Wikipedia

Pizza

maträtt bestående av platt bröd som gräddas med pålägg
Version från den 10 december 2022 kl. 19.48 av Kyllo (Diskussion | Bidrag) (Gjorde redigering 51619122 av FulaFisken83 (diskussion) ogjord. Länken finns redan i brödtexten.)

Pizza [ˈpitsˌa] är en maträtt bestående av ett runt, platt bröd som inför gräddning täckts med olika pålägg – normalt åtminstone tomatsås, ost, ofta mozzarella[1] och örtkryddor men ofta även grönsaker, kött, fisk, fågel, skaldjur och svamp.

Pizza
Pizza with mushrooms and cheese.jpg
En pizza med ost och svamp på en skärbräda
LandItalien Italien
StadNeapel
Huvudinnehållrunt och platt bröd som gräddas med tomat, ost med mera
Matsortbröd, snabbmat
Serveras somhuvudrätt
VariationerMargherita, Capricciosa, Calzone, panpizza

Pizzan som fenomen anses ha italienskt ursprung, särskilt med koppling till Neapel. Under 1900-talet har tillverkningen och försäljningen fått stor internationell spridning, och pizza äts ofta antingen på restaurang (på pizzerior) eller beställd för hemtagning ("takeaway") eller hemleverans alternativt köpt färsk eller fryst i livsmedelsbutik för att sedan gräddas i ugn. Pizza ses ofta som snabbmat,[2] och i Sverige har nyårsdagen kommit att bli årets största pizza-dag, en dag då många andra restauranger är stängda.[3][4]

Historia

Bröd med fyllning har framställts sedan urminnes tider. Den kan inte enkelt hänföras till ett visst land eller en bestämd region och närbesläktade rätter som flammkuchen/flammekueche eller coca (se denna artikel) brukar inte kallas pizza. En populär uppfattning är att dagens pizza ingår i det italienska köket och har sitt ursprung i Neapel.

Etymologi

Ordet "pizza" förekommer för första gången år 997 på medeltidslatin,[5] och det var på 1500-talet i Neapel[1] i nuvarande Italien som det först avsåg ett runt, platt bröd. Man har spekulerat i att latinets verb pìnsere, att trycka, kan ha varit ursprunget. Klassisk grekiska innehåller emellertid orden πικτή (pikte), "jäst bakverk", som på latin blev "picta", och på senlatin pitta (uttalades pittsa), samt πίσσα (pissa eller pitta,[6] ungefär "stampad") eller ptea (kli och petites, klibröd).[7] En annan teori är att ordet är av germanskt ursprung – eventuellt förmedlat till italienskan via langobarderna[8][9] – och besläktat med det svenska ordet bit (med betydelsen 'brödbit').[6] Ordet kan också komma från latinens "pix" som betyder "beck".[10]

I svenska språket är ordet "pizza" belagt sedan 1960-talet.[10]

Brödet och fyllningen

Brödet, utan fyllning, var emellertid känt tusentals år tidigare. Föregångaren till pizzan var förmodligen focaccia, som är ett italienskt bröd som kommer från Ligurien. Focacciadeg liknar pizzadeg till sin struktur och består av mjöl med mycket gluten, matolja, vatten, salt och jäst. Den var känd av etruskerna redan på 800-talet f.Kr.[11] Assyrierna kände redan under andra årtusendet f.Kr. till en liknande framställningsteknik, och även om det bara var ett bröd utan fyllning, så är också det ett slags förfader till pizzan.

 
En amerikansk pizzabit, slice, med tomatsås, pepperoni och ost.

Antikens greker fick tidigt – före 500-talet f.Kr. – idén att baka bröd i runda, platta former och därefter lägga till saker på toppen. En kombination av olivolja, gröna blad och vissa kryddor var en favorit. Bladen var typiska för att toppa anrättningen, tillsammans med vissa sorters kött och även dadlar och annan frukt.

