Aller au contenu

Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Aceggir-agi yettwag di 7 Duǧember 2020 à 21:27 sɣuṛ Bilalbouyahia (mmeslay | attekki)
Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan
Laṣel
Ameskar Agraw amatu n yeɣlanen yeddukklen
Year of creation 1948
Azemz n ufsar 1940
Azwel aẓaran Universal Declaration of Human Rights, Declaración Universal de los Derechos Humanos, 世界人权宣言, Всеобщая декларация прав человека, Déclaration universelle des droits de l'homme, الإعلان العالمي لحقوق الإنسان d 世界人權宣言
Pages 6
Characteristics
Tawsit acte juridique (fr) Suqel
Description
Part of it Charte internationale des droits de l'homme (fr) Suqel
Ansa
Tazeddayt palais de Chaillot (fr) Suqel
Taluft tagejdant izerfan n wemdan
un.org…
Eleanor Roosevelt

Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan d arkawel azerfan agraɣlan i d-isgensisen alɣu amgani sɣur Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen deg wass n 10 dujamber 1948 deg weɣrem n Trocadero i d-izgan di temdint n Paris. Alɣu ayi ittmeslay ɣef turda n Yiɣlanen Yeddukklen ɣef izerfan n wemdan yettwaggẓen ɣer yimdanen yakk.

Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan yegber seg 30 n imagraden, akken i d-ssezlamay turda n ugraw amatu deg wayen yezzin ɣef yizerfan n wemdan yettunefken i yimdanen.
Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan i d-innulfan deg useggas n 1948 yettumeggez seg gar n yirkawalen tigraɣlanin tigejdanin n yizerfan n wemdan i tegguni tuddsa n yiɣlanen yeddukklen. Yerna tewwi adeg s wazal-is deg usaduf agraɣlan (yakk d urkawal agraɣlan n yizerfan iɣarimen d isertanen deg useggas n 1966, d arkawal agraɣlan n yizerfan idamsanen d yimettiyen d yidelsanen deg useggas n 1966). Dɣa 3 n irkawalen-a ssiliɣen-d ayen yettusemman s tfelwit n yizerfan igraɣlanen. Deg useggas n 1976 , seld mi i d-yella ulkan ɣef sin n irkawalen sɣur waṭas n yiɣlanen, tafelwit n yizerfan igraɣlanen tewwi tadusi n usaduf agraɣlan.

Amezruy

Asenfar n ulɣu

Imagraden

Amagrad 1

Imdanen akken ma llan ttlalen d ilelliyen, mgadan di trasa d yizerfan, yessefk ad tili tegmat gar-asen.

Amagrad wis 2

Yal yiwen ɣur-s azref ad iɣellet tilelli d yizerfan i d-yeddan deg ulɣu agi war tarayit i d-ittasen seg uzdar, ini, aɣlan neɣ tutlayt yakk usɣa d turda tasertant neɣ turdiwin iden.

Amagrad wis 3

Yal amdan ɣur-s aẓref deg tudert, tilelli d tɣellist n yiman-is.

Amagrad wis 4

Ur yessefk ara ad yili wemdan d akli neɣ d aqeddac n wemdan iden. Tasakla d uzenzi n waklan ttwagdalen.

Amagrad wis 5

Tamadda 6:

Ang'is yehwa yili wemdan, ghur s lḥeqq ad yettwag leqder i timmadit is taghedmawt.

Tamadda 7:

Akkw indamen msawan zdat lqanun u ghur sen lḥeqq bla afraz i wakkn atn iḥudd lqanun - ghur sen irkwelli lḥeqq i uḥuddu, akken ma llan ḍedd tarayit ur nwufq ara tiṣerriḥt agi.

Tamadda 8:

Kull amdan ghur-s lḥeqq ad ichetki i tnehkamin tighelnawin yettuk'ellfen i wakkn ad fkent lḥeqq ḍedd tneḥyafin ur nettqadar ara izerfan ilsasiyen is yettak udustur d lqanun.

Tamadda 9:

Ula d yiwen ur yettwaṭṭef.

Tamadda 10:

Kull amdan ghur-s lḥeqq ad-tâddi tluft is zdat tnehkamt, âinani, bla tneḥyaft i wakkn ad - tseyyi ma seḥḥant telzimin is d yizerfan is nagh ma d-tidett wayn - idd gren fell as deg wennar n lâqubat.

