, lag 1960:729, riksdagen.se. En del material finns också på Commons:Category:Copyright law of Sweden (svenska originalhandlingar, som inte uppdateras).

Enligt "Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk", punkt 7.8, bestäms upphovsrätten för ett konstnärligt verk av upphovsrättslagarna i det land där sak väcks, med beaktande av lagarna i ursprungslandet (i allmänhet upphovspersonens hemland eller landet där verket först publicerats), alltså för svenskt material (text, ljud och bilder) i första hand Upphovsrättslagen (som i sin tur följer Bernkonventionen). Normalt är skyddstiden inte längre än i ursprungslandet, men i bland annat USA gäller mer komplicerade regler. I huvudsak gäller att svenska verk som var fria i Sverige den 1 januari 1996^{[källa behövs]} är fria också i USA, medan andra verk kan ha längre skyddstid i USA.

Praxis på Commons är att vid sidan av upphovsrätten i USA respektera lagstiftningen i ursprungslandet. Därför måste material med svenskt ursprung på Wikipedia vara fritt både i USA och Sverige, trots att materialet på Wikipedia publiceras i USA och används också i länder med hårdare upphovsrättslagar än de svenska. Verk som inte är fria i USA raderas (raderingarna har dröjt eftersom URAA:s lagenlighet var omstridd, men kommer att genomföras i rask takt så snart man kommit igång på allvar).

Svensk upphovsrätt avser verk som andra har skapat, men inte informationen de innehåller eller avsikterna med verket. Det är alltså fullt lagligt att till exempel läsa en artikel om ett ämne, omformulera informationen med egna ord och publicera det på Wikipedia (referera däremot gärna till originalverket). Är du tveksam, använd denna sidas diskussionssida.

Svenskt material som är upphovsrättsskyddat tappar generellt sett skyddet 70 år efter upphovspersonens död. Andra regler förekommer men "livstid + 70" är den översta gränsen. Detta betyder till exempel att en bok där författaren avled 1938 från och med 2009 kan användas utan hänsyn till vem som ägt de ekonomiska rättigheterna till verket. Om boken publicerats efter 1923 (och inte publicerats i USA eller där uppfyllt formaliteterna) och författaren levde 1924 är den dock skyddad i USA.

Det är enligt svensk upphovsrättslagstiftning krav på att referera till upphovspersonen enligt god sed när man använder materialet.

Allmänna handlingar skapade av svenska myndigheter, kommuner, och motsvarande omfattas inte av upphovsrätt vad gäller textmaterialet (med vissa undantag).

Användning av finländskt material

Upphovsrättslagstiftningen i Finland motsvarar den svenska. Många aspekter av upphovsrättslagen har aldrig prövats och det är möjligt att lagen tolkas annorlunda än den svenska lagen. Lagarna skiljer sig också i detaljfrågor, till exempel skyddstiderna definierade i olika övergångsbestämmelser kan vara andra. Enligt finsk lag kan fotografier av konstnärliga verk inte användas fritt också om verken placerats på offentlig plats (annat än om upphovsrätten löpt ut, verket inte är huvudmotiv eller det är frågan om arkitektur). En uppdaterad version av den finska lagen om upphovsrätt (på svenska) finns på Finlex: Upphovsrättslag 8.7.1961/404

Till skillnad från den svenska lagen är både text och bilder som ingår i myndighetsbeslut eller myndighetsuttalanden utan upphovsrätt, dock så att upphovsrätten till självständiga verk inte förloras också om de ingår i ett beslut. Så är till exempel den grafiska utformningen av kommunala vapen utan upphovsrätt för att den beretts för och ingått i det kommunala beslutet, medan landskapsförbundsvapnen, vars grafiska utformning inte direkt ingått i besluten, är fria från upphovsrätt för att de inte tillräckligt skiljer sig från äldre förlagor.

Rättigheter och skyldigheter vid återanvändande av material från Wikipedia

Se Wikipedia:Att återanvända material från Wikipedia och Foundation:Terms of Use

Olagligt kopierat material

Upphovsrättsintrång kan upptäckas med verktyg för plagiatdetektering.

Om du på Wikipedia träffar på material som innebär en upphovsrättslig konflikt, kan du lägga in en kommentar därom på artikelns diskussionssida eller felanmälningssidan. För att hjälpa andra att bedöma fallet är det bra om du till exempel bifogar en länk till det du tror är den källa som materialet är hämtat ifrån.

Ibland kan bidragsgivaren vara densamma som upphovsmannen och då har hen i allmänhet rätt att publicera materialet också under CC BY-SA och GNU FDL. I andra fall kanske du upptäcker att material från Wikipedia återanvänds någon annanstans på nätet. I båda dessa fall kan en kommentar här på Wikipedia bespara andra Wikipediaanvändare besväret att kontrollera den upphovsrättsliga situationen i fallet.

Om innehållet i en artikel verkligen bryter mot upphovsrätten måste det tas bort och en förklaring bör läggas in på artikelns diskussionssida. Om ett tillstånd för publicering erhålls senare kan materialet alltid läggas tillbaka i artikeln.

Om en hel artikel är direkt kopierad från en upphovsrättsskyddad källa bör den märkas för snabbradering, eller i mer osäkra fall med Mall:Plagiat.

Upphovsrättsskyddat material skrivs nästan alltid in av ovana användare som inte har lärt sig Wikipedias principer, och är så gott som aldrig tänkta att vara klotter. Det är därför viktigt att utgå från att dessa personer menar väl. Skriv därför gärna ett vänligt formulerat inlägg till personen på vederbörandes användardiskussionssida, annars kan man använda mallen {{kopiera inte}}. Om någon bidragsgivare upprepade gånger laddar upp upphovsrättsskyddat material på Wikipedia kan den användaren utestängas från projektet.

Text som lagts in från en fri källa är inte upphovsrättsintrång om källan nämns och eventuell licens följs. Tänk även på att helt upphovsrättsbefriat material kan utgöra plagiat, och att omskrivning kan vara lämpligt även för att texten skall passa i uppslagsverket.

Hjälp, min artikel är märkt som upphovsrättsintrång?

Om en sida du har skapat har blivit markerad som potentiellt upphovsrättsintrång eller anmäld till snabbradering är det förmodligen för att någon hittat en liknande text någon annanstans på internet.

• Om du kopierade texten utan att veta att man inte får göra så är det ingen fara. Tag gärna bort den själv och berätta hur det är för dem som uppmärksammar problemet.
• Om du skrev texten på basen av texten som någon märkt liknar, skriv om den mera. Det räcker inte att ändra bara litet. Använd vid behov artikelns diskussionssida.
• Om du faktiskt är den ursprungliga författaren, ange tillstånd att använda artikeltexten i anslutning till den ursprungliga webbsidan.
• Om texten får användas under licensen CC BY-SA, ge en länk till en sida där detta tydligt anges. Författaren måste normalt anges också här på Wikipedia.

Se även

• Wikipedia: Svar på vanliga frågor
• Wikipedia: Svar på vanliga frågor om bilder

• meta:Avoid copyright paranoia (diskussion på Meta om att undvika att följa upphovsrättslagar på ett överdrivet sätt).
• meta:Wikipedia and copyright issues (diskussion på Meta om upphovsrättsproblem på Wikipedia.)

Externa länkar

Den svenska och finska lagen

• Upphovrättslag (SFS 1960:729) (lagen.nu)
• Regeringen.se om Upphovsrätt i Sverige
• Sammanfattning om Svensk upphovsrätt från Regeringen.se, utgiven 2005

• Upphovsrättslag 8.7.1961/404 med ändringar (Finlex)