Antikens greker hade dock inte tillgång till tomater till tomatsåsen, eftersom tomatplantan härstammar från Peru i Sydamerika och inte började föras till Europa förrän tidigast under 1500- eller 1600-talet. Många ansåg att tomater var giftiga, då de var nyupptäckta bland européer efter spanjorernas utforskande av den nya världen.[12][13]

Osttillverkningen är av äldre datum i mänsklighetens historia. Ost, baserad på såväl get- som komjölk framställdes 6000 år f.Kr., och arkeologiska bevis för egyptisk ost kan ses på egyptiska gravmålningar, daterade till ca 2000 f.Kr.[14] De tidigaste ostarna var sannolikt ganska sura och salta, med samma smuliga konsistens som dagens rustika keso eller fetaost. Antikens greker hade inte mozzarella. Efter att korsriddare introducerat indiska vattenbufflar i Italien under medeltiden föddes idén om att toppa pizzan med färsk buffelmozzarella.[13]

Panpizza

Panpizza är en tjockbottnad variant. Beteckningen avser inte några särskilda ingredienser utan betyder att pizzan är gräddad på en ugnsplåt, till exempel i en långpanna. Panpizzan kommer ursprungligen från Toscana i Italien i början av 1900-talet,[15] men populariserades i USA där en variant började tillverkas i Wichita i delstaten Kansas i mitten av 1900-talet.[16]

Hälsa

Pizza har rykte om sig att vara fet och onyttig mat. Äter man en hel pizza får man vanligtvis i sig mycket kalorier, fett och salt. En starkt bidragande orsak är osten på pizzan.[17] Äter man däremot några bitar pizza som en del av en måltid kan helheten bli bra. Framförallt bör man äta grönsaker med pizzan.[17] Om man dessutom har extra kött, fågel, fisk eller skaldjur på pizzan ökar proteinhalten och mättnadskänslan.[17]

Pizza i Italien

   
Pizza al taglio i Rom.
En pizza i en vedeldad pizzaugn.

År 1843 beskrev Alexandre Dumas d.ä. olika sorters pizzafyllningar - olja, bacon, fläskkött, ost, tomat och fisk - i sitt verk Le Corricolo där han även refererar till pizza som 'vintermat'.[18]

Enligt en vitt spridd myt skulle pizzavarianten Margherita ha skapats 1889 när bagaren Raffaele Esposito i italienska Neapel inför ett stundande kungabesök komponerade en patriotisk pizza bestående av tomatsås (rött), mozzarellaost (vitt), och basilika (grönt) – färgerna i den italienska flaggan. Esposito skulle därigenom också bli den första att officiellt baka pizza med ost på. Namnet Margherita kommer efter drottning Margherita, kung Umbertos gemål, som under kungabesöket till och med skulle ha ätit denna pizzavariant på Espositos krog. Det "tackbrev" från drottningen som senare visats fram anses dock vara en förfalskning och hela historien ett sätt att marknadsföra affärsrörelsen.[19]

Det exakta händelseförloppet varigenom de många smaksatta tunna bröden i antikens och medeltidens Medelhavsregion blev 1900-talets populära maträtt är inte fullständigt utrett.

Pizzan har en särskild plats i det napolitanska köket. Det var först i mitten av 1900-talet som den blev en allmän del i det italienska köket, efter att först ha blivit mycket populär i USA.[8] Fenomenet har namngivit det sociologiska begreppet pizzaeffekten.

I Italien finns, förutom den vanliga tallriksstora runda varianten, exempelvis minipizza som kallas pizzetta, och fyrkantiga rutor urskurna ur en jättepizza, pizza al taglio – vanliga i Lazio. Ingredienser på pizza i Italien, som i andra länder kan vara mer ovanliga, är bland andra potatis och spenat. Man kan också få en söt bakverksliknande pizza med nutella och maräng (utan tomatsås och ost, men eventuellt toppad med banan).

Napolitansk pizza

Den 9 februari 2005 fastställdes att Pizza Napoletana var en skyddad ursprungsbeteckning inom Europeiska unionen.[20] Skyddet var av typen "garanterad traditionell specialitet", vilket innebär att tillverkningen måste ske enligt vissa krav men ställer inget krav på var den tillverkas.

En äkta napolitansk pizza ska enligt regler skapade av organisationen Associazione Verace Pizza Napoletano vara rund med en diameter på 30-35 centimeter, ha höga kanter och vara mjuk och elastisk. Degen bestående av vetemjöl, jäst, salt och vatten ska jäsa i olika omgångar och sedan formas platt och rund för hand, utan någon hjälp av kavel eller mekaniska pressar. Ingredienserna måste komma från Kampanien och pizzan ska tillagas i en vedeldad ugn.[21]

Den traditionella napolitanska pizzan finns i två varianter:[22] Pizza Marinara med tomater, vitlök, olivolja och oregano, samt Pizza Margherita med tomater, mozzarella, riven ost, olivolja och basilika.

