Södermanlands regemente (infanteri): Skillnad mellan sidversioner

 

Regementet deltog 1709 i [[Slaget vid Poltava]] där det led stora förluster. Drygt 200 man följde [[Karl XII]] till [[Bender]], resterande delar av regementet föll i fångenskap den 1 juli 1709, i samband med [[Kapitulationen vid Perevolotjna]]. Södermanlands regemente återuppsättas i Sverige 1710.<ref name="Kjellander (2003), s. 315"/> Efter att regementet var återuppsatt i Sverige kom det att delta [[Stora nordiska kriget]] deltog i [[slaget vid Gadebusch]], vilket regementet även tilldelades som segernamn. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades [[Magnus Stenbock]] med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för [[Stenbocks kapitulation vid Tönnigen]]. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, där bland annat hela Södermanlands regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen.<ref name="Kongl Södermanlands Regemente">{{webbref |url=http://www.hhogman.se/regementen-d.htm |titel=Kongl Södermanlands Regemente |hämtdatum=3 januari 2017 |format= |verk=hhogman.se}}</ref> Ett av de mest uppmärksammade slagen som Södermanlands regemente har utkämpat är [[slaget vid Stäket]] under [[stora nordiska kriget]] då man i närheten av [[Saltsjöbaden]] utanför Stockholm, år 1719 med 800 soldater slog tillbaka en överlägset större [[Ryssland|rysk]] armé på 6.000 man.<ref name="Kongl Södermanlands Regemente"/>

 

Den rangordning som hade fastställts i [[1634 års regeringsform]] började halta och skapa luckor efter [[freden i Fredrikshamn]] den 17 september 1809, då [[Finland]] tillföll [[Ryssland]] och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins [[Karl XIV Johan|Karl Johan]]s tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel №&nbsp;10 Södermanlands regemente.<ref>von Konow (1987), s. 19</ref> Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "[[Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper|liv- och hus- trupperna]]". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.<ref name="Björkenstam (1994), s. 10-11"/>