Tamadda 11:

  • Kra n win yettutéhmen s ssiya ad yettwaḥseb d imzekki alama yettuṣeḥḥeh s lâdel ddenb idd gren fell as, âinani, zdat tnaḥkamt and'ara yettwadmen akkw wayn i glaqen i uḥuddu ines.
  • Ula d yiwen ur yettwaḥkam ara fell as ma yekh dem kra n ssiya yettuḥeṛṛmen nagh ma iferreṭ di kra iwudjben fell as ma yella di tallit ni ayn idd gren fell as ur ikhulfara lqanun aghelnaw nagh agraghlan, yerna lâquba ur d as-dd yettak ara ad - tagwar tin is i gḥekkm lqanun di tallit ideg teḍra ssiya.

Tamadda 12:

Ur yezmir ḥedd ad yessekchem iman is s ldjur di tudert n wemdan, di twachult is; deg wekkham is, timuzniwin is nagh ad yessims lḥwerma-s d nnif is; kull amdan ghur-s lḥeqq at iḥudd lqanun si tiytiwin yechban tigi.

Tamadda 13:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yelḥu s tlelli u ad yekhtir tanezdught di tmurt is.
  • Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yeffegh si yall tamurt ghas d - tamurt is u ma yehwa yas yezmer ad yughal ghur es.

Tamadda 14:

  • Ma yella yettwaḥṛes wemdan s ldjur, ghur-s lḥeqq ad yesdari iman is u ad ighellet lânaya n tmura iḍen.
  • Amâni ur d-as-dd tebbw ara ad ighellet lḥeqq agi ma yella yekhdem ssiya ikhulfen lqanun amechruk nagh ayn ur nwufq ara inawaḍen d yimenzayen n tmura yedduklen.

Tamadda 15:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq i tghelna is yehwan.
  • Ur d-as yettwakkes i yiwen s ldjur la taghelna ines la lḥeqq ubeddel n tghelna.

Tamadda 16:

  • Mi geblegh weqchich nagh teqchicht, ghur sen lḥeqq ad zewdjen i wakkn ad bnum tawachult bla ma yettuqegged lḥeqq gi s cchetla, taghelna, nagh ddiyana msawan deg zerfen m'ara zewdjen, nad'am zewdjen nagh m'ara yefsekh zzwadj.
  • Ur yettili zzwady alamma s lebghi d umyeqbel ukmil n wergaz d- tmettut.
  • Tawachult d-tagwejdit talemmast n temgarwa, ghur-s lḥeqq att thudd temgarwa d ddula.

Tamadda 17:

  • Amdan yehwa yas weḥd-es nagh d amezday ghur-s lḥeqq ad yekseb aila.
  • Yiwen ur yezmir ad yettuḥ̣̣eṛṛem seg waila-s.

Tamadda 18:

Kull amdan ghur-s lḥeqq i tlelli n tedmi, tamsakwit d ddiyana, lḥeqq agi tetteski deg-s tlelli ubeddel n ddiyana akkw d wayn is yettamen, wehd es nagh gar medden âinani nagh di sser, s uselmed s tegdimin, s wâbâd d umares n lemdaheb.

Tamadda 19:

Kull amdan ghur-s lḥeqq n tlelli di ṛṛay d lmenṭeq anda yetteski lḥeqq ubeggen n ṛṛay bla ma yettuchebbwel u daghen tebbwi yas-dd ad inadi, ad yeṭṭef, u ad yefser di yall tamurt isallen d- tedmiwin s yall ttawil n wenṭaq.

Tamadda 20:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq i unejmâ akkw d- tdukla di tifrat.
  • Yiwen ur yezmir ad yettuḥettem i wakken ad yetteski di tdukla.

Tamadda 21:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yetteski deg wselḥuy n temsal n bailek n tmurt is, ama netta s timmad is, nagh s win yekhtar d amtil is.
  • Kull amdan ghur-s lḥeqq amm netta am wiyad ad yettef amkan di lḥirfat n bailek n tmurt is.
  • Lirad umadan d nettat i d llsas n lhiba n lehkwem n bailek- yessefk add tban s tefrant zeddigen idg ara tteskin meddn irkwelli u ara yilin si lweqt aar wayeḍ̣ di tugdut d sser nagh s ttawil iḍen it yechban ara iḍemnen tilellli n tefrant.

