Gjutjärn: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m r2.7.3) (robot Lägger till: sh:Lijevano željezo |
dock |
||
| (33 mellanliggande sidversioner av 29 användare visas inte) | |||
Rad 2:
[[Fil:Pfanne (Gusseisen).jpg|thumb|[[Stekpanna]] i gjutjärn.]]
[[Fil:Stockholm Vatten.jpg|thumb|Gjutjärnsbrunnslock ([[Stockholm Vatten]]).]]
[[Fil:Tullgarns slott brunnslock.jpg|miniatyr|
'''Gjutjärn'''
*''[[gråjärn]]''▼
*''segjärn''▼
*''vitjärn'' ▼
*''[[aducerjärn]]''▼
==Historik==
Gjutjärn framställdes i Kina redan 500 f.
Sedan mitten av 1800-talet har [[stål]] blivit billigare att framställa, och har efter hand ersatt gjutjärnet i de flesta produkter.
Andelen kol i gråjärn, segjärn och vitjärn är i princip den samma: 3 till 4 procent [[kol]]. Kiselhalten varierar dock något med mellan en till tre procent [[kisel]]. Gjutjärnets utseende varierar dock mycket beroende på om kolet förekommer förenat med järn som [[cementit]] eller i ren form som inbäddade grafitfjäll. Om kiselhalten är låg och svalningshastigheten hög bildas vitjärn. Vitjärnet är mycket sprött och består av [[Perlit (stål)|perlit]] och [[cementit]]. Vid högre kiselhalter bildas i stället gråjärn, vilket är segare och består av [[ferrit]], perlit och kol i form av [[grafit]]. Vid lägre kiselhalter bildas ingen ferrit i gråjärnet utan endast perlit. För att få segjärn [[Ympning (metallurgi)|ympas]] järnet vid tappningen med låga halter av [[magnesium]] (0,03–0,06 procent). Då bildar kolet [[sfär]]er av grafit i stället för som i gråjärnet fjäll. Detta gör järnet mer segt, därav namnet segjärn.<ref name="Karlebo Materiallära 2003"/>▼
==Typer av gjutjärn==
Aducerjärn bildas genom värmebehandling av vitjärn. Detta sker i två steg. Det som skall åstadkommas är en omvandling av järnstrukturen så att ferrit, perlit och ''[[temperkol]]'' erhålls istället för perlit och cementit. Temperkol kallas grafiten i detta fall. Temperkol förekommer i detta fall som [[knut]]ar vilket är det som skiljer aducerjärnet från gråjärnet<ref name="Karlebo Materiallära 2003"/>▼
De vanligaste typerna är<ref name="Karlebo Materiallära 2003">Karlebo Materiallära (2003)</ref>
▲*''[[aducerjärn]]''
===Gråjärn, segjärn, vitjärn===
▲I gråjärn består kolet av grova grafitfjäll, i vitjärn förekommer kolet främst i form av cementit och kisel i form av perlit. Andelen kol i gråjärn, segjärn och vitjärn är i princip den samma: 3 till 4 procent [[kol]]. Kiselhalten varierar
==
▲Aducerjärn bildas genom värmebehandling av vitjärn. Detta sker i två steg. Det som skall åstadkommas är en omvandling av järnstrukturen så att ferrit, perlit och ''[[temperkol]]'' erhålls istället för perlit och cementit. Temperkol kallas grafiten i detta fall. Temperkol förekommer i detta fall som
▲Gjutjärn framställdes i Kina redan 500 f. Kr. I Europa tillkommer gjutjärnet först som ett oönskat resultat när kolupptaget i järnframställningsprocessen varit för stort. På 1300-talet lärde man sig dock senare att utnyttja gjutjärnets specifika egenskaper. Först under 1500-talet blev dock gjutjärnet vanligare. Med införandet av omsmältning i kupolugnar på 1800-talet förenklades gjutjärnframställningen och gjutjärnet fick sin glansperiod. I början av 1800-talet började man i Storbritannien massproducera gjutjärn för de mest skilda ändamål.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref>
==Användningsområden==
Förr användes gjutjärn i många fler sammanhang än idag, men det har till stor del konkurrerats ut av andra material. Gjutprocesser
Exempel på aducergods är rördelar använda i [[VVS]]-installationer.
===Kokillhärdat gjutgods===
Kokillhärdat gjutgods kan användas till valsar och en rad andra föremål, där ytan skall vara slitstark och hård och hela det gjutna föremålet ej för sprött.<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>
Rad 35 ⟶ 39:
==Externa länkar==
*{{Commonscat|Cast iron|Gjutjärn}}
[[Kategori:Järnbruk]]
[[Kategori:Järn]]
[[Kategori:Byggnadsvård]]
| |||