Teori: Skillnad mellan sidversioner

Även om det finns mer vardagliga betydelser av ordet i det [[Grekiska|grekiska språket]], så har ordet {{Lang|el|θεωρία}} uppenbarligen utvecklat speciella användningar i den registrerade historien i grekiskan. I boken ''From RelegionReligion to Philosophy'' föreslår [[Francis Cornford]] att [[Orficism|orficisterna]] använde ordet ''teori'' för att beskriva ''passionerad böjelse för djupare fundering''.<ref>{{Bokref |titel = From religion to philosophy: a study in the origins of western speculation |efternamn = Cornford |förnamn = Francis Macdonald |utgivare = Princeton University Press |datedatum = November 8, 1991 |isbn = 978-0‐691‐02076‐1 }}</ref> [[Pytagoras]] ändrade ordets betydelse till ''passionerad böjelse för djupare fundering på matematisk och vetenskaplig visdom'', ty han ansåg att en sådan intellektuell jakt skulle leda vägen för att nå den högsta nivån av existens. Pytagoras framhöll en undertryckelse av känslomässiga och kroppsliga begär i syfte att tillåta intellektet att funktionera på ett högre plan av teori. Då det var Pytagoras som gav ordet teori den specifika meningen som leder till den klassiska och moderna omfattningen och en urskiljning av teori som oengagerad (känslolös), neutral och praktiskt.<ref>{{bokref|författare = [[Bertrand Russell]]|titel = History of Western Philosophy|år = 1945|utgivare = Simon & Schuster|utgivningsort = New York|språk = engelska|isbn = 978-0671201586|libris = 1802279}}</ref>

I [[Aristoteles]] terminologi, som redan nämnts ovan, är teori i kontrast till praxis eller praktik, vilket är fallet än idag. För Aristoteles, omfattades både praktik och teori av tänkande, men målen var skilda. Teoretiskt brydderibryderi tager i åtanke sådant som människor inte kan påverka, sådant som [[Natur_(filosofi)Natur|naturen]], så det har inget mänskligt mål i sig själv, förutom kunskapen den bidrager att skapa. På den andra sidan, så involverar även praxis att tänka, men alltid med ett mål om önskad handling, där människor själva skapar förändring eller rörelse för att nå sina egna mål. Varje mänsklig handling som inte innefattar ett medvetet val kan inte vara ett exempel på praxis eller handling.<ref>[[LSJ]] citerar två avsnitt av Aristotles som exempel, både ifrån ''[[Metaphysics (Aristotle)|Metaphysics]]'' och involverar definitionen av [[natural science]]: [http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.01.0052%3Abook%3D11%3Asection%3D1064a 11.1064a17], "it is clear that natural science (φυσικὴν ἐπιστήμην) must be neither practical (πρακτικὴν) nor productive (ποιητικὴν), but speculative (θεωρητικὴν)" och [http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.01.0052%3Abook%3D6%3Asection%3D1025b 6.1025b25], "Thus if every intellectual activity [διάνοια] is either practical or productive or speculative (θεωρητική), physics (φυσικὴ) will be a speculative [θεωρητική] science". Så Aristoteles gjorde egentligen en trevägs distinktion mellan praktisk, teoretisk och produktiv eller teknisk - eller mellan handling, grubbleri eller ''görande''. Alla tre typer involverar tänkande, men är skilda av vad som orsakar dessa objekt som av tanke rör eller förändrar sig.</ref>