3.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 151/1

(1)

I artikel 152 i fördraget föreskrivs att gemenskapens insatser, som ska komplettera den nationella politiken, ska inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för människors hälsa.

(2)

Det uppskattas att 8–12 % av de patienter som tas in på sjukhus i medlemsstaterna drabbas av negativa händelser under den tid de vårdas (4).

(3)

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) uppskattat att vårdrelaterade infektioner drabbar i genomsnitt en av tjugo patienter som vårdas på sjukhus, dvs. 4,1 miljoner patienter om året i EU, och att dessa infektioner varje år förorsakar 37 000 dödsfall.

(4)

Dålig patientsäkerhet är både ett allvarligt folkhälsoproblem och en stor ekonomisk belastning för de begränsade hälso- och sjukvårdsresurserna. Många negativa händelser kan undvikas, både på sjukhus och inom primärvården, eftersom systemrelaterade faktorer förefaller vara de främsta orsakerna.

(5)

Denna rekommendation bygger på och kompletterar det patientsäkerhetsarbete som bedrivs av Världshälsoorganisationen (WHO) genom World Alliance for Patient Safety, Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

(6)

Inom ramen för temaområdet hälsa i det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (5) stöder gemenskapen forskning om hälso- och sjukvårdssystem, särskilt i fråga om kvaliteten inom vården och även med inriktning på patientsäkerhet. Patientsäkerhet ges också särskild uppmärksamhet inom temaområdet för informations- och kommunikationsteknik.

(7)

I vitboken Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: 2008–2013 av den 23 oktober 2007 identifierar kommissionen patientsäkerhet som ett åtgärdsområde.

(8)

Det finns uppgifter som tyder på att medlemsstaterna har kommit olika långt när det gäller att utforma och införa effektiva och övergripande strategier för patientsäkerhet (6). Denna rekommendation syftar därför till att staka ut ramarna för att stimulera policyutveckling och framtida insatser i och mellan medlemsstaterna med sikte på att behandla de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna inom EU.

(9)

Patienter bör informeras och ges en starkare ställning genom medverkan i patientsäkerhetsarbetet. De bör informeras om patientsäkerhetsnormerna, bästa praxis och/eller införda säkerhetsbestämmelser och om hur de kan hitta tillgänglig och heltäckande information om system för klagomålshantering och prövning.

(10)

Medlemsstaterna bör upprätta, behålla eller förbättra övergripande system för rapportering och återkoppling så att de negativa händelsernas omfattning och orsaker kan fångas upp för utformning av ändamålsenliga lösningar och åtgärder. Patientsäkerheten bör byggas in i utbildningen och fortbildningen för vårdpersonalen i deras egenskap av vårdgivare.

(11)

Jämförbara och aggregerade uppgifter bör samlas in på gemenskapsnivå i syfte att fastställa ändamålsenliga och tydliga program, strukturer och strategier för patientsäkerhet, och bästa praxis bör spridas bland medlemsstaterna. För att underlätta det ömsesidiga lärandet bör en gemensam terminologi för patientsäkerhet och gemensamma indikatorer utarbetas i samarbete mellan medlemsstaterna och Europeiska kommissionen och med beaktande av arbetet i relevanta internationella organisationer.

(12)

Informations- och kommunikationstekniska hjälpmedel, t.ex. elektroniska patientjournaler eller elektronisk receptförskrivning, kan bidra till att förbättra patientsäkerheten, till exempel genom systematisk screening i syfte att upptäcka eventuella läkemedelsinteraktioner eller läkemedelsallergier. Information and communication technology tools should also aim to improve the understanding of users of the medical products.

(13)

Som komplement till de strategier som inriktas på en återhållsam användning av antimikrobiella medel (7) bör det utformas en nationell strategi som integrerar förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner i de nationella folkhälsomålen och som syftar till att minska risken för vårdrelaterade infektioner vid vårdinrättningarna. Det är av avgörande betydelse att de resurser som krävs för att införa komponenterna i den nationella strategin avsätts som en del av grundfinansieringen till hälso- och sjukvården.

(14)

Förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner bör vara en långsiktig strategisk prioritering för vårdinrättningarna. Alla hierarkiska nivåer och funktioner bör samarbeta för att uppnå ett resultatinriktat beteende och en organisatorisk förändring genom att man fastställer ansvar på alla nivåer, organiserar stödfunktioner och lokala tekniska resurser samt inför utvärderingsrutiner.