Tamadda 22:

Kull amdan yetteskin di temgarwa ghur-s lḥeqq di laman amgarwan gqes den ad ikafi izerfan is isagrawen imgarwanen d yidelsanen imsefken i lḥweṛma d usegmi alelli n timmadit is s tejmilt n lmedjhud aghelnaw d umyalli agraghlan s wayn ara yembwafaqen netta d nniḍam d lerzaq n kull tamurt.

Tamadda 23:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq i ikheddim ara yekhtir akkn is yehwa s cchurut n lâdel imsefṛaḥen ar'at iḍemmen ghef ticchumert.
  • Imdanen akken ma llan ghur sen lḥeqq bla tarayit i tjernanin yemsawan ghef ikheddimen yemsawen.
  • Kra n win ikheddmen ghur-s lḥeqq i tjernant taḥeqqit, timsefreḥt ar'as iḍemnen i netta d twachult is tudert iwufqen lḥweṛma n wemdan ara yettuk'emmlen ma yebgha lḥal, s kra n ttawil iden uḥuddu amgarwan.
  • Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yessebded netta d wiyaḍ tidukliwin ikheddamen nagh ad icharek di tdukla ara iḥudden lmeslaha ines.

Tamadda 24:

Kull amdan ghur-s lḥeqq i rraha d- tukksa n lkhiq (d ugunfu) u ladgha di lḥedd iqebbel lâqel n lweqt ikheddim akkw di ttriḥ yettwakhelsen, si lewqt aar wayeḍ.

Tamadda 25:

  • Kull amdam ghur-s lḥeqq i lmizan n tudert ar'at iqidden i ṭṭmana n tṣeḥiḥt is (n tezmert is), liser ines akkw d- twachult is, ladgha i isafarn n tuççit, llebsa, tanezdught, adawi timezgiwin (tijmilin) timgarwiyin ilaqen, ghur-s lḥeqq i ṭṭmana ma ur ikheddmara, ma yuḍen, ma yella d anâibu nagh d adjjal, nagh d awesran nagh kra n yimi ar d as ruḥent ttawilat n tudert ma yekka-dd waya nnig tezmert is;
  • Tiyemmatin d yigwerdan ghur sen lḥeqq i tallalt (lmâwna) d uḥuddu ikhsusiyen. Akkw igwerdan ilulen di zzwadj nagh beṛṛa n zzwadj ghur sen lḥeqq yemsawan di tussṛa (ṭṭmana) tamgarwant.

Tamadda 26:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq di leqraya ur nessefk ara fell as lekhlaṣ ladgha leqraya tamenzut akkw d- telsasit. Leqraya tamenzut d- tamelzumt, leqraya tatiqnit d uselmed n lhirfat yessefk ad ilin d imatawen, tabburt unekchum gher tlumdiwin tunnigin (âlayen) yessefk ad-tili s lâdel i meddn irkwelli ghef lehsab n wakken ẓewren.
  • Ttrebga yessefk ad- tessiweḍ ghr usefti n timmadit d usedjhed n leqder izerfan n wemdan akkw d tlella tilsasiyin, tebbwi-dd ad- tweṣṣi ghef usefhem d umsameh d lemhibba gar tmura akken ma llant d yimudan d ddiyanat i tuttfa n lehna.
  • Imawlan ghur sen lḥeqq d imezwura ad khtiren ṣṣenf n ttrebga ara fken i warraw n sen.

Tamadda 27:

  • Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yetteski ma yebgha di tmeddurt tadelsant n tmurt is, ad yestummen i lfenn (tazuri) akkw d tegmi n tussna d wayen idd ttaken n lfaida.
  • Kull amdan ghur-s lḥeqq uḥuddu n lfaida ines tanamkawt akkw d- tmaddawt idd yekkan seg wayn idd yesnulfa di tussna, di tmedyazt (tasekla) nagh di lfenn.

Tamadda 28:

Kull amdan ghur-s lḥeqq deg wennar amgarwan nagh deg wennar agraghlan i wakken ad yili nniḍam yechban izerfan akkw tlella idd yeddan di tṣerriḥt agi lfaida d unawaḍ n sen.

Amagrad wis 29

Amagrad wis 30

Ẓeṛ daɣen

Tamselyut