Vabergets fästning ligger på berget Vaberget fem km väster om Karlsborgs fästning. På grund av utvecklingen inom det artilleritekniska området uppstod under slutet av 1800-talet ett nytt hot mot Karlsborgs fästning. Om fienden lyckats besätta det närliggande Vaberget skulle det bli möjligt för dem att skjuta in i fästningen. För att förhindra detta byggde man Vabergets fästning. Arbetet påbörjades 1889 och avslutades 1904.
Fästningen består av södra respektive norra fortet och ett par skansar. Vabergsforten är världens första fort som är insprängda i urberget och representerade på sin tid hög teknisk standard. Forten på Vaberget bildade skola för hur Bodens fästning,Oscar II:s fort och de bägge forten i Värmdölinjen utformades.
Beväpning
Beväpningen i södra fortet bestod av fyra 12 cm kanon m/99 i pansartorn, åtta 57 mm kanoner i pansartorn samt 14 kaponjärkanoner. I anslutning till södra fortet fanns tre batteriplatser för uppställning av totalt åtta 16 cm haubits m/85 och fyra 12 cm kanon m/95.
Beväpningen i norra fortet bestod av sex 57 mm kanoner i pansartorn och åtta kaponjärkanoner. I anslutning till norra fortet fanns tre batterier för uppställning av totalt fyra 16 cm haubits m/85 och åtta 12 cm kanon m/79.
Batteriplatserna utgörs av öppna stenklädda värn med skyddande jordvall samt i värnet inbyggda utrymmen för bland annat ammunition.
Kanonbacken
Mellan Karlsborgs fästning och Vabergets fästning ligger Bottensjön. En förflyttning mellan fästningarna runt sjön skulle då innebära en marsch på cirka 10-12 km och på dåliga vägar ta lång tid och med risk att utsättas för fientlig motverkan. (Bottensjön har en västlig och östlig förbundna av ett smalt, cirka 50 meter brett sund vid Skackan. Från Karlsborgs fästning till Skackan en färd på cirka fem km och då i skydd av Vaberget.) Artilleriförbanden avsedda att grupperas i de öppna värnen vid norra och södra fortet var ju inte grupperade ständigt i värnen utan såväl materiel fanns i Karlsborgs fästning. Som alternativ till marsch runt Bottensjön anlades den sk kallade kanonbacken. En rak väg rakt uppför Vabergets norra sida. Vägen byggd på bank och delvis utsprängd ur berget. Vägen är för brant för att kunna färdas på med anspannsförband och därför anlades två så kallade "oxgångar", cirkelformade, cirka 20 meter i diameter varifrån man med spelverk dragna av oxar kunde "spela" upp artillerienheter och förnödenheter. Vägen mellan de båda fästningarna via Skackan skulle även utgöra en nödvändig förbindelse vid strid om Vaberget och dess fästning.