2017 blev den traditionsrika konsten att tillaga napolitansk pizza utsedd till immateriellt kulturarv av Unesco.[23]

Pizza i Sverige

 
En pizza i en pizzakartong.

Det råder debatt om vilken restaurang som var först med att servera pizza i Sverige. Vissa hävdar att den första pizzaserveringen öppnades 1947 på Sjöhagen i Västerås. Enligt historien var det 300 anställda italienare vid ett elektronikföretag i Västerås som krävde pizza på menyn när restaurangen öppnade.[24] Andra menar att det var en servering som öppnades av italienaren Luciano Frati 1947 i Stockholm som var först[25]. Restaurang Östergök i Stockholm öppnade 1968 stadens första renodlade pizzeria under namnet Östergöks Pizzeria.[26]

År 1969 öppnades Pizzeria Piazza Opera på Gustav Adolfs torg i Stockholm[27]. Där föddes även idén att servera gratis pizzasallad[28] med pizzan. Ägaren och entreprenören Giuseppe "Peppino" Sperandio tog med sig denna kroatiska sallad från sin barndoms nordöstra Italien, där denna sallad var vanlig. Samma år startade Pinos i Midsommarkransen, en pizzeria som fortfarande (publicerat 2013) finns kvar.[29] Under 1960-talet lockade pizzeriorna främst unga.[24]

Det var under 1970-talet som det stora genomslaget kom. Samtidigt riktades skarp kritik mot pizzan. Lantmännens riksförbunds ordförande ansåg att "palten glömdes bort" och i Svenska Dagbladet skrevs missnöjt om "den utländska pannkaka som presenterat sig som pizza". Dagens Nyheter publicerade en artikel med rubriken "Storlarm om råttfilé" 1973, vilket ledde till att rykten om råttfärs på pizza fick spridning.[24] 1970-talets stora konservtrend resulterade i traditionen med burkchampinjoner på pizza.[24]

Många av de namn på pizzor som är kända över hela Sverige, såsom Bussola, är påhittade av Giuseppe Sperandio[30] och fanns ursprungligen på menyerna på hans pizzerior i Stockholm. Så även om namnen är italienska kan de vara okända som pizzanamn i Italien.[30]

 
Familjepizza med kebab i Sverige.

Sperandios dotter beskriver hans experimentlusta med nya pizzavarianter och efter den första vågen med invandrade italienska pizzabagare kom grekiska, jugoslaviska, assyriska och syrianska invandrare att baka pizzor i Sverige och hitta på nya varianter som skilde sig från de konventionella italienska originalen. Kebabpizzan anses vara svensk, med inspiration från både det tyska och turkiska köket.[31] Under 2000-talet har den till och från varit den mest sålda namngivna pizzan i Sverige, i hård konkurrens med Vesuvio.[32][33][34] Kebabpizzan tros ha uppkommit när många svenska pizzerior började servera den tyska varianten av turkisk kebab[35] och någon kom på idén att kombinera maträtten med pizza[36]. Under mitten av 2010-talet blev det vanligare att pizzor i Sverige toppades med pommes frites.[32] Vulkanpizza anses vara ett annat svenskt påhitt av en pizzeria i Piteå 2015. Vulkanpizzan innehåller olika fördjupningar som fylls med olika åtskilda pålägg som exempelvis skinka, oxfilé, pommes frites, grönsaker, bacon, salami, bearnaisesås och vitlöksdressing. Den blev rikskänd efter spridning via internet.[37] I Sverige kan konventionella pizzor även toppas med söta pizzapålägg som ananas eller banan (eventuellt i kombination med curry).[38] Pizzorna Acapulco/Azteca/Mexicana var däremot inte lokala påfund, utan komponerades av en säljare från kryddföretaget Santa Maria.[källa behövs]

Sverige har cirka 3 500[39] pizzerior (publicerat 2015). Till skillnad från grannländerna är nästan alla pizzerior i Sverige små familjeföretag och väldigt få tillhör stora kedjor.[källa behövs]

Statistik

En av de stora hembeställningstjänsterna redovisar årligen Pizzarapporten, med data från tjänsten och egna webbundersökningar. Den visade år 2016 att de tre mest beställda varianterna då var Kebabpizza, Vesuvio och Capricciosa.[40] Den visar också att vanligaste dagen att äta pizza i Sverige är nyårsdagen.[41] Sedan 1995 fram till 2018 har priset på pizza från pizzerior ökat med 73 procent, detta till skillnad från frysta färdigpackade pizzor där priset sjunkit med 6 procent[42].

