Fransén, Oskar Natanael (Nat.) född 12 juli 1882 i Tingstad Östergötland, död 1949. Son till kyrkoherde Frans Oskar Fransén och Emilia, född Norlén. Bokutgivare och skolman. Studerade i Uppsala och Lund med en fil.lic 1910 och teol.lic 1933. Prästvigd för Karlstad stift 1935. Tog organist- och kyrkosångarexamina 1915 i Stockholm. Kantor i Skänninge 1919-1926. Grundade och ledde 1913-1923 Östgötaslättens Hembygdskör vars verksamhet föranledde en riksdagsmotion som mynnade ut i bildandet av det statsunderstödda Sveriges Körförbund. Verksam som lektor vid Södertälje högre allmänna läroverk 1926-1927, Nya elementarskolan och Vasa realskola i Stockholm 1928. Därefter lektor i kristendomskunskap vid Karlstads högre allmänna läroverk 1933-1947. Ledamot av domkapitlet 1933-1936. Han genomförde flera resor till Berlin, Leipzig, München, Wien och Bryssel. [1] [2]

Han omnämns i Biblioteksbladet från 1925 med orden: ”Förf. är en nitisk förkämpe för höjandet av den kyrkliga församlingssången och den folkliga musikkulturen. Vissa brister i framställningen (man syftar då på ”Kyrkosång och folksång” från 1923) i förening med tämligen ensidigt framhävda polemiska angrepp mot oliktänkande göra emellertid ifrågavarande arbete mindre tillgängligt för en större allmänhet” Sign E. S-m.

Verk

Kyrkosång och folksång - studie från 1923, Gleerup
Melodierna till 1695 års psalmbok - den s.k. gamla psalmboken 1929, Samtidens bok, Häft 1-2.
Koralbok till Then swenska Ubsala psalmboken 1645 : Sveriges äldsta bevarade koralbok. Del 1, Kyrkohistorisk och musikhistorisk orientering samt svensk psalmbokshistoria t.o.m. Ubsalapsalmboken jämte anteckningar till enskilda koraler. 1940 Natur och Kultur
Koralbok till Then swenska Ubsala psalmboken 1645 : Sveriges äldsta bevarade koralbok. Del 2. 1, Faksimilreproduktion av handskriften (Mönsteråshandskriften) med jämnlöpande exakt translitterering till modern notskrift, 2, Koralbokens melodier med förminskade notvärden i fyrstämmig, modal körsats .... 1940 Natur och Kultur

[3]

  1. ^ Svensk uppslagsbok. Förlagshuset Norden. 1949, tryckt 1954. sid. Spalt 422, 423 
  2. ^ Vem är vem? Svealandsdelen. Vem är Vem Bokförlag, Stockholm. 1947. sid. 254 
  3. ^ Fel: |titel= (titel) måste specificeras vid användandet av {{webbref}}”. Runeberg. http://runeberg.org/biblblad/1925/0075.html.