Studentnation: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Versionen från 31 mars 2009 kl. 21.42 redigera Goombah (Diskussion \| Bidrag) Utvidgat bekräftade användare 15 339 redigeringar Ingen redigeringssammanfattning ← Äldre redigering		Nuvarande version från 4 juli 2024 kl. 23.13 redigera gör ogjord Plumbot (Diskussion \| Bidrag) Robotar 1 895 978 redigeringar m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
(37 mellanliggande sidversioner av 27 användare visas inte)
Rad 1: {{NOTOC}} [[Fil:Nationes Wappenschilder.jpg\|thumb\|Vapensköldar som symboliserar nationerna vid [[universitetet i Bologna]]]] '''Studentnation''' eller bara '''nation''' är en [[studentförening]] vid ett [[universitet]] eller en [[högskola]]. Verksamheten vid de olika nationerna i Sverige och Finland är varierande, men i ~~det~~de flesta fall är nationerna opolitiska organisationer som bland annat driver restaurang, har bibliotek och tillhandahåller bostäder till sina medlemmar (landsmän). Nationernas namn syftar på det område som nationen betraktar som sin [[hembygd]], det vill säga det område som nationens medlemmar i huvudsak kommer ifrån. Krav på medlemmarnas härstamning från en viss [[hembygd]] förekommer idag endast vid [[Södermanlands-Nerikes nation~~, Uppsala~~]] i Uppsala. ==Obligatorium== ~~Vid~~Från ~~universiteten~~år 1667 var medlemskap i en nation obligatoriskt vid universiteten [[Uppsala universitet\|Uppsala]] och [[Kungliga Akademien i Åbo\|Åbo]] (senare [[Helsingfors universitet\|Helsingfors]]), och i [[Lunds universitet\|Lund]], ~~vars~~från 1695. Dessa universitets nationer bildades alla på [[1600-talet]],. ärMedlemskapet ~~medlemskapet i en nation obligatoriskt sedan år 1667, så kallat~~kallades ''nationsobligatorium'', och var avgiftsbelagt för studenterna. Vid [[Helsingfors universitet]] avskaffades nationsobligatoriet 1937. Vid Uppsala och Lunds universitet avskaffades nationsobligatoriet 2010. Studentnationerna vid de lärosäten i Sverige där medlemskap ärvar obligatoriskt, det vill säga Uppsala och Lund, ~~skiljer~~skilde sig från övriga nationer genom att deras verksamhet ärvar reglerad av staten, senast genom förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor<ref>{{lagref\|1983\|18}}</ref>. Universitetens styrelser ~~åläggs~~ålades där viss tillsyn över nationerna. Förordningen upphävdes av studentkårsförordningen (2009:769), som inte nämner nationer.<ref>{{lagref\|2009\|769}}</ref> Däremot nämns i högskolelagen<ref>{{lagref\|2009\|766}}</ref> att status som studentnation har nationer vid Uppsala och Lunds universitet som innan 1 juli 2010 omfattades av obligatoriskt medlemskap samt bedrev studiesocial verksamhet.▼ De svenska och finländska studentnationernas förebilder kan spåras till de högmedeltida universiteten i bland annat [[Paris universitet\|Paris]] och [[Universitetet i Bologna\|Bologna]]. Studenterna delade in sig i olika sammanslutningar efter sin geografiska härkomst, organisationer som tidigt kallades ''nationes''; i Paris omnämns de redan vid andra halvan av 1100-talet. Vid mitten av 1200-talet har de fått en fast organisation med mer eller mindre definierade rättigheter och med inbördes rivalitet. I Paris var de fyra till antalet: den Galliska, Normandiska, Picardiska och Anglikanska nationen. De skandinaviska studenterna kom att tillhöra den Anglikanska nationen, vilken senare bytte namn till den Germanska nationen i samband med [[Hundraårskriget]].▼ [[Bild:SceauNFranceUP.jpg\|thumb\| Den franska (galliska) nationens vid [[universitetet i Paris]] sigill]]▼ Liknande sammanslutningar, så kallade Landsmannaskap (på tyska ''Landsmannschaften'', på latin ''Societas nationales''), fanns även vid det protestantiska universitetet i [[Rostocks universitet\|Rostock]] där många svenskar studerade, speciellt under Uppsala universitets nedgångsperiod efter reformationen under 1500-talet. Under de första decennierna av 1600-talet började studenterna i [[Uppsala universitet\|Uppsala]] att organisera sig enligt samma mönster, med indelning främst efter de [[landskap]] som studenterna härstammade från, och detsamma skedde senare vid [[Tartu universitet\|Universitetet i Dorpat]] (Tartu), [[Helsingfors universitet\|Kungliga akademien i Åbo]] och vid [[Lunds universitet]].▼ ==Historia== Nationen och landsmännen övervakas av en [[inspektor]], ursprungligen en professor som på universitetets uppdrag tillsåg att studenterna skötte sig. I dagsläget har inspektor främst en ceremoniell roll, men fungerar i vissa fall som till exempel ordförande i nationens styrelse. Den dagliga verksamheten leds av en eller flera personer med titeln [[kurator (akademisk)\|kurator]], som ingår i den verkställande "ledningsgruppen" ''kuratelet''. Kurator skall i detta sammanhang inte förväxlas med yrken som har samma beteckning som förekommer inom [[kurator (socialt arbete)\|socialvården]] respektive [[Kurator (museum)\|utställningssammanhang]], utan härstammar från den medeltida ämbetstiteln ''curator'', vilket är latin och betyder "ombesörjare".