  •  
    Pizza Margherita.
  •  
    En Vesuvio från en pizzeria i Stockholm.
  •  
    En Calzone.
  •  
    En Hawaii-pizza.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”pizza - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pizza. Läst 23 november 2017. 
  2. ^ ”Bästa och sämsta snabbmaten | Testfakta”. Testfakta. http://www.testfakta.se/sv/livsmedel/article/basta-och-samsta-snabbmaten. Läst 23 november 2017. 
  3. ^ ”Laddad för årets stora pizzadag”. Sveriges Radio P4 Blekinge. 1 januari 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7123743. 
  4. ^ TT (2 januari 2018). ”Din pizza i går kan ha varit en pr-kupp”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180102183353/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4dzqLR/din-pizza-i-gar-kan-ha-varit-en-pr-kupp. Läst 2 januari 2018. 
  5. ^ Riciniello, Salvatore (1987) Codice Diplomatico Gaetano, Vol. I, La Poligrafica
  6. ^ [a b] ”pizza | Origin and meaning of pizza by Online Etymology Dictionary” (på engelska). www.etymonline.com. https://www.etymonline.com/word/pizza. Läst 23 november 2017. 
  7. ^ Dictionary.com, (2013). ”pizza”. Dictionary.com. http://dictionary.reference.com/browse/pizza?r=66. Läst 2 november 2013. 
  8. ^ [a b] ”A Slice of History: Pizza Through the Ages”. HISTORY.com. http://www.history.com/news/hungry-history/a-slice-of-history-pizza-through-the-ages. Läst 23 november 2017. 
  9. ^ ”Word Fact: What's The Origin of Pizza? - Everything After Z by Dictionary.com” (på amerikansk engelska). Everything After Z by Dictionary.com. 13 augusti 2014. http://www.dictionary.com/e/whats-the-origin-of-pizza/. Läst 23 november 2017. 
  10. ^ [a b] ”pizza | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/. Läst 12 maj 2020. 
  11. ^ Mariani, John, (1998). The Dictionary of Italian Food and Drink. New York: Broadway Books. sid. Uppslagsord "Focaccia". ISBN 978-0-7679-0129-1 
  12. ^ Plantagen. ”Tomat - Växtguide - Plantagen.se”. www.plantagen.se. https://www.plantagen.se/tomat. Läst 1 januari 2019. 
  13. ^ [a b] Ica. Läst 1 januari 2019.
  14. ^ History Sites, (2007). ”History of Cheeze”. History of Food. Arkiverad från originalet den 21 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170721020249/http://www.gol27.com/HistoryCheese.html. Läst 2 november 2013. 
  15. ^ ”Roman Pan Pizza: History” (på amerikansk engelska). Teglia Romana. https://www.tegliaromana.com/en/roman-pan-pizza-history/. Läst 5 maj 2022. 
  16. ^ Virginia. ”What Is a Pan Pizza? Things You Need to Know” (på amerikansk engelska). https://thepan-handler.com/what-is-a-pan-pizza/. Läst 5 maj 2022. 
  17. ^ [a b c] ”Fryspizza är nyttigare än du tror”. Expressen. http://mittkok.expressen.se/baka/artikel/fryspizza-ar-nyttigare-an-du-tror/. Läst 28 september 2014. 
  18. ^ Dumas, Alexandre (1843) (på franska). Le Corricolo (Oeuvres Complètes (1851)). sid. 91. http://www.dumaspere.com/pages/bibliotheque/chapitre.php?lid=v4&cid=9. Läst 31 augusti 2013 
  19. ^ ”A dish fit for a queen?” (på brittisk engelska). BBC Food. 28 december 2012. Arkiverad från originalet den 31 december 2012. https://web.archive.org/web/20121231225517/http://www.bbc.co.uk/food/0/20515123. Läst 23 november 2017. 
  20. ^ Kennedy, Duncan (4 februari 2010). ”Naples pizza makers celebrate EU trademark status” (på engelska). www.bbc.co.uk. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/8499611.stm. Läst 31 augusti 2013. 
  21. ^ Associazione Verace Pizza Napoletana Pizza Napoletana.org
  22. ^ Beskrivning av pizza napoletana på italienska (PDF)
  23. ^ Naples' pizza twirling wins Unesco ‘intangible’ status The Guardian 7 december 2017
