Aller au contenu

Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Aceggir-agi yettwag di 7 Duǧember 2020 à 21:36 sɣuṛ Bilalbouyahia (mmeslay | attekki)
Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan
Laṣel
Ameskar Agraw amatu n yeɣlanen yeddukklen
Year of creation 1948
Azemz n ufsar 1940
Azwel aẓaran Universal Declaration of Human Rights, Declaración Universal de los Derechos Humanos, 世界人权宣言, Всеобщая декларация прав человека, Déclaration universelle des droits de l'homme, الإعلان العالمي لحقوق الإنسان d 世界人權宣言
Pages 6
Characteristics
Tawsit acte juridique (fr) Suqel
Description
Part of it Charte internationale des droits de l'homme (fr) Suqel
Ansa
Tazeddayt palais de Chaillot (fr) Suqel
Taluft tagejdant izerfan n wemdan
un.org…
Eleanor Roosevelt

Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan d arkawel azerfan agraɣlan i d-isgensisen alɣu amgani sɣur Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen deg wass n 10 dujamber 1948 deg weɣrem n Trocadero i d-izgan di temdint n Paris. Alɣu ayi ittmeslay ɣef turda n Yiɣlanen Yeddukklen ɣef izerfan n wemdan yettwaggẓen ɣer yimdanen yakk.

Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan yegber seg 30 n imagraden, akken i d-ssezlamay turda n ugraw amatu deg wayen yezzin ɣef yizerfan n wemdan yettunefken i yimdanen.
Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan i d-innulfan deg useggas n 1948 yettumeggez seg gar n yirkawalen tigraɣlanin tigejdanin n yizerfan n wemdan i tegguni tuddsa n yiɣlanen yeddukklen. Yerna tewwi adeg s wazal-is deg usaduf agraɣlan (yakk d urkawal agraɣlan n yizerfan iɣarimen d isertanen deg useggas n 1966, d arkawal agraɣlan n yizerfan idamsanen d yimettiyen d yidelsanen deg useggas n 1966). Dɣa 3 n irkawalen-a ssiliɣen-d ayen yettusemman s tfelwit n yizerfan igraɣlanen. Deg useggas n 1976 , seld mi i d-yella ulkan ɣef sin n irkawalen sɣur waṭas n yiɣlanen, tafelwit n yizerfan igraɣlanen tewwi tadusi n usaduf agraɣlan.

Amezruy

Asenfar n ulɣu

Imagraden

Amagrad 1

Imdanen akken ma llan ttlalen d ilelliyen, mgadan di trasa d yizerfan, yessefk ad tili tegmat gar-asen.

Amagrad wis 2

Yal yiwen ɣur-s azref ad iɣellet tilelli d yizerfan i d-yeddan deg ulɣu agi war tarayit i d-ittasen seg uzdar, ini, aɣlan neɣ tutlayt yakk usɣa d turda tasertant neɣ turdiwin iden.

Amagrad wis 3

Yal amdan ɣur-s aẓref deg tudert, tilelli d tɣellist n yiman-is.

Amagrad wis 4

Ur yessefk ara ad yili wemdan d akli neɣ d aqeddac n wemdan iden. Tasakla d uzenzi n waklan ttwagdalen.

Amagrad wis 5

Amagrad wis 6

Amagrad wis 7

Imdanen yakk mgadan zdat n usaduf, yerna ɣur-nsen aẓref war afraz i wakken ad ten-yeǧǧen usaduf.

Amagrad wis 8

Amagrad wis 9

Ula d yiwen ur yettwaṭṭef.

Amagrad wis 10

Amagrad wis 11

Amagrad wis 12

Amagrad wis 13

Amagrad wis 14

Amagrad wis 15

Amagrad wis 16

Amagrad wis 17

Amagrad wis 18

Amagrad wis 19

Tamadda 20:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq i unejmâ akkw d- tdukla di tifrat.
  • Yiwen ur yezmir ad yettuḥettem i wakken ad yetteski di tdukla.

Tamadda 21:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yetteski deg wselḥuy n temsal n bailek n tmurt is, ama netta s timmad is, nagh s win yekhtar d amtil is.
  • Kull amdan ghur-s lḥeqq amm netta am wiyad ad yettef amkan di lḥirfat n bailek n tmurt is.
  • Lirad umadan d nettat i d llsas n lhiba n lehkwem n bailek- yessefk add tban s tefrant zeddigen idg ara tteskin meddn irkwelli u ara yilin si lweqt aar wayeḍ̣ di tugdut d sser nagh s ttawil iḍen it yechban ara iḍemnen tilellli n tefrant.