▼ ▲De svenska och ~~finländska~~finska studentnationernas förebilder kan spåras till de högmedeltida universiteten i bland annat [[Paris universitet\|Paris]] och [[Universitetet i Bologna\|Bologna]]. Studenterna delade in sig i olika sammanslutningar efter sin geografiska härkomst, organisationer som tidigt kallades ''nationes''; i Paris omnämns de redan vid andra halvan av 1100-talet. Vid mitten av 1200-talet har de fått en fast organisation med mer eller mindre definierade rättigheter och med inbördes rivalitet. I Paris var de fyra till antalet: den Galliska, Normandiska, Picardiska och Anglikanska nationen. De skandinaviska studenterna kom att tillhöra den Anglikanska nationen, vilken senare bytte namn till den Germanska nationen i samband med [[Hundraårskriget]]. ▲[[Bild:~~SceauNFranceUP~~Sceau de la Nation de France de l'Université de Paris.jpg\|thumb\|200px\| Den franska (galliska) nationens vid [[universitetet i Paris]] sigill]] ▲Liknande sammanslutningar, så kallade Landsmannaskap (på tyska ''Landsmannschaften'', på latin ''~~Societas~~societates nationales'', [[singular]] ''societas nationalis''), fanns även vid det protestantiska universitetet i [[Rostocks universitet\|Rostock]] där många svenskar studerade, speciellt under Uppsala universitets nedgångsperiod efter reformationen under 1500-talet. Under de första decennierna av 1600-talet började studenterna i [[Uppsala ~~universitet\|Uppsala]]~~ att organisera sig enligt samma mönster, med indelning främst efter de [[landskap]] som studenterna härstammade från, och detsamma skedde senare vid [[Tartu universitet\|Universitetet i Dorpat]] (Tartu), [[~~Helsingfors universitet\|~~Kungliga akademien i Åbo]] och vid [[Lunds universitet. Sedan 1840-talet har alla nationerna haft egna fanor med [[heraldik\|heraldiskt]] motiv (respektive [[landskapsvapen]]) att användas vid nationens eller universitetets ceremonier, och inom varje nation är ett antal studenter utsedda till hedersuppdraget '[[fanbärare]]'.<ref>Hanna Bäckström och Elias Sonnek, "Nationsfanorna i Uppsala – möten mellan textilkonst och heraldik under 180 år." ''Heraldisk tidsskrift'' band 13 (2021), nr 124, s. 265–283.</ref> ==Organisation== ▲Nationen och landsmännen övervakas av en [[inspektor]], ursprungligen en professor som på universitetets uppdrag tillsåg att studenterna skötte sig. I dagsläget har inspektor främst en ceremoniell roll, men fungerar i vissa fall som till exempel ordförande i nationens styrelse. Den dagliga verksamheten leds av en eller flera personer med titeln [[kurator (akademisk)\|kurator]], som ingår i den verkställande "ledningsgruppen" ''kuratelet''. Kurator skall i detta sammanhang inte förväxlas med yrken som har samma beteckning som förekommer inom [[kurator (socialt arbete)\|socialvården]] respektive [[Kurator (museum)\|utställningssammanhang]], utan härstammar från den medeltida ämbetstiteln ''curator'', vilket är latin och betyder "ombesörjare".{{Källa behövs\|datum=2021-01}} ▲Studentnationerna vid de lärosäten där medlemskap är obligatoriskt, det vill säga Uppsala och Lund, skiljer sig från övriga nationer genom att deras verksamhet är reglerad genom förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Universitetens styrelser åläggs där viss tillsyn över nationerna. <div align=center> <gallery> Bild:Norrlands nation3.jpg\|[[Norrlands nation, Uppsala]] Bild:Nylands Nations hus.jpg\|[[Nylands nation\|Nylands nation, Helsingfors]] Bild:~~Östgöta~~Ostgota nation ilund ~~Lund~~080508.jpg\|[[Östgöta nation, Lund]] </gallery> </div> ==Se även== * [[Studentliv vid Uppsala universitet\|Studentnationer i Uppsala]]▼ * [[Studentorganisationer vid Tartu universitet]]▼ * [[Studentnationer i Helsingfors]] * [[Studentnationer i Lund]] ▲* [[Studentliv ~~vid~~i Uppsala ~~universitet~~#Nationerna\|Studentnationer i Uppsala]] ▲* [[Studentorganisationer vid Tartu universitet]] * [[Landskap (studentnation)]] * [[Nation]] ==Referenser== [[Kategori:Studentnationer\|]]▼ <references/> [[Kategori:Svensk studentkultur]]▼ ==Vidare läsning== ~~[[de:Studentnation]]~~ [[Stig Strömholm]] (2013) [http://uadm.uu.se/digitalAssets/49/49410_3varprom2013.pdf ''Nationerna och inspektoraten - ett 350-årsminne.''] [[Acta Universitatis Upsaliensis]]. Skrifter rörande Uppsala universitet. B. Inbjudningar 171. Uppsala 2013. ~~[[en:Nations at Swedish universities]]~~ ~~[[fi:Osakunta]]~~ ==Externa länkar== ~~[[fr:Nation universitaire]]~~ * {{Commonscat\|Nation (university)}} {{auktoritetsdata}} ▲[[Kategori:Studentnationer\|* ]] ▲[[Kategori:Svensk studentkultur]]