  24. ^ [a b c d] ”10 saker du inte visste om pizza | ICA Buffé”. ICA.se. https://www.ica.se/buffe/artikel/pizza-historia/. Läst 31 juli 2020. 
  25. ^ ”Grattis pizzan på din 70-årsdag!”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2017-01-01/svenska-pizzan-en-valmatad-70-aring. Läst 17 juni 2019. 
  26. ^ Pihl, Ove (1998). "Har Källarmästar'n ett bord ikväll?" klassiska krogar och klassiska recept från ett svunnet Stockholm: en matbok. Stockholm: Stockholm Energi. sid. 90-93. ISBN 978-91-7125-007-0 
  27. ^ ”Pizza – det här visste du inte om pizzan”. Mitt Kök. 27 mars 2015. https://mittkok.expressen.se/artikel/pizza-det-har-visste-du-inte-om-pizzan/. Läst 17 juni 2019. 
  28. ^ Börjesson, Elin (31 december 2013). ”Husmanskost - mot alla odds”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/husmanskost---mot-alla-odds/. Läst 8 januari 2018. 
  29. ^ Petersson, Erik (2013-12-28): "Pizzahistoriens vingslag över Kransen". Arkiverad 27 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. Direktpress.se. Läst 27 oktober 2014.
  30. ^ [a b] Ossi Carp. ”Extra allt historien om den svenska pizzan”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/ekonomi/extra-allt-historien-om-den-svenska-pizzan/. Läst 15 juni 2019. 
  31. ^ ”The kebab pizza is Sweden's favourite” (på engelska). www.thelocal.se. https://www.thelocal.se/20121229/45334. Läst 31 juli 2020. 
  32. ^ [a b] ”Västmanlänningarnas favorit är Kebabpizza inför årets mest intensiva pizzadag”. Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/foodora-punkt-se/pressreleases/vaestmanlaenningarnas-favorit-aer-kebabpizza-infoer-aarets-mest-intensiva-pizzadag-1283611. Läst 31 juli 2020. 
  33. ^ ”Nationella pizzadagen – här är svenskarnas favorit 2019”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/BR2vre. Läst 31 juli 2020. 
  34. ^ Ingvarsson, Per (10 december 2008). ”Kebabpizza - om svensken själv får välja”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/kebabpizza-om-svensken-sjalv-far-valja. Läst 31 juli 2020. 
  35. ^ Windahl Pontén, Annika (2015). Sverige i tiden - Historier om ett levande land. sid. 87. Läst 15 juni 2019 
  36. ^ Julia Gummesson. ”Historien om den svenska pizzan”. Nöjesguiden. https://blogg.ng.se/slaktarn/2018/08/historien-om-den-svenska-pizzan. Läst 15 juni 2019. 
  37. ^ Omni, Josefin Pehrson / (18 juni 2015). ””Vulkanpizza” från Piteå blir rikskänd”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vulkanpizza-fran-pitea-har-blivit-rikskand. Läst 31 juli 2020. 
  38. ^ ”A Pizza Combination You Would Never Expect”. Youtube. Great Big Story. 19 juli 2019. https://www.youtube.com/watch?v=3t55mYUn_eI. Läst 31 juli 2020. 
  39. ^ Ossi Carp (31 december 2015). ”Extra allt – historien om den svenska pizzan”. https://www.dn.se/ekonomi/extra-allt-historien-om-den-svenska-pizzan/. Läst 15 juni 2019. 
  40. ^ Rådlund, Annika (30 december 2016). ”Top 3 av de mest beställda pizzorna i Sverige”. hotellorestaurang.se. http://www.hotellorestaurang.se/top-3-av-de-mest-bestallda-pizzorna-i-sverige-106814/nyhet.html. Läst 23 november 2017. 
  41. ^ ”Inför pizzadagen 1 januari – här är vanligaste beställningen där du bor”. st.nu. http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/infor-pizzadagen-1-januari-har-ar-vanligaste-bestallningen-dar-du-bor. Läst 23 november 2017. 
  42. ^ ”Kraftig prisutveckling för pizzor från pizzerior”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/kraftig-prisutveckling-for-pizzor-fran-pizzerior/. Läst 17 juni 2019. 

Externa länkar

  Wikimedia Commons har media som rör Pizza.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pizza&oldid=51630145”