(15)

Det finns inte alltid tillräcklig information om vårdrelaterade infektioner för att man ska kunna göra meningsfulla jämförelser mellan vårdinrättningarna genom övervakningsnätverk, övervaka de vårdrelaterade patogenernas epidemiologi samt utvärdera och styra strategier för förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. Övervakningssystem bör därför upprättas eller stärkas vid vårdinrättningarna samt på regional och nationell nivå.

(16)

Medlemsstaterna bör försöka minska antalet människor som drabbas av vårdrelaterade infektioner. För att minska antalet vårdrelaterade infektioner bör rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal med specialistkompetens i vårdhygien uppmuntras. Dessutom bör medlemsstaterna och deras vårinrättningar överväga att använda ombud som ska stödja vårdhygienspecialisterna på den kliniska nivån.

(17)

Medlemsstaterna bör samarbeta intimt med hälsoteknikindustrin för att främja en bättre utformning av patientsäkerheten för att minska förekomsten av negativa händelser inom vården.

(18)

För att uppnå de mål för patientsäkerheten som anges ovan, inklusive förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner, bör medlemsstaterna säkerställa ett heltäckande tillvägagångssätt och samtidigt överväga de lämpligaste åtgärder som ger en verklig effekt på prevalensen och den belastning som negativa händelser medför.

(19)

När gemenskapen handlar på folkhälsoområdet bör den fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård.

negativ händelse: en händelse som medför en skada hos en patient,

skada: en nedsättning i kroppens struktur eller funktion och/eller en deletär effekt av denna,

vårdrelaterad infektion: sjukdomstillstånd kopplade till förekomst av ett smittagens eller dess produkter i samband med exponering för vårdinrättningar eller vårdrutiner eller behandlingar,

patientsäkerhet: att en patient inte utsätts för undvikbar eller potentiell skada inom hälso- och sjukvården,

processindikator: en indikator som hänför sig till efterlevnad av överenskommen verksamhet, t.ex. handhygien, övervakning eller standardrutiner,

strukturell indikator: en indikator som hänför sig till samtliga resurser, t.ex. personal, infrastruktur eller en kommitté.

1.

Att stödja upprättande och utveckling av nationella strategier och program om patientsäkerhet genom att

2.

Att informera och stärka medborgarnas och patienternas ställning genom att

3.

Att stödja upprättande eller stärkande av sådana neutrala system för rapportering och återkoppling om negativa händelser som

4.

Att på lämplig nivå främja utbildning och fortbildning i patientsäkerhet för vårdpersonal genom att

5.

Att klassificera och mäta patientsäkerheten på gemenskapsnivå genom samarbete inbördes och med kommissionen för att

6.

Att utbyta kunskaper, erfarenheter och bästa praxis genom att samarbeta inbördes och med kommissionen samt med europeiska och internationella organ när det gäller

7.

Att utveckla och främja forskning om patientsäkerhet.

8.

Att anta och införa en nationell strategi för förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner med följande mål:

9.

Att, för det samordnade genomförandet av strategin och för informationsutbyte och samordning med kommissionen, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska läkemedelsmyndigheten och de övriga medlemstaterna, överväga att om möjligt senast den 9 juni 2011 inrätta en sektorsövergripande mekanism eller motsvarande system som ska motsvara infrastrukturen i varje medlemsstat, i samverkan med eller integrerad i den befintliga sektorsövergripande mekanism som inrättats i enlighet med rådets rekommendation 2002/77/EG av den 15 november 2001 om återhållsam användning av antimikrobiella medel inom humanmedicin (9).

10.

Att sprida innehållet i denna rekommendation till hälso- och sjukvårdsorganisationer, yrkessammanslutningar och utbildningsanstalter samt uppmuntra dem att följa de rekommenderade tillvägagångssätten så att de viktigaste inslagen kan omsättas i den dagliga verksamheten.

11.

Att rapportera till kommissionen om framstegen med att genomföra denna rekommendation senast den 9 juni 2011, och därefter på kommissionens begäran, I syfte att bidra till uppföljningen av rekommendationen på gemenskapsnivå.