Arytmi

Arytmier eller hjerterytmeforstyrrelser er samlebegrepet for en rekke problem som alle har det til felles at hjertet ikke slår som det skal. Rytmeforstyrrelser kan vare alt fra normale og ufarlige, till livstruende symptom på alvorlig hjertesykdom. Årsaken er elektrisk kaos i hjertet. Visse typer av akutte forstyrrelser kan stoppes ved hjelp av defibrillering.

Sick sinus- og brady-taky-syndrom

Ved sick-sinus fungerer ikke sinusknuten, og dette leder til at antallet slag per minutt blir lavt. Brady-taky-syndromet er som sick sinus fast med anfall da hjertet slår ekstra fort. Svimmelhet, besvimelse og trøtthet er vanlig. Behandlingen kan være å implantere en pacemaker. Under overvåkning kan følgende medisiner i lav dose gis: betablokkere, verapamil og amiodaron.

Supraventrikulära extraslag (SVES)

SVES orsakas av at hjertets forkammer aktiveras innan det skall aktiveras. Nästa slag kan kännas som ett extraslag. ved SVES kan det vara så at hjertets funktion sviktar. EKG-undersøkning har ett specifikt avvikande utseende.

Paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT)

PSVT innebär at en episod med før snabb hjertrytm pløtsligt uppstår. PSVT slutar därefter snabbt. PSVT beror på elektrisk rundgång i hjertet. Hjertklappningsobehag kan kännas. ved massage på karotisblodkärlet eller kallt vatten i ansiktet kan hjertet hoppa tillbaka till normal rytm. Verapamil ges i førebyggande syfte, medan adenosin kan användas mer akutt.

Preexcitation, Wolff-Parkinson-White-syndromet, WPW-syndromet

WPW er en før tidig elektrisk retning av kammaren. Det finnes en alternativ elektrisk ledningsbana som går snabbare än den normala ledningsbanan. Risken før attacker av forkammersflimmer og forkammersfladder økar. EKG-førändringar ses (så kalled Deltavåg), og ibland førekommer periodvisa hjertklappningar. Olika hjertmediciner kan användas, men i økande grad används kirurgi.

Forkammersflimmer

Vid forkammersflimmer styr ikke sinusknutan slagrytmen, vilket er det vanlige, utan den elektriska aktiviteten er oordnad. Forkammerens pumpfunktion blir obefintlig. Detta märks ikke hos unga friska människor, men hos äldre märks det. Forkammersflimmer gør at andnød og brist på ork kan uppstå. ved EKG-undersøkning syns forkammersflimmer. Blodflødet i hjertet er nedsatt og därfør økar risken før proppbildning og därmed också stroke. Propprisken behandlas med antiproppmedel såsom Marevan. Med olika läkemedel eller elektriska støtar førsøker man få tillbaka den normala hjertrytmen.

Forkammersfladder

Vid forkammersfladder har man en regelbunden rytm som ser sågtandad ut på EKG. De elektriska impulserna från forkammeren till kamrarna er regelbundet blockerad. Behandlingen er densamma som ved forkammersflimmer.

Ventrikulära extraslag (VES)

VES er vanlig ved alle hjertsjukdomar og førekommer också hos friska personer. Vissa läkemedel kan førvärra tillståndet. VES brukar ej behøva behandlas.

Ventrikeltakykardi (VT)

Definitionen er tre på varandra føljande extraslag med en frekvens over 100. Ultraljud av hjertet bør gøras før at hitta klaffel og avvikande hjertefunktion. ved akutt hjerteinfarkt førekommer ofta VT, vilket kan behandlas med lidokain. Bestående VT ska ikke behandlas.

Torsade de Poikkes

Torsade de Poikkes er en ovanlig og allvarlig form av VT. Tillfällig pacemaker kan ibland prøvas som behandling.

Ventrikelflimmer, VF

Vid VF (hjertstopp) pumpar ikke hjertet något blod, og den elektriska aktiviteten i kamrarna er en orøra. VF er akutt livshotande og behandlas med defibrillator.

Atrioventrikulära block, AV-block

Finnes tre typer: AV-block I, AV-block II og AV-block III. AV-block III er allvarligast.

Fascikelblock, skänkelblock

Vid skänkelblock aktiveras ikke ledningsbanorna som de skall. ved høyresidigt skänkelblock aktiveras venstre kammare som normalt. ved venstresidigt skänkelblock aktiveras høyre kammare som normalt. Ofta krävs ingen behandling.