Tamadda 22:

Kull amdan yetteskin di temgarwa ghur-s lḥeqq di laman amgarwan gqes den ad ikafi izerfan is isagrawen imgarwanen d yidelsanen imsefken i lḥweṛma d usegmi alelli n timmadit is s tejmilt n lmedjhud aghelnaw d umyalli agraghlan s wayn ara yembwafaqen netta d nniḍam d lerzaq n kull tamurt.

Tamadda 23:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq i ikheddim ara yekhtir akkn is yehwa s cchurut n lâdel imsefṛaḥen ar'at iḍemmen ghef ticchumert.
  • Imdanen akken ma llan ghur sen lḥeqq bla tarayit i tjernanin yemsawan ghef ikheddimen yemsawen.
  • Kra n win ikheddmen ghur-s lḥeqq i tjernant taḥeqqit, timsefreḥt ar'as iḍemnen i netta d twachult is tudert iwufqen lḥweṛma n wemdan ara yettuk'emmlen ma yebgha lḥal, s kra n ttawil iden uḥuddu amgarwan.
  • Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yessebded netta d wiyaḍ tidukliwin ikheddamen nagh ad icharek di tdukla ara iḥudden lmeslaha ines.

Tamadda 24:

Kull amdan ghur-s lḥeqq i rraha d- tukksa n lkhiq (d ugunfu) u ladgha di lḥedd iqebbel lâqel n lweqt ikheddim akkw di ttriḥ yettwakhelsen, si lewqt aar wayeḍ.

Tamadda 25:

  • Kull amdam ghur-s lḥeqq i lmizan n tudert ar'at iqidden i ṭṭmana n tṣeḥiḥt is (n tezmert is), liser ines akkw d- twachult is, ladgha i isafarn n tuççit, llebsa, tanezdught, adawi timezgiwin (tijmilin) timgarwiyin ilaqen, ghur-s lḥeqq i ṭṭmana ma ur ikheddmara, ma yuḍen, ma yella d anâibu nagh d adjjal, nagh d awesran nagh kra n yimi ar d as ruḥent ttawilat n tudert ma yekka-dd waya nnig tezmert is;
  • Tiyemmatin d yigwerdan ghur sen lḥeqq i tallalt (lmâwna) d uḥuddu ikhsusiyen. Akkw igwerdan ilulen di zzwadj nagh beṛṛa n zzwadj ghur sen lḥeqq yemsawan di tussṛa (ṭṭmana) tamgarwant.

Tamadda 26:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq di leqraya ur nessefk ara fell as lekhlaṣ ladgha leqraya tamenzut akkw d- telsasit. Leqraya tamenzut d- tamelzumt, leqraya tatiqnit d uselmed n lhirfat yessefk ad ilin d imatawen, tabburt unekchum gher tlumdiwin tunnigin (âlayen) yessefk ad-tili s lâdel i meddn irkwelli ghef lehsab n wakken ẓewren.
  • Ttrebga yessefk ad- tessiweḍ ghr usefti n timmadit d usedjhed n leqder izerfan n wemdan akkw d tlella tilsasiyin, tebbwi-dd ad- tweṣṣi ghef usefhem d umsameh d lemhibba gar tmura akken ma llant d yimudan d ddiyanat i tuttfa n lehna.
  • Imawlan ghur sen lḥeqq d imezwura ad khtiren ṣṣenf n ttrebga ara fken i warraw n sen.

Tamadda 27:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yetteski ma yebgha di tmeddurt tadelsant n tmurt is, ad yestummen i lfenn (tazuri) akkw d tegmi n tussna d wayen idd ttaken n lfaida.
  • Kull amdan ghur-s lḥeqq uḥuddu n lfaida ines tanamkawt akkw d- tmaddawt idd yekkan seg wayn idd yesnulfa di tussna, di tmedyazt (tasekla) nagh di lfenn.

Tamadda 28:

Kull amdan ghur-s lḥeqq deg wennar amgarwan nagh deg wennar agraghlan i wakken ad yili nniḍam yechban izerfan akkw tlella idd yeddan di tṣerriḥt agi lfaida d unawaḍ n sen.

Amagrad wis 29

Amagrad wis 30

Ẓeṛ daɣen

Tamselyut